Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen hotar vård på svenska – eget bolag kan vara lösningen i Åboland

Skelett
Skelett Bild: Yle vårdreformen

Ett separat bolag för social- och hälsovård på svenska borde utredas närmare. Det tycker den arbetsgrupp som sedan sommaren har funderat på hur vård på svenska och finska bäst garanteras i Åboland.

Utredningsarbetet leds av Marcus Henriksson, som tidigare bland annat utrett Åbolands sjukhus framtid. Henriksson anlitades också i Åboland då kommunreformen var aktuell.

Seminarium: Vård på svenska också efter vårdreformen?

I tisdags presenterades arbetsgruppens tankar av Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén vid ett stort seminarium om vårdreformen och vård på svenska i Åbo.

Auditorium med flera människor i publiken.
Seminariet intresserade många. Auditorium med flera människor i publiken. Bild: Yle/Monica Forssell seminarium

Uppemot hundra personer deltog i seminariet där också direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Leena Setälä, riksdagsledamoten Anna-Maja Henriksson, direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt och förändringsledaren Göran Honga samt Kårkulla samkommuns omsorgsdirektör Sofia Ulfstedt talade. Seminariet ordnades av Nämnden för den språkliga minoriteten vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Två realistiska modeller

Enligt Patrik Nygrén finns det två modeller att spinna vidare på i Åboland.

Den ena modellen bygger på att det grundas ett landskapsägt bolag med specialuppgiften att ha hand om vård på två språk. Till det här bolaget skulle personal med beredskap att ge service på två språk koncentreras.

Den andra modellen utgår från att Pargas, Kimitoön och eventuellt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt tillsammans med ett privat företag bildar ett gemensamt bolag som kommunerna, och senare landskapet, köper sin service av.

- Vi tror att de här modellerna måste undersökas grundligare, sade Patrik Nygrén som har den uppfattningen att det i kommunerna finns intresse för att slå sig ihop kring ett bolag och att det också finns intresse bland privata vårdföretag att vara med.

Handlar det här om att rädda Åbolands sjukhus?

- Nej det handlar inte om att rädda Åbolands sjukhus utan om att rädda hela den svenskspråkiga social- och hälsovården, sade Nygrén.

Men beroende på var lagen om valfrihet landar skulle ändå delar av den verksamhet som erbjuds vid Åbolands sjukhus kunna ingå i en dylik social- och hälsovårdscentral, förklarade Nygrén.

De olika modellerna ska nu presenteras grundligare i Kimitoön och Pargas och Nygréns förhoppning är att man får mandat att utreda modellerna ännu grundligare.

Inga ordentliga utredningar gällande konsekvenserna för den svenska servicen

Ur den svenskspråkiga befolkningens synvinkel är den vård- och landskapsreform som just nu bereds i Finland problematisk, eftersom befintliga strukturer för uttryckligen svensk service kommer att monteras ned.

Ett exempel är Kårkulla samkommun.

I dag sköter Kårkulla samkommun om att 1 600 svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning får vård och omsorg på svenska.

I samband med vård- och landskapsreformen har det slagits fast att alla samkommuner ska lösas upp och att allt ansvar och produktion flyttas över på de nya landskapen.

Det här kan betyda att den service som Kårkulla samkommun i dag erbjuder splittras, försvinner och att svenskspråkiga personer blir utan service på sitt modersmål.

Detta trots att det i alla sammanhang betonas att språkliga rättigheter bör beaktas.

- Det hjälper inte att vi har en språklag eller en grundlag om lagarna inte tillämpas, sade Göran Honga i sitt inlägg och efterlyste en språkkonsekvensbedömning av vårdreformen och ännu mer konkreta serviceplaner för hur svensk service i praktiken erbjuds vid de olika vårdinrättningarna.

Sofia Ulfstedt föreslog att ett landskap får ansvaret för att organisera den svenskspråkiga servicen för personer med funktionsnedsättningar i Finland och att landskapet bildar ett bolag som säljer tjänster till de andra landskapen.

Ett annat hot mot den svenskspråkiga servicen inom den framtida social- och hälsovården i landet finns inbäddat i den bolagisering som regeringen förespråkar.

Den vård som produceras i landskapen ska ju i framtiden organiseras i bolag, men enligt riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson har bolag inte lika omfattande skyldigheter att erbjuda svensk service, som offentliga inrättningar och myndigheter.

Läs också