Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen kan slå sönder kommunernas ekonomi

En doktor håller i en spargris och en hammare, redo att slå sönder spargrisen
Kommunernas ekonomi blir ännu kärvare efter vård- och landskapsreformen tror beslutsfattare. En doktor håller i en spargris och en hammare, redo att slå sönder spargrisen Bild: Wikimedia Commons doktor

Då social- och hälsovården tas över av landskapen har regeringen föreslagit en sänkning av kommunalskattesatsen med 12,3 procentenheter. Hur kommunerna ska klara av att sköta sina lagstadgade uppgifter med mindre pengar oroar landets kommunala beslutsfattare.

- Social- och hälsovården har gett stora volymer som vi har kunnat använda oss av då vi exempelvis har tagit lån via privata långivare, säger ekonomidirektör Jukka Laiho vid Åbo stad. Nu försvinner vårdvolymerna och det här leder till att lånebördan stiger samtidigt som vi får allt svårare att finansiera stora investeringar som staten fortfarande förväntar sig att vi ska sköta.

Åbopolitikern Janina Andersson, De Gröna, leder idrottsnämnden och är nöjd att staden nu har beslutat att bygga en ny bollhall och dessutom grundrenovera Åbos utebad Samppalinna.

Janina Andersson.
De Grönas Janina Andersson är oroad hur kommunerna ska klara av alla sina uppgifter i framtiden. Janina Andersson. Bild: Yle/Lotta Sundström janina andersson

- Det är tur att det görs nu för jag tror inte att staden skulle ha haft muskler att göra det om några år och vi får nog vänja oss med det vi har under de närmaste åren, för det finns helt enkelt inte pengar till nya investeringar, säger Andersson.

Hundratals lagstadgade uppgifter

Kommunerna kommer fortfarande då social- och hälsovården flyttas till landskapen att ha hundratals lagstadgade uppgifter att sköta.

Jag är kritisk till statens planer och frågan är hur det går med det livscykeltänkande som många kommuner har haft. Nu försvinner de ekonomiska incitamenten vad gäller den förebyggande välfärden.― Patrik Nygrén

Hit hör dagvården, skolan och utbildningen på andra stadiet och de utgör sannolikt de största utgifterna i kommunerna i fortsättningen. Men kommunerna ska också sköta ungdomsverksamheten, upprätthålla förbyggande verksamhet som idrott och kultur samt ha hand om planering och sophanteringen i kommunerna.

stadsdirektör Patrik Nygrén
Stadsdirektör Patrik Nygrén tror nog att Pargas klarar av sina uppgifter men det blir kärvt. stadsdirektör Patrik Nygrén Bild: Yle/Johanna Ventus stadsdirektör patrik nygrén

- Jag är kritisk till statens planer och frågan är hur det går med det livscykeltänkande som många kommuner har haft, säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén. Nu försvinner de ekonomiska incitamenten vad gäller den förebyggande välfärden och en stor fråga är hur kommunerna kommer att fortsätta att fortsätta erbjuda förebyggande åtgärder som kultur och idrott samt skola och dagvård då pengarna tryter?

Nygrén får medhåll av SFP-politikern Regina Koskinen som är oroad hur kommunerna i fortsättningen ska arrangera den förebyggande välfärden som kommunerna förväntas sköta extra pengar.

Ny gruppordförande för SFP i Pargas, Regina Koskinen
Regina Koskinen hoppas att förebyggande välfärd fortfarande finns kvar men är skeptisk. Ny gruppordförande för SFP i Pargas, Regina Koskinen Bild: Regina Koskinen sfp-gruppordförande i pargas

- Den förebyggande välfärden är något många kommuner har satsat på och något som också har synts i kommunens sänkta vårdkostnader, säger Koskinen. Men nu försvinner den här moroten och då är det lätt hänt att kommunerna inte längre ser fördelen med den här sortens satsningar och drar ner dem till ett minimum.

Större gruppstorlekar kan bli aktuella

I nuläget är mycket fortfarande oklart och SFP-politikern Christel von Frenckell-Ramberg i Åbo hoppas ännu på preciseringar från statligt håll.

- I nuläget finns det olika mekanismer som regeringen har föreslagit för att göra förändringen mjukare men det är svårt att få klarhet i vad som gäller och inte gäller, säger von Frenckell-Ramberg. Om staten verkligen tror att det är kommunerna som ska betala största delen av utgifterna ser jag nog att det blir mycket stora problem.

christel von frenckell-ramberg
Christel von Ramberg-Frenckell anser att det fortfarande finns fler frågor än svar hur mycket inverkan vård- och landskapsreformen får på kommunerna. christel von frenckell-ramberg Bild: Yle/Nina Bergman christel von frenckell-ramberg

Von Frenckell-Ramberg tror att politikerna måste bli bättre på att jämka och det gäller att fördela de resurser som finns klokt och förnuftigt.

- Skolor kommer vi fortfarande att ha men risken finns att gruppstorlekarna växer då pengarna tryter, säger Andersson. Det här är frivilliga uppgifter och om det inte finns pengar till allt så måste man välja.

Fastighetsmassan kan förorsaka bekymmer

Ett av de största orosmoment bland beslutsfattarna är vad som kommer att ske med de fastigheter som inte längre behövs.

I värsta fall står kommunen kvar med många tomma byggnader och stora lån som det inte finns någon realistisk chans att betala bort.― Ted Bergman.

En stor del av fastigheterna som kommunerna basar över har hört ihop med social- och hälsovården och det finns inga garantier på lång sikt att landskapet ser samma behov.

ted bergman
Ted Bergman är oroad över hur kommunen ska klara av sin lånebörda. ted bergman Bild: YLE/Fanny Lindholm ted bergman

- Det är problematiskt då fastigheterna och lånebördan blir kvar samtidigt som möjligheterna till avskrivningar minskar och det inte finns någon garanti att landskapet hyr de fastigheter som vi idag har längre än de tre år som nu har föreslagits, säger Samlingspartiets Ted Bergman i Pargas. I värsta fall står kommunen kvar med många tomma byggnader och stora lån som det inte finns någon realistisk chans att betala bort.

- Fastighetsmassan är nog stor och mycket som vi har av i Pargas men en stor del av fastigheterna används idag för social- och hälsovård och jag hoppas att det förblir så också i fortsättningen, säger Koskinen. Mycket är ännu oklart och vi får vänta och se hur situationen utvecklas.

Lokalpolitiken hotad?

För Vänsterförbundets lokalpolitiker Nina Söderlund i Pargas är det inte ekonomin som är det största orosmomentet utan hotet mot lokaldemokratin.

Nina Söderlund
Nina Söderlund ogillar statens centraliseringsplaner och ser dem som ett hot dels mot kommunernas ekonomi men också mot lokalpolitiken. Nina Söderlund Bild: yle/Maud Stolpe nina söderlund

- Vården har för många varit viktig och en orsak till att delta och vara delaktig i kommunens beslutsfattande, säger Söderlund. Nu då det är landskapet som tar över tror jag att intresset att ställa upp i politiken försämras och det påverkar också invånarnas intresse för sin egen kommun.

Söderlund får medhåll av von Frenckell-Ramberg som hoppas att de kommande reformerna skulle diskuteras mer ur en demokratisk synvinkel.

- Har politikerna verkligen insett hur stor del av beslutsfattandet man nu går miste om och som distanseras från väljarna då en stor del av frågorna avgörs på landskapsnivå, säger von Frenckell-Ramberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland