Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändring: Schweizisk glaciär svettas

Aletschglaciären sedd från Bettmerhorn
Aletschglaciären sedd från Bettmerhorn. Aletschglaciären sedd från Bettmerhorn Bild: Yle / Johnny Sjöblom Aletsch,Bettmerhorn,Schweiz,Alperna,glaciärer

Det allt varmare klimatet får också glaciärerna i Alperna att smälta. I Schweiz har nästan en tredjedel av ismassan smält bort under de senaste 30 åren. Hårt drabbad är också den största glaciären i Alperna.

Det är ett mäktigt landskap som breder ut sig framför en då man står uppe på toppen av den nästan 3 000 meter höga bergstoppen Bettmerhorn.

Långt framför en ser man fyratusenmeterstoppen Mönch, och rakt framför ögonen har man det betydligt lägre Olmenhorn.

Under ens fötter, ungefär en kilometer lägre ner, ligger Stora Aletschglaciären, det största isfältet i Alperna.

I nästan 23 kilometer flyter isen ner från sitt ursprung vid berget Jungfrau, tills isen omvandlas till vatten och glaciären till den lilla floden Massa.

Från bländande vit uppe i bergen blir isen allt gråare ju närmare slutet man kommer. De markanta grå ränderna följer glaciären nästan hela vägen.

Lider av värmen

När man tar sig från Bettmerhorn ner i dalen märker man ändå att glaciären inte mår så värst bra i sensommarvärmen. Överallt längs glaciärens kanter hör man rinnande smältvatten under isen.

Att isen smälter under sommarmånaderna är i sig inget nytt. En solig och varm sommardag kan tio till femton centimeter av glaciärens ytlager smälta bort.

Men då de varma dagarna blir fler och då medeltemperaturen hela tiden stiger, blir förstås följderna för glaciären hela tiden värre.

Laudo Albrecht
Laudo Albrecht Laudo Albrecht Bild: Yle / Johnny Sjöblom laudo albrecht,Schweiz,Alperna,glaciärer

– Klimatförändringen har en stor inverkan på Aletschglaciären. Med torra och varma somrar som den här krymper glaciären nu med över 50 meter per år, säger biologen Laudo Albrecht som är chef för det schweiziska naturskyddsförbundet Pro Naturas verksamhet i Aletsch.

– Och ser man på de senaste 40 åren så har glaciären blivit 1 300 meter kortare, fortsätter Albrecht.

Borta om hundra år?

Stora Aletschglaciären förlorar inte bara längd utan också massa. På vissa ställen där Pro Natura utför sina mätningar har istäcket krympt med flera meter på bara tio år.

Som tjockast är istäcket högt uppe i bergen vid ett ställe som går under namnet Konkordiaplatz. Här är islagret fortfarande mellan 800 och 900 meter tjockt. Ju längre ner i dalen man kommer, desto tunnare blir lagret.

Samtidigt som glaciären smälter i allt snabbare takt, leder klimatförändringen också till att det bildas mindre is än tidigare.

Uppe vid glaciärens ursprung faller nuförtiden betydligt mindre snö än tidigare, vilket leder till att den mängd is som smälter bort inte kompenseras av ny is.

Här faller för lite snö om vintrarna.
Här faller för lite snö om vintrarna. Här faller för lite snö om vintrarna. Bild: Yle / Johnny Sjöblom Alperna,Schweiz,glaciärer,snö

Enligt vissa forskares modeller kommer glaciären därför att så småningom smälta bort helt och hållet.

– Alla de observationer vi gör stöder den här uppfattningen. Glaciären krymper just nu i mycket snabb takt. För tillfället tyder det mesta på att glaciären med tiden kommer att försvinna, säger Laudo Albrecht.

I ständig förändring

Samtidigt som isen i den nedre delen av dalen smälter, faller det numera alltför lite snö över Jungfrau, Mönch och de andra topparna i området där glaciären har sitt ursprung. Det här leder till att den is som smälter bort i dagens läge aldrig till fullo kompenseras av ny is.

Glaciärer kännetecknas visserligen av att de ibland växer och ibland krymper. Under den så kallade lilla istiden från börja av 1400-talet till mitten av 1800-talet växte glaciären så gott som konstant.

På 1850-talet var glaciären omkring tre kilometer längre än i dag och isen upptog en betydligt större del av dalgången. Flera hus som hade byggts uppe på alpsluttningarna hotades att bli slukade av isen. I naturen kan man fortfarande se spåren av hur långt isen trängde fram då.

I naturen kan man fortfarande se var isen låg på 1860-talet.
I naturen kan man fortfarande se var isen låg på 1860-talet. I naturen kan man fortfarande se var isen låg på 1860-talet. Bild: Yle / Johnny Sjöblom Alperna,Schweiz,glaciärer

Efter 1860 började glaciären ändå igen dra sig tillbaka, till en början långsamt men under de senaste åren i allt snabbare takt.

– Takten i dag är något som går utöver det normala, konstaterar Laudo Albrecht.

"På något sätt måste vi få ner temperaturen"

Varje gång Albrecht tar sig ner till glaciären slås han av hur snabbt dess kanter slits sönder. Men att skydda isen är i praktiken omöjligt, trots att man har gjort och fortfarande gör experiment med vissa typer av folier.

– Med folie kan man skydda vissa små ställen men att skydda en hel stor glaciär är omöjligt.

Om det går så långt att glaciären verkligen börjar smälta i ännu större skala kommer det att få stora följder för regionen. Man utgår från att det kommer att uppstå en eller flera stora sjöar i den dalgång där isen i dag ligger. De här sjöarna måste i så fall stärkas upp med dammar, så att inte vattnet i något skede okontrollerat strömmar ner mot den närliggande staden Brig.

På ännu längre sikt kan områdena kring floderna Massa och Rhône komma att drabbas av större torka, då det under sommarmånaderna inte längre finns något smältvatten från glaciären.

Is och sten i Alperna i Schweiz.
Is och sten. Is och sten i Alperna i Schweiz. Bild: Yle / Johnny Sjöblom Alperna,Schweiz,snö,glaciärer

Att glaciären och området är unikt har också betytt att regionen finns med på Unescos lista över världsarv.
Området finns med på Unescos lista över världsarv.
Området finns med på Unescos lista över världsarv. Området finns med på Unescos lista över världsarv. Bild: Yle / Johnny Sjöblom unescos världsarv,Schweiz,Alperna,glaciärer,snö

Det enda som kan skydda världsarvet i dess nuvarande form är enligt Laudo Albrecht att sätta stopp för den pågående klimatförändringen.

– Jag måste ju tro på att det är möjligt. På något sätt måste vi få ner temperaturen, för att åtminstone bromsa upp klimatförändringen.

– Men för att det ska vara möjligt måste såväl politiker som vi vanliga mänskor på riktigt axla vårt ansvar, säger Albrecht.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes