Hoppa till huvudinnehåll

Ragnar Granit – bortglömd finländsk Nobelpristagare

Ragnar Granit tilldelades Nobelpriset i fysiologi och medicin 1967 för sin forskning i synens färgseende. Trots att han var svensk medborgare låg hans rötter i Finland och den åboländska skärgården.

Ragnar Granit (1900-1991) erhöll Nobelpriset tillsammans med Haldan Keffer Hartlin och George Wald för deras forskning kring näthinneprocesser och färgseende. Forskningen hade skett redan i 1930-talets Oxford och Finland, många menade att priset borde ha kommit 1947 när Ragnar Granit publicerade en vetenskaplig avhandling.

I ett mörkt rum med grodor

Ragnar Granit studerade vid den medicinska fakulteten och blev inspirerad av psykolog och filosof Eino Kaila. Han blev medicine kandidat 1924 och doktor i medicin och kirurgi 1927. Granit forskade vidare i ämnet psykofysiologi.

1928 reste Granit till Oxfords Universitet för att jobba under Sir Charles Scott Sherrington, som var den tidens stora forskare inom det centrala nervsystemet. Ragnar Granit flyttade sedan vidare till Philadelphia i USA där han fördjupade sin syn- och näthinneforskning.

Tillbaka i Finland fortsatte Ragnar Granit med sin forskning och blev docent i fysiologi vid Helsingfors universitet 1929.

Dag ut och dag in tillbringade han i ett mörkt laboratorium tillsammans med unga forskare där de gjorde experiment på grodor.

Vissa, till exempel universitets professor i fysiologi Robert Tigerstedt, var skeptiska till hans forskning och varnade unga forskare för att kollra bort sig med synens färgforskning.

Professor Kristian Donner från Helsingfors universitet berättar att det nya Granit gjorde var att han sökte efter färgseendet i nervsystemet.

Till Sverige från krigets och finskhetens Helsingfors

I Saija Uski-Sutelas och Hyppe Salmis dokumentärfilm beskrivs Ragnar Granit som karismatisk, men också ambivalent. Han var intelligent och charmade studenter och kolleger, men kunde också vara otålig och elak. Han brände broar omkring sig, han var snabb och krävande, och ville att andra skulle vara det också. Granit ville inte bli en finlandssvensk medelmåtta, som "blommar tidigt och vissnar länge".

Vid Helsingfors universitet, och i Finland överlag, rådde på 1930-talet en finsksinnad atmosfär. Ragnar Granits forskning fick inte stöd, och Granit visste att han aldrig skulle få en egen institution, trots att han blev ordinarie professor 1937.

I början av 1940-talet blev Ragnar Granit erbjuden tjänst både vid Harvard universitet, USA och vid Stockholms universitet. Den 9 augusti 1940, då det tillfälligt var fred, reste Ragnar Granit med båt från Korpo till Stockholm. Han blev chef vid neurofysiologiska institutionen vid Karolinska institutet och erhöll svenskt medborgarskap 1941.

Efter sin synforskning övergick han till att forska i de neurofysologiska orsakerna till muskelkontraktioner.

Fifty-fifty-finländare och alltid Korpobo

Många ser Ragnar Granit som en svensk, men han föddes i en finlandssvensk familj i Riihimäki. Fadern Arthur Granit var agronom. De flyttade till Helsingfors när Ragnar var ung.

Granits släkt kom från Korpo; farfadern Jeremias Granit, var sjökapten.

Sjökaptenens gård Vikminne i Korpoström var en viktig plats för Ragnar Granit genom hela livet.

Ragnar Granit i familjealbum
Ragnar Granit i Korpoström med barnbarn (familjealbum) Ragnar Granit i familjealbum Bild: Yle videostill, Arkivet Ragnar Granit,barn

Ragnar Granit tillbringade alla somrar i Korpo och angav ofta både Stockholm och Korpo som sina hemorter.

Granits son Michael Granit berättar i dokumentären om sin barndom och om sina föräldrar, fadern Ragnar och modern Marguerite (Daisy) Bruun (1902-1991).

Redaktör Pertti Salolainen intervjuar Ragnar Granit och Marguerite (Daisy) i Oxford, där Ragnar Granit är hedersdoktor. Salolainen undrar om Ragnar känner sig som en finländare eller en svensk.

"Fifty-fifty", säger Ragnar Granit.

Också fru Granit är finländare, påpekar Salolainen. Hon är lika glad som sin man över priset.

Ragnar Granit dog 1991 och är begravd i sitt älskade Korpo.

Text: Heidi Sommar och Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Helsinki Cup genom tiderna

    I juli samlas en massa fotbollsknattar från hela världen.

    Mitt i hetaste sommarvärmen i juli samlas en massa fotbollsknattar från världen över i Helsingfors. På Helsinki Cup möter fotbollsjuniorer kanske för första gången spelare från andra delar av världen. Och för vissa är det första gången man spelar på riktig gräsplan.

  • Kan flickor spela fotboll?

    Flickor och pojkar behandlas olika inom idrotten.

    Är män och kvinnor lika inför idrotten? Finns det kvinnliga och manliga sportgrenar?

  • Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med.

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

  • Helsinki Cup: MPS - Kispest

    År 1993 deltog 687 lag i Helsinki Cup.

    Malmin Palloseura spelade mot Kispest Honved från Budapest på Helsinki Cup 1993.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

  • Från butiksbil till R-kiosk

    Varifrån får finländaren sitt dagliga bröd? På 1980-talet drog man in en mängd butiker på glesbygden. Och nära städer dök köpcenter upp.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet