Hoppa till huvudinnehåll

Justitieministeriet vill ha dialog med språkgrupperna

Justitieministeriets delegation för språkärenden kallade olika språkgrupper till Samråd
Justitieministeriets delegation för språkärenden kallade olika språkgrupper till Samråd Bild: Yle Justitieministeriet i Finland,språk,språkliga minoriteter,Jari Lindström

Språkklimatet har skärpts i Finland den senaste tiden och attityderna ser ut att bli allt njuggare, visar bland annat den senaste språkbarometern.

Det här bekymrar Justitieministeriets delegation för språkärenden, som på torsdagen bjöd in företrädare för olika språkgrupper till en diskussion kring språkfrågor.

Det är en rätt så brokig skara som har inbjudits till Justitieministeriets första så kallade Samråd för att diskutera attityderna mot de olika språkgrupperna i Finland.

Finlandssvenskar, samer, romer, teckenspråkiga och döva, nyinflyttade och karelskspråkiga - till och med finskhetsförbundare ryms med. Alla får de säga sitt och alla är de oroliga över just den egna gruppens situation.

Något nytt kommer kanske inte fram men det blir onekligen ganska mångfacetterat. Finlandssvenskarna är oroade över språkkonsekvenserna av vårdreformen, samerna över bristen på samiska skolböcker, romerna över att deras språk är utrotningshotat, karelarna över att de inte nämns i lagen och så vidare.

Riksdagsledamoten Thomas Blomqvist (SFP) som var med i egenskap av ordförande för Svenska Finlands Folkting är diplomatisk.

- Det var ju en ganska stor församling så diskussionen blev ju lite spretig. Men vi är glada att man vill diskutera språkliga rättigheter och språkens betydelse.

Många språkgrupper har liknande problem

Professor Pirjo Hiidenmaa, ordförande för delegationen för språkärenden, konstaterar att de olika språkgrupperna har ganska liknande problem.

- Vi behöver mera diskussion om språk, det var nyttigt att höra att alla funderar på samma frågor - hatretorik, brist på läromaterial och lärare och osäkerhet med hälsovårdstjänster och så vidare.

Miranda Vuolasranta som representerade romerna tyckte att det var bra att de olika grupperna fick en chans att ventilera olika frågor och höra vad andra grupper funderar på.

- Jag tycker att det var en öppen och bra diskussion, det var många saker som lyftes fram.

Vuolasranta oroar sig för att kommunernas och landskapens dåliga ekonomi leder till att det inte finns resurser att satsa på minoritetsspråk. Romernas språk romanés (kallas också romani) är ett språk som hotar att dö ut och därför är det viktigt att stöda det, bland annat genom att satsa på undervisning.

Samhällets allt hårdare attityder mot minoritetsspråk och andra kulturer gör att de romer som kan romanés drar sig för att tala språket ute bland folk.

Också i etern är utbudet försvinnande litet, det finns bara ett radioprogram i veckan om romer med en tre minuter lång aktualitetsöversikt i slutet. Vuolasranta efterlyser flera program på romanés i radio och tv.

- Yle har nyheter på flera olika språk, men inte på romanés. Vi har föreslagit det om och om igen och ingenting har hänt.

Ministern lovar lära sig svenska

Justitieminister Jari Lindström (Sannf) säger att han förstår de olika språkgruppernas oro.

Han lovar att förmedla deras hälsningar till resten av regeringen och göra vad han kan för att förbättra situationen. Lagstiftningen går vid behov att ändra, men Lindström anser att det i första hand är en fråga om attityder.

- Det handlar om att lyssna på och respektera varandras åsikter. Också hatretoriken är hela tiden på tapeten och det är en sak där vi politiker kan påverka genom vårt eget agerande.

Och själv föregår Lindström med gott exempel - han har nämligen börjat studera svenska. Tre lektioner har han redan bakom sig.

- Edistystä tapahtuu - lite grann. Jag förstår svenska men jag kan inte tala så bra.