Hoppa till huvudinnehåll

Ragnar Granit – bortglömd finländsk Nobelpristagare

Ragnar Granit tilldelades Nobelpriset i fysiologi och medicin 1967 för sin forskning i synens färgseende. Trots att han var svensk medborgare låg hans rötter i Finland och den åboländska skärgården.

Ragnar Granit erhöll Nobelpriset tillsammans med Haldan Keffer Hartlin och George Wald för deras forskning kring näthinneprocesser och färgseende. Forskningen hade skett redan i 1930-talets Oxford och Finland, många menade att priset borde ha kommit 1947 när Ragnar Granit publicerade en vetenskaplig avhandling.

I ett mörkt rum med grodor

Ragnar Granit studerade vid den medicinska fakulteten och blev inspirerad av psykolog och filosof Eino Kaila. Han blev medicine kandidat 1924 och doktor i medicin och kirurgi 1927. Granit forskade vidare i ämnet psykofysiologi.

1928 reste Granit till Oxfords Universitet för att jobba under Sir Charles Scott Sherrington, som var den tidens stora forskare inom det centrala nervsystemet. Ragnar Granit flyttade sedan vidare till Philadelphia i USA där han fördjupade sin syn- och näthinneforskning.

Tillbaka i Finland fortsatte Ragnar Granit med sin forskning och blev docent i fysiologi vid Helsingfors universitet 1929.

Dag ut och dag in tillbringade han i ett mörkt laboratorium tillsammans med unga forskare där de gjorde experiment på grodor.

Vissa, till exempel universitets professor i fysiologi Robert Tigerstedt, var skeptiska till hans forskning och varnade unga forskare för att kollra bort sig med synens färgforskning.

Professor Kristian Donner från Helsingfors universitet berättar att det nya Granit gjorde var att han sökte efter färgseendet i nervsystemet.

Till Sverige från krigets och finskhetens Helsingfors

I Saija Uski-Sutelas och Hyppe Salmis dokumentärfilm beskrivs Ragnar Granit som karismatisk, men också ambivalent. Han var intelligent och charmade studenter och kolleger, men kunde också vara otålig och elak. Han brände broar omkring sig, han var snabb och krävande, och ville att andra skulle vara det också. Granit ville inte bli en finlandssvensk medelmåtta, som "blommar tidigt och vissnar länge".

Vid Helsingfors universitet, och i Finland överlag, rådde på 1930-talet en finsksinnad atmosfär. Ragnar Granits forskning fick inte stöd, och Granit visste att han aldrig skulle få en egen institution, trots att han blev ordinarie professor 1937.

I början av 1940-talet blev Ragnar Granit erbjuden tjänst både vid Harvard universitet, USA och vid Stockholms universitet. Den 9 augusti 1940, då det tillfälligt var fred, reste Ragnar Granit med båt från Korpo till Stockholm. Han blev chef vid neurofysiologiska institutionen vid Karolinska institutet och erhöll svenskt medborgarskap 1941.

Efter sin synforskning övergick han till att forska i de neurofysologiska orsakerna till muskelkontraktioner.

Fifty-fifty-finländare och alltid Korpobo

Många ser Ragnar Granit som en svensk, men han föddes i en finlandssvensk familj i Riihimäki. Fadern Arthur Granit var agronom. De flyttade till Helsingfors när Ragnar var ung.

Granits släkt kom från Korpo; farfardern Jeremias Granit, var sjökapten. Sjökaptenens gård Vikminne i Korpoström var en viktig plats för Ragnar Granit genom hela livet.

Ragnar Granit i familjealbum
Ragnar Granit i Korpoström med barnbarn (familjealbum) Ragnar Granit i familjealbum Bild: Yle videostill, Arkivet Ragnar Granit,barn

Ragnar Granit tillbringade alla somrar i Korpo och angav ofta både Stockholm och Korpo som sina hemorter.

Granits son Michael Granit berättar i dokumentären om sin barndom och om sina föräldrar, fadern Ragnar och modern Marguerite (Daisy) Bruun (1902-1991).

Redaktör Pertti Salolainen intervjuar Ragnar Granit och Marguerite (Daisy) i Oxford, där Ragnar Granit är hedersdoktor. Salolainen undrar om Ragnar känner sig som en finländare eller en svensk.

"Fifty-fifty", säger Ragnar Granit.

Också fru Granit är finländare, påpekar Salolainen. Hon är lika glad som sin man över priset.

Ragnar Granit dog 1991 och är begravd i sitt älskade Korpo.

Text: Heidi Sommar och Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Modersmålets sång

    Hur härligt sången klingar, på älskat modersmål!

    "Hur härligt sången klingar/ på älskat modersmål/ Han tröst i sorgen bringar/ Han skärper sinnets stål...". Här får vi höra Modersmålets sång sjungas av Akademiska sångföreningen och av Matti Raita i Buu-klubben, där han firar Svenska dagen med den finskspråkiga Teppo-nallen och Buuklubbs-stämpeln.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet