Hoppa till huvudinnehåll

Bland gamlingar och gastar, en bok om en kuslig by

pärmen till boken Aksakovs grav
pärmen till boken Aksakovs grav Bild: Anna Dönsberg/Yle Carina Wolff-Brandt,Gudrun Wessnert

Samarbetet mellan barnboksförfattarna Carina Wolff-Brandt och Gudrun Wessnert har resulterat i en närmast gotisk och fantasifull spökhistoria för slukaråldern. Romanen Aksakovs grav innehåller både en osannolik intrig och kusliga karaktärer.

Berättelsen börjar när tvillingarna Reg och Zach anländer till den gudsförgätna hålan Meerike, en förfallen by vid Nordatlanten. Medan deras mamma är på arbetsresa är det meningen att de tolv-åriga barnen ska bo hos sin gammelfaster Gerlinde Rieseck.

Men den gamla damen är inte särskilt glad över besöket och hon är inte beredd på att unga växande kroppar behöver regelbundna måltider och mycket mat. De nordatlantiska vindarna är ogästvänliga och novembermörkret tryckande. Barnen gör sig redo för en händelselös och tråkig vecka utan kontakt med omvärlden. Men det blir inte som de tänkt sig.

Vad hände oss?

Under tiden får vi träffa en familj som väntar på en släkting som inte dyker upp till middagen. Familjen är adlig med ryska anor och deras vanor ålderdomliga. Familjens hushållerska letar efter en knappsamling och för läsaren blir det lite oklart hur familjen hamnat i Meerike.

Genom ett oväntat och skrämmande sammanträffande möts de här två världarna när Zach faller ner i en brunn i kyrkan och gör en märklig upptäckt. Den upptäckten leder honom även till en intilliggande ö som bara kan nås när det är ebb. Där möter han en misstänksam fiskare som har en hund vid namn Satan.

Småningom, i bästa detektivanda, tar sig tvillingarna för att lösa mysteriet. Flickan Reg anar ett sammanhang, och att någonting har drabbat byn bekräftas av att byborna talar om onda veckor då man kan känna någon intill sig utan att se den ”men det känns ända in i hårrötterna”.

Vem där?

Som i filmen The Others där mamman i familjen upplever att huset är hemsökt, lever den adliga familjen i en parallell verklighet. Deras situation är inte klar för dem själva. Men Zach kan se mer än andra, medan hans syster kan höra det som undgår andra. Steg för steg uppenbaras byns dystra historia och gamla synder kommer i dagen.

Berättelsen har en gotisk 1700-tals stämning med storm, oväder och onda makter. Historiska händelser kastar sina skuggor och mycket av intrigen bygger på missförstånd och lögner. Men helt svart blir situationen aldrig. Även om de få levande invånarna i Meerike är gamla och underliga så är de inga zombier.

carina wolff-brandt med böcker
carina wolff-brandt med böcker Bild: Photographer: Nina Dodd, www.ninadodd.com Carina Wolff-Brandt

Givande samarbete

– Det var otroligt roligt att skriva tillsammans med Gudrun Wessnert, säger Carina Wolff-Brandt. Vi skissade upp berättelsen och personerna tillsammans på en vecka och skrev sedan i stort sett vartannat kapitel på varsitt håll. Hon har mera tålamod med detaljer i språket och skicklig på dialog, medan jag är bättre på miljö. Men i slutresultatet märks det inte vem som har skrivit vad, säger de som har läst igenom manuset.

Carina Wolff-Brandt har gett ut 12 barnböcker på sitt eget förlag Vingpennan och Gudrun Wessnert som är museilärare på Stockholms Medeltidsmuseum har skrivit 35 böcker. Det här är deras första gemensamma bok.

– Vi fick en beställning på en kuslig spökhistoria, berättar Carina och det här är den kusligaste bok jag skrivit. I mina andra böcker har jag varit mån om att det också ska finnas humor.

Tanten med egenheter

– Några litterära förebilder har jag inte men en författare tar ju material ur sina egna erfarenheter så en av Gerlinde Riesecks egenheter och hennes snålhet har jag plockat från en gammal dam som jag bodde hos i Karleby när jag sommarjobbade på Österbottningen i början av 80-talet. Hon var väldigt sparsam, t.ex. släckte hon elen i mitt rum för att det inte skulle bli för dyrt att värma upp.

En gång när jag smög mig in i hennes kök där jag egentligen inte fick vara, för jag förväntades äta kall mat på mitt rum, så öppnade jag hennes skafferi och upptäckte att det var fyllt från golv till tak av gammal kaffesump i påsar som hon tagit hem från olika möten. Den synen glömmer jag inte, för jag kunde inte begripa vad man gör med en sådan mängd gammal kaffesump!

Ifall det blir flera böcker med tvillingarna Reg och Zach vågar Carina Wolff-Brandt inte lova i det här skedet, men säger att både hon och Gudrun är ganska förtjusta i sina trevliga ungdomar. Så kanske. Åtminstone har det varit givande att få direkt gensvar på det man skrivit av medförfattaren.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje