Hoppa till huvudinnehåll

Människohandeln växer i Norden - barn särskilt utsatta

Anonyma händer mot ett rödfärgat fönster.
Anonyma händer mot ett rödfärgat fönster. Bild: EPA/ Alamy frihetsberövande,maktmissbruk,Förtryck,människohandel,psykiskt våld

Människohandeln ökar i världen och särskilt i Europa har flyktingströmmarna skapat en grogrund för nya former av människohandel.

De flesta offer utnyttjas fortfarande inom prostitution och annan sexuell verksamhet, men en ny gren som växer kraftigt handlar om arbetsmarknadskriminalitet, till exempel olika former av slavarbete.

Det här är den största utmaningen för myndigheterna, säger Rudolf Christoffersen, åklagare vid Eurojust som är den europeiska polisbyrån Europols juridiska organ.

- Det finns så många desperata och fattiga människor i Europa just nu som inte har någonting att leva på. För dem är en låg lön bättre än ingen lön, och det gör dem lätta att utnyttja, säger Christoffersen som var en av huvudtalarna vid en nordisk konferens för människohandel i Helsingfors på onsdagen.

Norsk modell ger resultat

Det har också blivit allt vanligare att människohandlarna utnyttjar olika stödsystem. Ett människohandelsoffer kan förses med falska id-papper och fiktiva arbetskontrakt för att få ut olika socialbidrag. De här bidragen försvinner förstås sedan direkt i människohandlarnas fickor. Offren kan också tvingas att öppna bankkonton eller ta banklån som de inte har någon kontroll över själva.

För myndigheterna är det svårt att komma åt den här formen av kriminalitet, och åtalen och domarna när det gäller människohandelsbrott i de nordiska länderna är väldigt få. Bäst lyckas man i Norge, där man har grundat specialenheter för människohandel inom polisen, något som Christoffersen gärna rekommenderar.

- Det har helt klart varit en succéfaktor. Norge är det nordiska land som har flest domar när det gäller människohandel - och det beror inte på att människohandel är vanligare i Norge än i andra länder, utan på att de största städerna har sina egna polisteam som har till uppgift att identifiera de här sakerna.

Specialenheter också i Finland?

Här hemma tar man raskt till sig de goda råden. Diskrimineringsombudsmannen Kirsi Pimiä, som också är Finlands nationella rapportör om människohandel, säger att det redan finns planer.

- Jag hoppas det. Vi diskuterade frågan med både polisöverdirektör Seppo Kolehmainen och inrikesminister Paula Risikko i dag.

Det är dock svårare att säga när det kan bli aktuellt med polisiära specialenheter för människohandel. Det beror som så mycket annat på pengar.

- Det beror på vad polisen beslutar, säger Pimiä.

Barn särskilt utsatta

Ett alldeles särskilt kapitel när det gäller människohandel handlar om barn. Då människohandeln i Europa ökar drabbar det i hög grad också barnen. Bara under ett års tid från år 2014 till år 2015 trefaldigades antalet fall. Den största orsaken till det här är flyktingkrisen. De som är mest utsatta är ensamkommande flyktingbarn.

- Barn på flykt söker trygghet och ofta är de här människorna som utnyttjar dem den enda trygghet de har, säger Rudolf Christoffersen.

Europol räknar med att hela 10 000 flyktingbarn saknas efter att de anlänt till Europa. I Sverige har man kartlagt de misstankar om människohandel med barn som myndigheter i de svenska kommunerna rapporterat om. Majoriteten av dem var ensamkommande asylsökande barn. De flesta var tonårsflickor från afrikanska länder.

- Det handlar främst om sexuell exploatering, men det finns också andra former - som att man tvingas delta i brott eller utnyttjas som arbetskraft, säger Märta Johansson, docent i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Sociala medier en del av problemet

Internet är en annan orsak till det ökade antalet människohandelsfall med barn. Sociala medier har blivit ett effektivt verktyg för att rekrytera och lura barn. Enligt Christoffersen är det ett växande fenomen att barn utnyttjas sexuellt på nätet.

- Barn utnyttjas live till exempel via Skype. Det kan vara fråga om barn som befinner sig på andra sidan av jordklotet, säger Christoffersen.

Alla de nordiska länderna har liknande problem då det gäller att identifiera fall av människohandel och föra dem vidare till domstol. I den svenska utredningen rapporterades om drygt tvåhundra misstänkta fall men inte ett enda fall ledde till åtal, och inte ens hälften ledde till brottsanmälan.

- Barnen ger väldigt lite information om förövaren så det är svårt att identifiera dem. Det är viktigt att ge barnen tid för flera förhör och ett säkert boende så att de känner sig tillräckligt trygga för att kanske berätta efter en tid, säger Johansson.