Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenska unga: Lite godis och sprit men tänderna borde borstas oftare

Klassrum med elever
Ungdomarna mår allt bättre. Klassrum med elever Bild: Yle/ Karita Lehikoinen-Stedt elever med datorer

Trender i upplevd hälsa, hälsobeteenden och skolupplevelser under de senaste 20 åren bland 11-, 13- och 15-åriga elever i svenskspråkiga skolor i Finland beskrivs i en unik trendstudie.

Undersökningen om hälsotrender bland grundskoleelever är gjord av Folkhälsans forskningscentrum och Jyväskylä universitet.

Det är första gången man i den här omfattningen kartlagt och jämfört hälsa och hälsoskillnader bland svenskspråkiga elever i olika regioner och gjort en jämförelse med elever i den finskspråkiga grundskolan.

Känner sig bara ibland ensamma

Resultaten visar att majoriteten av de svenskspråkiga barnen och ungdomarna i grundskolan har god hälsa och känner sig tillfreds med livet. Det är bara ibland som barnen och ungdomarna känner sig ensamma. I både hem- och skolmiljön ser det ut att ha skett flera positiva förändringar under den undersökta tidsperioden 1994-2014.

Många levnadsvanor har förbättrats. Rökningen har klart minskat, och också alkoholkonsumtionen har minskat. Allt färre ungdomar dricker sig berusade.

Godisstånd på Borgå höstmarknad
Allt färre elever äter godis dagligen. År 2014 åt under 10 procent av barnen i svenskspråkiga skolor sötsaker dagligen. Godisstånd på Borgå höstmarknad Bild: Jeannette Lintula/yle höstmarknad

Alla borstar inte tänderna dagligen

Under den undersökta 20-årsperioden har tandhygienen blivit bättre. Andelen skolbarn som dagligen dricker läsk och äter godis har minskat från 2006 till 2014.

Men trots att tandhygienen blivit bättre så borstar inte alla skolelever tänderna dagligen. Av flickorna är det drygt två procent och av pojkarna knappt sex procent som inte borstar tänderna dagligen. Flickorna är duktigare på att borsta tänderna än pojkarna i alla åldersgrupper.

Det fanns också klara skillnader mellan regionerna i Svenskfinland. Andelen elever som uppgav att det borstade tänderna mer än en gång per dag var högre bland elever i södra Finland jämfört med elever i Österbotten och Åland.

73 procent av de svenskspråkiga eleverna borstar tänderna mer än en gång om dagen, men av de finskspråkiga är det endast 60 procent.

Allt färre ungdomar super sig fulla

Andelen elever som varit berusade minst två gånger i sitt liv och som dricker alkohol minst en gång i månaden har minskat under den undersökta 20-årsperioden. Men fortfarande dricker en del ungdomar alkohol varje vecka. Av flickorna på årskurs nio dricker nio procent alkohol varje vecka och av pojkarna 14 procent.

Rökvanorna följer rätt långt samma mönster som alkoholkonsumtionsvanorna. Allt färre ungdomar röker. Snusanvändningen, som främst förekommer bland pojkar, har inte förändrats i de svenskspråkiga skolorna, men hos pojkarna i finskspråkiga skolor har snusandet ökat och ligger nu på samma nivå som hos de svenskspråkiga.

frukt i skål
Få skolelever äter både frukt och grönsaker dagligen. frukt i skål Bild: Mikael Crawford frukt

Grönsaker och frukt saknas på många tallrikar

Skolbarn som dagligen äter både frukt och grönsaker ligger på en låg nivå. Nästan 70 procent av pojkarna i årskurs nio äter varken frukt eller grönsaker dagligen. Hos flickorna är motsvarande siffra 45 procent.

Forskarna säger att frukt- och grönsakskonsumtionen kunde påverkas genom ett ökat utbud i skolan, men också genom att man fäster uppmärksamheten vid hur grönsaker serveras vid skollunchen.

Ungdomar mår allt bättre

Trots att majoriteten av skolungdomarna är tillfreds med livet så är det en lägre andel av eleverna som uppger att de har hög livstillfredsställelse år 2014 jämfört med 2006. Också andelen som upplever att de har en mycket bra hälsa och en hög livstillfredsställelse sjunker med åldern, speciellt bland flickor.

En ökande andel av flickorna känner sig ensamma. År 2014 svarade mer än en femtedel av flickorna i årskurs nio att de ofta känner sig ensamma.

Man kan också se regionala skillnader. Barnen och ungdomarna i Österbotten och på Åland mår sämre än sina kamrater i södra Finland.

Läs också