Hoppa till huvudinnehåll

Ung Pargaspappa hotas av utvisning: "Hur skulle jag kunna lämna min familj?"

Paret Nour och Shfan sitter i soffan med sin dotter Lara i famnen.
Nour och Shfan är stolta föräldrar till Lara. Paret Nour och Shfan sitter i soffan med sin dotter Lara i famnen. Bild: Yle/ Nora Engström shfan ahmed

Det är tungt att leva i ovisshet. Det konstaterar den Pargasfamilj, där pappan hotas av utvisning.

Nour Sorki och Shfan Ahmed bor i en ljus liten lägenhet nära Pargas centrum. De flyttade in för några månader sedan och för drygt två månader sedan välkomnade de dottern Lara till världen.

Men i samband med glädjenyheten kom också tråkigare nyheter. Paret fick veta att Shfan har fått avslag på sin asylansökan.

- Det är mycket tungt att leva i ovisshet. Jag har väntat på ett beslut i ett år och nu kom ett negativt beslut. Jag älskar min fru och har fått ett barn. Jag har min familj och vänner här, säger Shfan.

Beslutet en chock: "Jag trodde att min man får stanna"

Han är från Irak och har alltså ansökt om asyl i Finland. Nour kom till Pargas redan tidigare som kvotflykting från Syrien. Hon och dottern Lara får alltså stanna i Finland.

- Jag trodde aldrig att det skulle komma ett negativt beslut, utan jag trodde att Shfan får stanna. Vi har en bebis tillsammans. Jag vill inte att det går så att Lara är utan sin pappa. Det skulle också vara svårt om vi är tvungna att flytta till Kurdistan såsom Migrationsverket säger att vi ska göra. Då försvinner Laras framtid, säger Nour.

Lara Ahmed i föräldrarnas famn
Lara är föräldrarnas ögonsten. Lara Ahmed i föräldrarnas famn Bild: Yle/ Nora Engström pargasfamilj

Nu kämpar familjen för att också Shfan ska få stanna. De har besvärat sig till förvaltningsdomstolen och kommer också att lämna in en ny ansökan, i dotterns namn, för att fadern ska få stanna. Samtidigt har paret också gjort ett DNA-test för att bevisa att Lara är Shfans dotter.

Lara är föräldrarnas ögonsten. Såsom alla föräldrar hoppas de att hon ska få ett bra liv.

- Vi hoppas att hon får goda möjligheter att utbilda sig här, gå på dagis och i grundskola och sedan studera vidare exempelvis till läkare, berättar Nour.

Monica blev familjens extrafarmor

Familjen får mycket stöd och hjälp av Pargasbon Monica Hedström-Järvinen.

- Det var ett hårt slag då beskedet om avslaget kom. Nu har pappan en väntan som tar mellan fem och sju månader som de då lever i ovisshet. Eftersom jag är ledig på dagarna så har jag kunnat följa med familjen till olika myndigheter och bland annat till en advokat, som pappan fick via flyktingmottagningen i Pansio i Åbo, konstaterar Monica.

Shfan beskriver henne som en extramamma och farmor för familjen. Vänskapen är mycket viktig för paret och för Monica.

Monica Hedström-Järvinen sitter på soffan tillsammans med Nour Sorki och Shfan Ahmed.
Monica, Nour och Shfan har blivit goda vänner. Monica Hedström-Järvinen sitter på soffan tillsammans med Nour Sorki och Shfan Ahmed. Bild: Yle/ Nora Engström shfan ahmed

- Den är väldigt viktig för mig. Jag är väldigt stolt över att Shfan kallar mig för den finländska mamman och samtidigt för den finländska farmodern till Lara. Och jag har lovat att ställa upp för det.

"Det blir en tung vinter"

Det går inte heller att se på asylansökningsprocessen bara som en process, då det är frågan om vänner, konstaterar Monica.

- Visst funderar jag mycket på det. Jag vet att det finns saker som jag kan göra och som jag kan hjälpa med, men jag vet också att det finns saker som varken jag eller familjen kan påverka. Det blir en lång och tung vinter men vi ska försöka hålla humöret uppe!

Paret drömmer om en trygg framtid i Finland. Om att bli egenföretagare och exempelvis starta ett bageri. De vill stå på sina egna ben och inte leva på samhällets pengar.

- Vi vill studera och lära oss finska, berättar Nour. Paret läser redan nu finska och kan en del av språket.

Shfan försöker också hitta jobb som bäst och har också utfört mindre arbeten. Det är ändå svårt att hitta något mer varaktigt på grund av situationen på arbetsmarknaden. Han får hjälp av frivilliga i Pargas. Ett jobb skulle också öka chanserna att få stanna.

- Jag gör alla jobb som jag kan få, jag har aldrig suttit hemma sysslolös, säger Shfan.

"Stort tack till Pargasborna som har hjälpt och stöttat"

Nour och Shfan berättar också hur tacksamma de är för allt stöd som de har fått av Pargasborna.

- Jag kommer aldrig att glömma hur invånarna i Pargas har hjälpt och stöttat mig. Jag är så tacksam över allt stöd jag har fått under en längre tid. Jag trivs bra i Pargas och jag har min familj här och vänner, säger Nour.

Shfan instämmer.

- Jag trivs bra i Pargas. Jag är så glad över att jag har fått stöd av Pargasborna och är tacksam över det, konstaterar Shfan.

Stor oro för släktingar i Mosul

Shfan är från Mosul, där häftiga strider pågår som bäst. Oron är nu stor eftersom han inte har fått kontakt med sina släktingar på flera dagar. Tv:n är på i lägenheten och paret följer med nyhetsprogram som visar läget i staden i realtid.

Han försöker hålla modet uppe för familjens skull. Men hur skulle han kunna lämna sin familj i Finland, utbrister han.

- Det är omöjligt. I så fall flyttar hela familjen, men vart? Var kan vi bo? Det är inte tryggt i Irak. Situationen är mycket svår. Barnets liv är här i Finland, säger Shfan.


Läs också

Nyligen publicerat - Åboland