Hoppa till huvudinnehåll

Brist på kunniga sömmerskor i Finland - kompetensen finns i Estland

Mila Moisio syr vid symaskin
Mila Moisio och hennes kollega Kaisa Rissanen sydde först själva företaget Taukos kläder, men då de lanserade sin första kollektion för tre år sedan behövde de anlita utomstående sömmare. Mila Moisio syr vid symaskin Bild: Outi Kuitunen / Yle textil- och konfektionsindustri,kläddesigner (planerare),tauko,Taukolampi

Majoriteten av de finskdesignade kläderna sys utomlands, dels för att företagen vill ha billigare arbetskraft, men också för att det inte finns yrkeskunniga industrisömmare i Finland längre.

Då designföretaget Tauko ville börja producera sina kläder i Finland, fick de erfara hur svårt det var att hitta lämpliga syateljéer.

- Det fanns inga samarbetspartners i Finland, så nu produceras det mesta för den finska marknaden i Estland istället. Det innebär färgning, tillskärning och sömnadsarbeten, berättar Mila Moisio, designer och grundare av Tauko.

I Taukos butik på Skatudden i Helsingfors hänger jackor, byxor och kjolar i prydliga rader. Alla kläder är gjorda av återanvänt material och företagets idé är att producera kläderna ekologiskt och lokalt.

Designern Mila Moisio vid klädräcke
Tauko återanvänder textilier från till exempel sjukhusens restlager. Designern Mila Moisio vid klädräcke Bild: Outi Kuitunen / Yle textil- och konfektionsindustri,företagare,ekologiska kläder

För ett företag i huvudstadsregionen är Estland ändå inte särskilt långt borta. Speciellt de mindre och medelstora finländska klädmärkena använder syfabriker och ateljéer i Baltikum. Moisio besöker syateljéerna i Tallinn och Loksa regelbundet och samarbetet fungerar bra.

- Det finns en stor yrkesstolthet och kvaliteten är bra. De kan också sy kläder i mindre serier och vi behöver inte förbinda oss till överproduktion. För ett företag i vår storlek är det optimalt.

Faktum är att väldigt få finskdesignade kläder sys i Finland idag.

- Förstås är lönerna lägre i Estland, men skillnaden till finska löner i branschen är ändå inte så stor. För oss var det inte en fråga om priset, utan om att det inte fanns lämpliga syateljéer i Finland, säger Moisio.

Global konkurrens fick produktionen att flytta utomlands

Många av de finska klädmärkena är trots allt ute efter billig arbetskraft och låter sy kläderna i Kina, Indien och Turkiet. Enligt förbundet för Finlands textil och mode handlar det inte enbart om billig arbetskraft, utan också om var materialet och kunderna finns.

- Till exempel materialet till sport- och outdoorkläderna görs i Kina och då lönar det sig att sy kläderna där. Och det lönar sig också att ha produktionen där kunderna finns, säger Anna-Kaisa Auvinen, verkställande direktör på Finlands textil och mode.

Det största problemet är att det inte finns färdiga industrisömmare.

På 70- och 80-talet blomstrade konfektionsindustrin i Finland och till exempel svenska företag lät sy upp kläder i Finland - för att arbetskraften här var billigare.

På 90-talet fick de inhemska kläderna konkurrens av globala klädmärken. För att klara sig i konkurrensen behövde de tillverkas billigare och produktionen flyttade stegvis utomlands.

- För en del konsumenter är det väldigt viktigt att kläderna är tillverkade i Finland. Om man sedan frågar tyska konsumenter om det är viktigt att kläderna har tillverkats i Finland eller Estland, så är det möjligt att det inte alls är viktigt för dem, säger Auvinen.

Ny sömnadsfabrik har svårt att rekrytera personal

Faktum är att väldigt få finskdesignade kläder sys i Finland idag. Här sker designen och kvalitetskontrollen, och en del företag skär fortfarande till tygerna, men sömnaden sker för det mesta utomlands.

Därför var det lite av en sensation att en ny sömnadsfabrik startade i Nokia ifjol. Nokian Neulomo köpte Nansos gamla fabrik och tog samtidigt över personalen.

Porträtt på Päivi Pajunen, produktionschef på Nokian Neulomo
Päivi Pajunen på Nokian Neulomo försöker rekrytera nya industrisömmare. Sömmarna syr på ackord. Porträtt på Päivi Pajunen, produktionschef på Nokian Neulomo Bild: Markku Rantala / Yle nokian neulomo,textil- och konfektionsindustri

Nokian Neulomo har inte haft brist på beställningar och bland annat en liten del av Taukos kollektion ska sys av den nya fabriken. Fabriken har däremot haft svårt att rekrytera nya industrisömmare.

- Det största problemet är att det inte finns färdiga industrisömmare. Många har yrkesutbildning, men då snabbheten ökar så blir kvaliteten på arbetet sämre. De har helt enkelt inte den erfarenhet som behövs, suckar Päivi Pajunen, produktionschef på Nokian Neulomo.

Vi är ett finskt företag, men för oss betyder inte “lokalt” nödvändigtvis att vi måste använda finskt material.

Pajunen menar att utbildningen inom branschen satsar för mycket på företagsamhet och småskalighet.

- Studerandena utbildas så att de ska kunna designa, göra mönster och marknadsföra sig själva, men det sker på bekostnad av att till exempel lära sig sömnadsyrket och kunna jobba för industrin, säger Pajunen.

Nokian Neulomo kommer nu att själv börja utbilda industrisömmare, men det innebär att produktionstakten i fabriken blir långsammare än planerat.

Konfektionsbranschens utbildning föråldrad?

Förbundet för Finlands textil och mode bevakar klädföretagens intressen och vd:n Auvinen håller med om att konfektionsbranschens utbildning inte motsvarar dagens behov. Auvinen anser däremot att det utbildas för många sömmerskor.

- Det behövs fortfarande sömmerskor, men inte i den omfattning vi utbildar i dag.

Enligt Auvinen är det problematiskt att det finns många små utbildningsenheter som är utspridda över hela landet. Det innebär att det kan vara svårt att hitta arbetskraft på just den ort där sömnadsfabriken finns - däremot kan det finnas arbetslösa sömmare på andra håll i landet.

Porträtt på Anna-Kaisa Auvinen
Anna-Kaisa Auvinen, vd för förbundet Finlands textil och mode. Porträtt på Anna-Kaisa Auvinen Bild: Yle anna-kaisa auvinen

Sverige och Danmark lyfts ofta fram som länder där konfektionsindustrin har lyckats i den globala konkurrensen. Där flyttade produktionen av kläder till billigare länder 10-15 år tidigare än i Finland. Klädföretagen satsade istället på produktutveckling, produktionskedjor, distributionskanaler och började bygga starka varumärken.

- Då företagen förändrade sitt produktionssätt i Sverige och Danmark följde utbildningen efter och tog in nya element som kunde stöda företagen. I Finland borde vi ta modell av det här, säger Auvinen.

Hållbar klädproduktion kräver nytänk

Designern Mila Moisio har funderat mycket på hur och var kläderna tillverkas i dag. För att klädproduktionen ska bli hållbar är det viktigt för henne att kläderna produceras så lokalt som möjligt av lokala material.

Nästa sommars kollektion är planerad för den tyska marknaden. Kläderna ska tillverkas av tyskt återanvänt material och också sys i Tyskland.

- Vi är ett finskt företag, men för oss betyder inte “lokalt” nödvändigtvis att vi måste använda finskt material. Det lokala måste kopplas till var marknaden finns, säger Moisio.

Jackor av återanvända textilier.
Jackor av återanvända textilier. Bild: Yle tauko,hållbar konsumtion,kläder,återanvändning
kjolar på rad
kjolar på rad Bild: Yle kläder,textil- och konfektionsindustri
Trådrullar för symaskin
Trådrullar för symaskin Bild: Yle Trådrulle,textil- och konfektionsindustri

Moisio påpekar att alla konsumenter borde bli mera medvetna om hur det går till att tillverka kläder och att det faktiskt är mänskor som gör arbetet.

- Om en yllejacka kostar 5 euro, så måste man inse att det är någon som inte får ordentligt betalt för sitt jobb. Vi vill lyfta fram att allt arbete är lika värdefullt oberoende av var det utförs.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes