Hoppa till huvudinnehåll

Tiotusentals lever som papperslösa i Sverige

En man, antagligen papperslös, står med ryggen mot, utanför kyrkan.
En man, antagligen papperslös, står med ryggen mot, utanför kyrkan. Bild: Yle/Ingemo Lindroos papperslösa, stockholm, s:ta clara kyrka

Tiotusentals papperslösa kommer under de närmaste åren att stanna kvar i Sverige efter negativt asylbesked. Många kan varken bygga upp ett liv där eller lämna landet. De blir utnyttjade på den svarta marknaden i sin kamp för både jobb och bostad.

Bara ett kvarter från Drottninggatan, det vanligaste shoppingstråket för finländska turister, ligger S:ta Clara kyrka. Den har blivit en slags fristad för papperslösa, flyktingar och andra utsatta grupper, som får mat och stöd i sin vardag.

En av dem som hittade hit är Sargis, som nu arbetar här som praktikant.

Han avslöjade missförhållanden inom kyrkan i hemlandet och säger att han är förföljd. Han har fått avslag på sin asylansökan och har överklagat. Nu är han rädd att det igen blir ett negativt besked.

I så fall har han inget annat val än försöka stanna kvar i Sverige som papperslös.

- Om jag åker till ett annat EU-land så skickar de mig tillbaka. Det betyder att jag inte har någon chans, jag måste stanna. Min situation är mycket svår. I Sverige känner jag att jag är rädd, men jag lever. Men i mitt hemland skulle de döda mig.

Den intervjuade asylsökanden tänder ett ljus i kyrkan.
Sargis är teolog och skulle vilja jobba som diakon i Sverige, men kan inte söka påbyggnadsutbildning utan personnummer. Den intervjuade asylsökanden tänder ett ljus i kyrkan. Bild: Yle/Ingemo Lindroos asylsökande, papperslösa, s:ta clara kyrka

Sargis är en av 46 000 personer som kan komma att leva som papperslösa i Sverige. Det är så många som Migrationsverket räknar med att under de kommande tre åren kan komma att hålla sig undan polisen efter negativt asylbesked.

De lever helt utanför samhällets ramar. Utan ett personnummer är de tvungna att jobba svart och bo hos släktingar eller på gatan. En del riskerar att dras in i kriminalitet.

Många blir utnyttjade på jobbet

- Vi upplever och får höra om papperslösa som hela tiden blir utnyttjade. På arbetsmarknaden får de jobba med väldigt låg ersättning. Ibland jobbar de och blir utan ersättning, säger Lau D Ekegren, som jobbar som sjukvårdare på Röda Korsets mottagning. Här finns bara en brits och några enstaka verktyg.

Lau D Ekegren visar några enkla verktyg vid Röda Korsets klinik.
- De papperslösa lever i ett tomrum och det syns i deras psykiska hälsa, säger sjukvårdaren Lau D Ekegren. Lau D Ekegren visar några enkla verktyg vid Röda Korsets klinik. lau d ekegren, sjukvårdare, röda korset, stockholm

Hit kommer papperslösa och andra patienter som är rädda för att ta direkt kontakt med vårdcentralen. En första bedömning av deras tillstånd görs här.

Ofta får de hjälp med att söka sig till den offentligt finansierade vården, som papperslösa i viss utsträckning har rätt till. Papperslösa barn har också rätt att gå i skola i Sverige, men många är rädda för att utnyttja den möjligheten.

Nyligen skärpte Sverige insatserna mot papperslösa. Razzior ska ske på arbetsplatser och krogar. Fler ska hållas i slutet förvar i väntan på att avvisningen verkställs.

- Sverige har absolut haft otydliga regler. Vi har gett rätt till bidrag, trots att du inte har rätt att vistas i landet. Vi har gett rätt till boende trots att du inte har rätt att vistas i landet, sade inrikesminister Anders Ygeman då regeringen informerade om skärpningarna.

Ständig kamp för att få tak över huvudet

Stadsmissionen bistår asylsökande med bland annat juridisk hjälp. Jurist Sisela Abelli träffar många som har fått avslag på sin ansökan, som varken kan återvända, eller bygga upp ett liv i Sverige.

Hon träffar papperslösa som har blivit utnyttjade eftersom de till exempel är tvungna att ta emot det boende de råkar komma över. Som exempel nämner hon en kvinna med två småbarn, som hade blivit gravid eftersom hyresvärden ville ha sex i utbyte mot att familjen fick bo i lägenheten.

Abelli ser ofta att beslutet att avvisa är fel - enligt henne i samtliga fall som hon kommer i kontakt med.

- Det kan hända att det har blivit missförstånd i intervjun. I de allra flesta fall är det svårt för personen att bevisa något. Man har av naturliga skäl inga bevis med sig, eftersom myndigheterna ofta utsätter en för förföljelse.

Några personer sitter på en bänk på Sergels torg.
Sergels torg blir en plats att vara på för dem som saknar hem. Några personer sitter på en bänk på Sergels torg. Bild: Yle/Ingemo Lindroos papperslösa personer,Sergels torg

Regeringen säger ju att man måste kunna avvisa dem som inte har asylskäl för att ha en trovärdighet i asylsystemet. Vad är alternativet?

- Jag tycker att vi har haft ett bra system innan, även om det inte alltid tillämpades på bästa sätt.

- Det kommer inte så många till Sverige nu. Så om man tar diskussionen kring att det är ohållbart att ta 170 000 personer och att man måste göra något, så borde man utgå från hur det ser ut nu. Det har kommit 20 000 i år. De är inte nödvändiga, begränsningarna som vi har nu, säger Abelli.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes