Hoppa till huvudinnehåll

Extremt låga havsvattnet en gåva från ovan för Östersjön

Lågt havsvattenstånd
Lågt havsvattenstånd vattenstånd

Havsvattenståndet är exceptionellt lågt i hela Östersjön, på många håll en halvmeter lägre än normalt. Orsaken är ett långvarigt högtryck i kombination med friska nordliga vindar. För Östersjön är det här goda nyheter - lågt vatten ökar förutsättningar för saltpulser.

Sedan början av oktober har havsvattenståndet varit ovanligt lågt i hela Östersjön. Speciellt i Finska viken och Skärgårdshavet. På vissa håll är vattnet mer än en halv meter lägre än det brukar vara i oktober.

Det här har lett till att strändernas vattenlinje har sjunkit extremt mycket, att grynnor syns tydligare än vanligt och att man på vissa håll nu kan promenera ut till små öar.

Lågt vattenstånd på Drumsö i oktober 2016.
Ovanligt lågt vatten på Drumsö, Helsingfors. Lågt vattenstånd på Drumsö i oktober 2016. Bild: Krisse Lignell vattenstånd

Ovanligt, men inte unikt

Att vattenståndet är så här lågt är ovanligt, men inte unikt. Vattnet brukar sjunka rejält med några års mellanrum, förklarar man vid Meteorologiska institutet. Nu börjar ändå det låga medelvattenståndet i Östersjön närma sig rekordnivåer.

- Ett så här långvarigt högtryck är mycket ovanligt. Att vattnet har varit så lågt i höst ser jag ändå mest som ett sammanträffande, som beror på några olika saker, förklarar Markku Seppänen, övermeteorolog vid FMI.

Den främsta orsaken till de låga vattennivåerna är ett långvarigt högryck som legat över hela Skandinavien den senaste tiden. Det har pressat bort ovanligt stora vattenmassorna från kusten, söderut ut ända till Nordsjön och Atlanten. Detta har dessutom skett ovanligt snabbt.

De hårda nordliga, nordostliga vindarna har också bidragit.

Lågt vattenstånd i Ekenäs hösten 2016
Vattnet har också varit ovanligt lågt i Ekenäs skärgård. Lågt vattenstånd i Ekenäs hösten 2016 Bild: Klaus G vattenstånd

Enligt Meteorologiska institutets prognoser kommer att det låga havsvattenståndet att hålla i sig ännu en tid, eftersom hårda ostliga vindar är att vänta. Men i november väntas vattennivån stiga igen.

Det låga vattenståndet påverkar också fartygstrafiken och båtägarna. På vissa håll längs kusten har båtägare haft svårigheter med att ta upp sina båtar för vinterförvaring, då vattnet är så lågt i hamnarna.

Lågt havsvattenstånd hösten 2016.
Det låga vattnet har skapat huvudbry för många båtägare. Lågt havsvattenstånd hösten 2016. Bild: Lauri vattenstånd

Också extremt lågt i insjöarna och grundvattnet

Också i sjöarna har vattnet varit ovanligt lågt i höst, bekräftar man vid Finlands Miljöcentral.

- En stor orsak till den låga vattennivå i insjöarna och vattendragen, är att det har regnat så lite i höst. Det här har också gjort att grundvattnet börjar vara väldigt lågt, konstaterar hydrolog Bertel Vehviläinen.

Han förutspår att det låga grundvattnet kommer att orsaka problem för hushåll som är beroende av brunnsvatten, om det inte börjar regna som normalt innan vintern kommer.

Lågt havsvattenstånd i Helsingfors hösten 2016.
Vattennivåerna har varit väldigt låga längs med hela kusten, inklusive Helsingfors. Lågt havsvattenstånd i Helsingfors hösten 2016. Bild: Tuula L. vattenstånd

Extremt lågt vatten gör mera nytta än skada

De ovanligt låga vattennivåerna kan också ha en positiv inverkan på Östersjön. En längre period av lågt havsvattenstånd är nämligen en förutsättning för nytt inflöde av syresatt vatten från Atlanten. Det här förklarar Joanna Norkko, marinbiolog vid Tvärminne Zoologiska station, som väntar med spänning hur det kommer att gå.

- Saltpulserna är välkomna, eftersom det ökar syretillförseln till Östersjöns djupaste bottnar, vilket motverkar övergödning. För det här krävs det ändå kraftiga västliga vindar den närmaste tiden, som pressar in det nya saltvattnet i Östersjön.

Forskningskoordinator Joanna Norkko.
Joanna Norkko, marinbiolog vid Tvärminne Zoloogiska. Forskningskoordinator Joanna Norkko. Bild: Yle/Minna Almark tvärminne zoologiska station

Joanna Norkko påpekar att övergödningen är ett problem i Östersjön, där det är över 80 meter djupt. Att havsbotten vid grunda stränder nu exponeras för luften i och med det låga vattnet, bidrar därför inte till att öka syretillförseln.

Bottenvegetation vid stränder är så nära ytan att den automatiskt får tillräckligt syre.

Men någon skada för bottenväxtligheten eller fiskarna har det låga vattnet inte heller.

- Fiskarna simmar utåt, och bottenvegetationen är anpassad efter varierande vattennivåer. Om det är torrt väldigt länge eller hinner börja komma nattfrost innan vattnet stiger igen, finns visserligen en risk för att bottenvegetationen dör, men det här är inget man behöver oroa sig för, säger Norkko.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes