Hoppa till huvudinnehåll

I Åboland är akutvårdare också ickeakutvårdare

Akutvårdarna Kati Lehtimäki och Silja Hongisto i Naguambulansen.
Akutvårdarna Kati Lehtimäki och Silja Hongisto i Naguambulansen är redo att rycka ut också icke akut. Akutvårdarna Kati Lehtimäki och Silja Hongisto i Naguambulansen. Bild: Yle/Linus Hoffman kati lehtimäki

I den väståboländska skärgården kan ambulanspersonalen sköta om inflammationer, infektioner och mindre sår då hälsocentralerna är stängda. Nu blir verksamheten permanent.

För skärgårdsborna i västra Åboland har det på kvällar och veckoslut kunnat bli långa resor till jourmottagningen i Åbo, men tack vare att akutvårdarna i ambulansen har fått specialutbildning kan de nu sköta också icke akuta fall.

- Sedan juni har vi prövat systemet i Nagu, Korpo och Houtskär, och det har lyckats så bra att verksamheten från den 1 november blir permanent, berättar akutvårdaren Kati Lehtimäki.

Akuta fall går före icke akuta

Akutvårdarna har jour 24 timmar i dygnet i Nagu, men om de inte har något brådskande uppdrag kan de få sköta icke akuta fall.

Den som behöver hjälp ska ringa till Åbojourens telefonrådgivning vid ÅUCS (på nummer 02-313 8800), där man avgör om patienten behöver hjälp av akutvårdarna.

Det kan gälla sår som borde sys eller limmas ihop, barn som har öroninflammation, någon med urinvägsinfektion, personer som har råkat ut för små olyckor, brännskador eller andra sår.

- Det är åkommor som inte är akuta men nog obehagliga, och som borde åtgärdas rätt så snabbt, förklarar Lehtimäki. Då är det mycket bättre om vi kan hjälpa patienterna, än att de måste ta sig till Åbo eller vänta tills den egna hälsostationen är öppen igen.

Läkare konsulteras alltid innan ingreppen

- Det är svårt att säga om du får vård snabbare i Åbo eller i skärgården, säger akutvårdaren Paula Rintala, men du behöver åtminstone inte göra resan fram och tillbaka till Åbo för ett ingrepp som kunde göras här.

Akutvårdarna konsulterar alltid läkare innan de börjar med ett ingrepp, och om skadan är större än man först trott, så ser man till att patienten kommer till Åbo för vård.

- Vi har fått en gedigen utbildning i att sy sår, intygar akutvårdaren Silja Hongisto. Fastän det är fråga om mindre sår som ska sys har vi blivit utbildade av en plastikkirurg, en blodkärlskirurg och en thoraxkirurg. Var och en av oss bestämmer ändå själv vilka ingrepp vi gör enligt vårt eget kunnande.

Akutvårdarnas ryggsäck innehåller bland annat en avbitartång, öronlampa och utrustning att sy ihop sår med.
Akutvårdarnas ryggsäck innehåller bland annat en avbitartång, öronlampa och utrustning att sy ihop sår med. Akutvårdarnas ryggsäck innehåller bland annat en avbitartång, öronlampa och utrustning att sy ihop sår med. Bild: Yle/Linus Hoffman Akutvårdare,akutvård,öronlampa,Avbitartång

Ambulansen med akutvårdarna tar emot antingen på hälsocentralen i Nagu eller i Korpo, dit man har egen nyckel. Principen är att patienten är i så gott skick att han eller hon kan ta sig till hälsocentralen och inte blir sämre av att resa.

- Däremot blir resan till Houtskär alltför lång för oss, eftersom vi måste vara beredda på att kunna rycka ut på något akut uppdrag, berättar Lehtimäki. Istället har patienten kunnat komma över med färja till Galtby i Korpo, där vi har mött patienten. Efter att vi har behandlat dem har de kunnat ta färjan tillbaka till Houtskär igen, och alla har varit nöjda.

Den enkät som har gjorts bland kunderna visar att skärgårdsborna har varit mycket nöjda. Och för akutvårdarna har det varit stimulerande och intressant att få sköta andra uppdrag också och kunna upprätthålla sin yrkesskicklighet.

Jourförpackningar med mediciner ges också på plats

Bara en gång har akutvårdarna varit tvungna att tacka nej till ett uppdrag för att man samtidigt hade ett brådskande uppdrag. Sedan verksamheten startade i juni har akutvårdarna i medeltal skött två fall i veckan, och takten har fortsatt på samma vis hela hösten.

- De flesta icke akuta kunderna är från skärgården, berättar Hongisto. Visst har vi skött turister och sommarstugeägare också, men inte alls lika många.

De vanligaste fallen har gällt att sköta olika slags sår, men också getingstick och att ta bort metkrokar eller krokar från fiskedrag.

Ett fiskedrag sitter fast i ett finger. Kroken har gått igenom huden och sticker ut.
Akutvårdarna kan klippa av kroken på ett fiskedrag som sitter fast i fingret. Ett fiskedrag sitter fast i ett finger. Kroken har gått igenom huden och sticker ut. Bild: YLE/Jessica Edén metkrok

- Enligt skärgårdsborna har det bästa varit att de slipper ta sig till jourmottagningen i Åbo, säger Kati Lehtimäki. Vi kan också ge antibiotika som en läkare skriver ut på distans.

I ambulansen och på hälsocentralerna finns jourförpackningar för de vanligaste medicinerna, för på kvällar och på veckosluten under vintern är varken hälsocentraler eller apoteken öppna.

Verksamheten kan utvidgas till fler ambulansteam

Akutvårdarna har till och med akut p-piller, men än så länge har ingen behövt dem. Eller kanske ingen har vetat om att man kan få dagen efter-piller.

Än så länge har det nämligen inte gjorts mycket reklam för verksamheten. Sommaren är annars också en bråd tid med mycket akuta fall, så man ville först se hur pilotprojektet lyckades.

I framtiden kan det bli aktuellt att utvidga verksamheten till andra ambulansteam och till fler akutvårdare. Liknande pilotprojekt pågår också i Lappland, Päijänne-Tavastland och Södra Karelen, och åtminstone i Södra Karelen kommer man från årsskiftet att ha en ambulans till med akutvårdare som har fått tilläggsutbildning för att kunna sköta icke akuta fall.

Artikeln har 25.10.2016 kl.14.16 preciserats med att verksamheten gäller västra Åboland.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland