Hoppa till huvudinnehåll

Hur förändras USA:s utrikespolitik efter presidentvalet?

Presidentkandidaterna Trump och Clinton efter den första tv-debatten 26.9.2016
Hillary Clintons utrikespolitik skulle följa samma linje som Obama men kanske te sig något aggressivare. Hur en utrikespolitk under Donald Trump skulle se ut är däremot ett stort frågetecken. Presidentkandidaterna Trump och Clinton efter den första tv-debatten 26.9.2016 Bild: EPA/JUSTIN LANE Hillary Clinton,Donald Trump, Presidentvalet i USA 2016

En mur mot Mexiko, men vad annat kan man vänta sig av den amerikanska utrikespolitiken om Donald Trump väljs till USA:s president? Och vad kan man i omvärlden vänta sig av hökstämplade Hillary Clinton? Svenska Yle frågade en av USA:s ledande utrikespolitiska experter.

Det är få områden där USA:s president har så stor makt och så lösa tyglar som inom utrikespolitiken.

Vi träffade USA:s tidigare biträdande underförsvarsminister Walter Slocombe för att fråga vad USA:s nästa president kan betyda för relationerna till omvärlden.

Slocombe har tjänstgjort både under demokratiska och republikanska administrationer sen 1970-talet, sitter i den ansedda utrikespolitiska tankesmedjan Atlantic Councils styrelse och anses vara en av USA:s ledande experter på utrikespolitik.

Men också han kan bara gissa sig till vad Trump kan betyda för USA:s utrikespolitik.

Trump ett frågetecken

– Jag tror att världen, precis som många amerikaner, med rätta är oroad över en sådan möjlighet. Det är inte det att Trump inte skulle ha talat om utrikespolitik, han har sagt hur mycket som helst. Största delen av det har bara varit skrattretande, säger Slocombe.

Då Svenska Yle träffar Walter Slocombe har nyss inbjuden av utrikespolitiska institutet gett en presentation om vilka förändringar presidentvalet kan innebära för USA:s utrikespolitik, en presentation som nästan uteslutande handlade om Hillary Clinton.

Utrikespolitiska experten Walter Slocombe.
Walter Slocombe har tjänstgjort inom försvars- och utrikespolitk under så väl republikanska som demokratiska presidenter, men vågar inte ens gissa vad utrikespolitiken under Trump kunde se ut som. Utrikespolitiska experten Walter Slocombe. Bild: Yle/Viktor Heikel walter slocombe

Orsakerna är enligt Slocombe två: att Clinton med allt större sannolikhet går mot en seger och att Trump inte har gett så mycket att gå på.

– Det är nog mycket svårt att spekulera. Vi vet vad han har sagt, muren mot Mexiko eller till exempel att han ser USA:s relation till Nato som en där vi bara ska driva in notan och att han är långt mer positiv till Putin och för den delen Nordkorea än vad de flesta anser är vettigt. Men om det är politik han skulle föra i Vita huset, eller vilka rådgivare han väljer? Ja, jag hoppas vi aldrig behöver få svar på det, säger Slocombe.

Vad gäller de förändringar Hillary Clinton skulle föra med sig har Slocombe däremot mer att komma med, även om skillnaderna mellan fredspristagaren Obama och hökförklarade Clinton är mindre än många tror.

– Jag skulle vilja påpeka att jag tror att det kommer att finnas fler likheter än skillnader. Clinton var med om att formulera Obamas utrikespolitik och Obama gjort en stark insats under Clintons kampanj. På vissa områden kommer det ändå att finnas skillnader eller annorlunda prioriteringar.

Ett selektivt ja till frihandelsavtal

Vilka är då de här områdena? Politiskt är den största troligen handel.

– Det finns en del uppenbara skillnader i hennes syn på handelspolitiken men om det kommer att påverka avtalet med EU kan ifrågasättas, säger Slocombe

Clinton har under valkampen visat motstånd mot det så kallade TPP-avtalet, alltså frihandelsavtalet med Stillhavsländerna och anklagats för att ha vänt kappan för vinden i frågan om fri handel.

– Det är rätt märkligt, för Clinton har en lång historia av skepticism mot liknande avtal i senaten. Som en lojal medlem av Obama-administrationen stödde hon definitivt presidentens linje, trots att det kanske inte var hennes egen ståndpunkt. Men hon har sagt att hon är emot avtalet i dess nuvarande form.

Orsakerna till Clintons motstånd är ändå inte enligt Slocombe ideologiska vad gäller frihandelsavtal i sig.

Motståndet sträcker sig heller knappast till frihandelsavtalet med EU, alltså TTIP-avtalet.

– Oron kring Stillahavsavtalet, avtal med Latinamerika eller till exempel Mexico beror på att det är frågan om länder med mycket låga löner, dåligt skydd för arbetstagarnas rättigheter och mycket dåliga standarder vad gäller miljön, säger Slocombe.

– Det gäller ju definitivt inte för EU:s del. Och jag har hört folk nära Clinton säga att man kan vara mot ena avtalet men för det andra av precis den orsaken, att avtalet med EU är ett mellan jämlikar.

Tyngdpunkt Asien?

Ett av Obamas stora utrikespolitiska drag var att lägga utrikespolitiska tyngdpunkten i Asien för att balansera Kinas inflytande.

Kommer Clinton då att fortsätta den här processen?

– Jag tror inte att någon i det förändrade geopolitiska läget kan påstå att Asien inte skulle vara av massiv vikt eller att Kinas framtida relation till omvärlden förutom klimatförändringen inte är den viktigaste internationella säkerhetsfrågan idag. Men som vi i USA säger är det möjligt att gå och tugga tuggummi samtidigt.

Vad betyder det då i praktiken att USA kan gå och tugga tuggummi samtidigt?

– Jag tror att en president Clinton kan väntas vara lite mer hökaktig vad gäller Syrien och att
engagemanget i både Afghanistan och Irak fortsätter så länge det finns en chans för framgång. Det betyder alltså att USA fortfarande kommer att engagera sig kraftigt också utanför Asien, i Mellanöstern och definitivt också i Europa, speciellt med tanke på hur Ryssland beter sig.

Fortsatt spänning med Ryssland

Hur skulle då Clinton svara på det här ryska beteendet? Förändras politiken?

– Politiken i sig kanske inte ändras jämfört med Obama men vi kan kanske till en början se ett robust svar på cyberattackerna mot det amerikanska valsystemet.

– Vad gäller Ukraina kommer troligen sanktionerna att fortsätta och möjligen utvidgas. Det kan bli frågan om mer konkret hjälp som låter Ukraina stärka sin förmåga att försvara sig själv. Men samtidigt tror jag att Clinton också kraftigare kommer att kräva att Ukraina får ordning på sina egna angelägenheter om de vill räkna med mer stöd från USA och Europa.

– Jag tror att en av orsakerna till att Putin har sagt så snälla saker om Trump är oron över Clinton som motståndare. Hon har till exempel inte varit rädd för att uppmärksamma valfusket i Ryssland och rapporteras ha stött en kraftigare reaktion än Obama på den ryska invasionen i Ukraina, säger Slocombe.

Det omvärlden enligt Slocombe ska förvänta sig i början av en Clinton-administration är kraftiga och klara ställningstaganden.

– Och jag tror också att det första mötet med Putin kan bli rätt intressant, säger Slocombe.

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes