Hoppa till huvudinnehåll

Företag satsar där det finns goda vägar och bra skolor

Stig Strömberg, vd för företaget Sähkö Strömberg.
Stig Strömberg behöver inte längre marknadsföra sig. Nuförtiden tar byggföretagen kontakt med honom. Stig Strömberg, vd för företaget Sähkö Strömberg. Bild: Yle/Mira Myllyniemi sähkö strömberg

Stig Strömberg har haft ett företag inom byggbranschen i över tjugo år. De senaste femton åren har han främst jobbat som underleverantör för stora byggfirmor.

Enligt en analys som Centralhandelskammaren nyligen har gjort, har Stig satsat rätt. Centralhandelskammaren har undersökt vad företag kräver för att investera på en ort.

Tillgången på underleverantörer är särskilt viktig för företag som investerar i huvudstadsregionen.

- Jag är en liten, liten entreprenör, säger Stig Strömberg. Jag har fyra killar anställda. Vi gör el-arbetena främst i renoveringsbyggen.

En underleverantör är underställd huvudentreprenören. Huvudentreprenören har hela ansvaret för byggprojektet.

Stig Strömberg använder själv i sin tur ibland underleverantörer.

- Ibland behövs det för vissa speciella uppgifter på arbetsplatsen, säger han.

Gott rykte ger mycket jobb

Det finns gott om jobb inom byggbranschen i huvudstadsregionen för tillfället. Särskilt för företag som har specialiserat sig.

- Vi är specialiserade på linjesanering och det finns många gamla hus som har uppnått den åldern när de måste helrenoveras, säger Stig Strömberg.

Under Strömbergs tjugo år som el-entreprenör har han skaffat sig ett namn bland byggherrarna. I dag behöver han inte längre marknadsföra sig. Huvudentreprenörerna kontaktar honom direkt.

- Största delen är färdiga kunder som kontaktar oss. Djungeltrumman fungerar.

Det är enklare att anlita en underleverantör. När jobbet är färdigt är det slut och man får gå.― Stig Strömberg

Främsta orsaken till att finns så mycket jobb i dag, beror helt enkelt på att underleverantörer i allt högre grad anlitas i de olika faserna av ett byggprojekt. Större huvudentreprenörer vill inte binda så många anställda på sina egna lönelistor.

- Det är enklare att anlita en underleverantör. När jobbet är färdigt är det slut och man får gå, summerar Strömberg.

Samarbetsförmåga och kroppsspråk behövs

Att många underleverantörer ska samsas om utrymme och information på en och samma byggarbetsplats är utmanande. Språk och arbetsfördelning ställer ibland till problem.

Frågor som vilket jobb som hör till vilken underleverantör och vem som ska ta hand om det som inte någon gör, kan försena hela bygget.

Större huvudentreprenörer är enklare att samarbeta med.― Stig Strömberg

Enligt Stig Strömberg uppstår större och flera problem om det är en liten byggfirma som huvudentreprenör.

- Större huvudentreprenörer är enklare att samarbeta med. De har resurser att få samarbetet med och mellan underleverantörerna att fungera bättre, säger Strömberg.

Kluster behövs för energi och tomater

I Österbotten är tillgången på klusterverksamhet viktig för företagen, visar Centralhandelskammarens analys.

I Vasaregionen har energiklustret visat sig fungera bra och många företag inom energi-industrin har etablerat sig i staden. Klusterverksamhet finns ändå sedan gammalt också inom flera andra branscher.

Till exempel inom skogsindustrin, segelbåtstillverkningen och grönsaksproduktionen är samverkan mellan producenterna viktigt.

Fabrikschef Håkan Blomqvist står och pratar med en anställd i en truck i Stora Ensos lager intill fabriken i Tjöck, Kristinestad.
Fabrikschefen Håkan Blomqvist hoppas att industrin och näringslivet i Syd-Österbotten ska våga växa. Fabrikschef Håkan Blomqvist står och pratar med en anställd i en truck i Stora Ensos lager intill fabriken i Tjöck, Kristinestad. Bild: Yle/Sofi Nordmyr Stora Enso,blomqvist

I Tjöck i Kristinestad har Stora Enso en fabrik där man tillverkar lådor av wellpapp. Fabriken startades på 60-talet av ortsbor för ortsbor.

Där det finns företagsamhet och framgångsrika företag finner man ofta sina kunder.― Håkan Blomqvist

Fabrikschefen Håkan Blomqvist understryker att alla kluster är viktiga. Han nämner tomat-, gurk- och potatisproduktionen i Lappfjärd, livsmedelsproduktionen i Jakobstadsregionen och mejerierna i Syd-Österbotten och Österbotten. Alla de här klustren är viktiga kunder för fabriken.

- Där det finns företagsamhet och framgångsrika företag finner man ofta sina kunder, säger Blomqvist.

Han hoppas att industrin och näringslivet i Syd-Österbotten ska våga växa.

- Vi är beroende av den packande industrin, säger han. Vi kan inte tillverka emballage om vi inte vet om de går åt, säger han.

Skolor och bostäder lockar

För att ett företag ska lyckas och kunna utvidga på en ort krävs mera än bara vägar och tillgång på arbetskraft.

Experten Kaisa Saario, som har gjort Centralhandelskammarens analys, understryker att en regions förmåga att locka företag att investera beror på alldeles vardagliga faktorer.

- Bostadspriser och möjligheter för de anställdas familjemedlemmar att gå i skola och utbilda sig är också mycket avgörande för företagen, säger hon.

Enligt utredningen är det tydligt att orter där utbildningar har försvunnit har svårare att locka till sig företag. Höga bostadspriser påverkar tillgången på arbetskraft negativt.

Goda exempel behövs

Åbo är ett exempel på en region som för tillfället drar till sig arbetskraft. Meyers varv har beställningar åtta år framåt. Det är längre än någonsin i varvets långa historia.

Finländarna är ovilliga att byta boningsort. Lyckas Åboregionen inte locka folk, lyckas inte heller varvet leva upp till beställarnas önskemål.― Kaisa Saario

Utmaningen nu för regionen är att lyckas locka arbetare att bosätta sig i regionen.

- Finländarna är mycket ovilliga att byta boningsort, säger Saario. Lyckas Åboregionen inte locka folk, lyckas inte heller varvet leva upp till beställarnas önskemål.

Planerare Rasmus Lönnberg vid Meyer Turku-varvet i Åbo
Rasmus Lönnberg är planerare på Meyer. Planerare Rasmus Lönnberg vid Meyer Turku-varvet i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe nb rasmus lönnberg

Rasmus Lönnberg uppdaterar kökslayouter. Han ser till att all teknisk utrustning finns på plats och koordinerar bland annat vatten- och eltillförseln med andra avdelningar.

- Det är bra stämning här, säger han. Alla är glada när det går bra för varvet. Framtiden är ljus.

Från kris till nyanställningar

Ekonomidirektör Tuomas Nyberg vid Meyer Turku-varvet i Åbo
Tuomas Nyberg har jobbat på Meyer i ett drygt år och stortrivs. Ekonomidirektör Tuomas Nyberg vid Meyer Turku-varvet i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe nb tuomas nyberg

Det är bara ett par år sedan varvet i Åbo var i en djup kris. Personal permitterades och sades upp. Nu är det precis tvärtom. Varvet letar ständigt efter kunnig personal i många olika yrkesgrupper.

- Stålproduktionen är kritisk och central, men den utgör bara ungefär 20 procent av verksamheten, säger ekonomidirektören Tuomas Nyberg på Meyer Turku. Vi talar om floating smart cities (ung. flytande smarta städer) för att understryka att det är flera olika kompetenser som behövs utöver de traditionella metallkunskaperna.

Nu eller aldrig

ÅA-professorn Kim Wikström utanför Meyer Turku varvet
Professorn Kim Wikström vill se stor aktivitet kring varvet. ÅA-professorn Kim Wikström utanför Meyer Turku varvet Bild: Yle/Maud Stolpe nb kim wikström

För att varvets framgång ska hålla i sig måste nätverken fungera ordentligt. Professorn i industriell ekonomi, Kim Wikström, understryker att man måste vara beredd att satsa på Åboregionen både regionalt och nationellt.
Både yrkesutbildningar och universiteten måste fås med i satsningarna.

- Varvet är spindeln i nätverket och ska sy ihop det hela, men nätverket måste göra sin del och komma in redan när tanken på ett nytt fartyg föds, säger han.

Det är alltså en fungerande infrastruktur och god arbetskraft i kombination med klusterverksamhet, tillgång på underleverantörer och möjlighet till bostad och utbildning som avgör huruvida en region är attraktiv för företag eller inte.

Finns inte grundförutsättningarna på en ort, finns det inte heller företag där.― Kaisa Saario

- Finns inte de här grundförutsättningarna på en ort, finns det inte heller företag där. Så enkelt är det, säger experten Kaisa Saario på Centralhandelskammaren.

Se programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 24.10.2016 kl 20.00
samt tisdag 25.10.2016 kl. 17.25.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes