Hoppa till huvudinnehåll

Enkät: Finländarna vet inte vem som bestämmer i kommunerna

Kimitoöns fullmäktigeklubba
Kimitoöns fullmäktigeklubba Bild: Yle/Monica Forssell fullmäktigeklubba

En majoritet av finländarna vet inte vem som har den högsta beslutsfattande makten i kommunerna. Enligt en undersökning som Yle låtit göra vet endast fyra av tio finländare att kommunfullmäktige är det högsta beslutsfattande organet. Sämst är kunskaperna bland ungdomar och unga vuxna.

Bland unga mellan 15 och 24 år visste endast en femtedel rätt svar på frågan. Av unga vuxna mellan 25 och 34 år visste en knapp tredjedel det rätta svaret.

Enligt forskningschefen vid Taloustutkimus Juho Rahkonen är resultatet oroande.

- Ur demokratisk synvinkel är kunskapen på en oroväckande låg nivå. Det finns en risk för att de som saknar kunskaper om hur samhället fungerar marginaliseras, säger Rahkonen.

I de äldre åldersklasserna, från 35 år och uppåt, kunde lite under hälften av de tillfrågade svara rätt på frågan.

Okunskap tär på demokratin

Enligt Juho Rahkonen finns det ett samband mellan dåliga kunskaper om beslutsfattande och ett lågt valdeltagande. Med andra ord låter de som inte har kunskaper om hur beslutsfattandet fungerar också bli att rösta.

- När man ser på dem som inte röstar vet vi att endast 29 procent känner till det rätta svaret. Frågan var ändå relativt enkel, och det finns inga alternativa svar, konstaterar Rahkonen.

Man kan alltså tala om en slags tudelning i samhället, där de som sitter med kunskapen bestämmer över de mer ovetande, anser han.

- Faran finns att demokratin småningom inte längre är allas angelägenhet.

I förra kommunalvalet år 2012 deltog 58,3 procent av alla röstberättigade.

Så här fungerar beslutsfattandet i kommunerna

  • Invånarna väljer kommunfullmäktige vart fjärde år. Fullmäktige är kommunens högsta beslutsfattande organ och ansvarar för kommunernas ekonomi och allmänna verksamhet.
  • Kommunstyrelsen är mindre till sammansättningen. Dess medlemmar utnämns av fullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för många löpande ärenden och intressebevakning. Kommunstyrelsen bereder också föredragningslistan till fullmäktiges möten.
  • Kommundirektören utses av fullmäktige, men är underställd kommunstyrelsen. Direktören är anställd av kommunen och leder dess förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet.
  • I kommunerna finns också nämnder som är inriktade på frågor som berör olika samhällssektorer. Medlemmarna i nämnderna är förtroendevalda, och arbetet i nämnderna sker i regel i samarbete med det parti som utsett nämndmedlemmen. Nämnderna har makt att besluta om mindre ärenden. Större ärenden som behandlas i nämnden hänvisas vidare till kommunstyrelsen och fullmäktige.
    • Kommunalvalet ordnas den 9 april 2017.

Också barnfamiljer ovetande

Barnfamiljer hör till de grupper som kan utnyttja en lång rad kommunala tjänster, som dagvård, hälsovård och skola.

I enkäten framgår ändå att merparten av barnfamiljerna inte vem som styr i kommunerna.

Två tredjedelar av de personer som hade angett att de lever i en barnfamilj kunde nämligen inte svara rätt på frågan om vem som har sista ordet i kommuner och städer.

Förutom ålder, så inverkar även utbildningen på kunskapen om kommunalt beslutande. Bland personer med högre utbildning visste 60 procent att kommun- eller stadsfullmäktige sitter på makten.

Stor okunskap, men också uppskattning

Trots att okunskapen om fullmäktiges roll är så pass utbredd, så visar Yles enkät att finländarna ändå uppskattar kommun- och stadsfullmäktigeledamöternas insatser.

Hela 70 procent av de tillfrågade ansåg att fullmäktige gör ett väldigt viktigt eller relativt viktigt arbete.

Särskilt personer i åldersklasserna mellan 35 och 64 år uppskattade fullmäktiges arbete. Det gällde personer i så gott som alla samhällsklasser.


Om enkäten: Taloustutkimus intervjuade 1005 personer per telefon i mitten av oktober 2016. Felmarginalen är ± 2.5 procentenheter.

Läs också