Hoppa till huvudinnehåll

"En skilsmässa räddar ingenting om inte du själv ändras"

Man och kvinna sitter vi ett köksbord utan att kommunicera.
Man och kvinna sitter vi ett köksbord utan att kommunicera. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund #inödochlust

Många är i den tidiga medelåldern besvikna på sina liv. Det beror ofta på att man behöver utrymme för en psykisk mognadsprocess. Man söker förändring, vilket kan sätta hård press på parförhållandet.

Psykologen Kari Kiianmaa säger att man ofta kan utvecklas som person tillsammans med sin partner, bara man är redo att arbeta hårt. Förändring behöver inte betyda skilsmässa.

Finland och de övriga nordiska länderna toppar skilsmässostatistiken. Trots att varje separation är en unik historia finns det många gemensamma drag.

Vi förväntar oss stora känslor

Attityden till skilsmässor ändrade under 80-talet. Fram till dess undvek vi det smärtsamma samtalsämnet och det diskuterades inte i offentligheten. Man började definiera lycka via sitt förhållande, men sökte inte hjälp för att rädda det.

Nuförtiden stöter man överallt på historier om bekantas och obekantas förhållanden som är fyllda av starka känslor och passion. Rubrikerna skriker om kändisarnas förälskelser eftersom känslor intresserar människor.

– Vi anser idag att bara ett specifikt förhållande, parförhållandet, är viktigt och man ställer väldigt höga krav på det. Föreställningen är överromantiserad och leder oundvikligen till besvikelse eftersom en enstaka relation inte kan ge allt, menar psykologen Kari Kiianmaa.

Ett förhållande med både känsla och förnuft varar längre

Kiianmaa säger att vi borde förhålla oss mer förnuftigt till ett parförhållande och inte enbart förlita oss på att partnern ger allt det vi själva behöver.

– Ett parförhållande förväntas ändå vara långvarigt, livets viktigaste förhållande. Om man inte har med någon rationell sida i det och inte använder sitt förnuft, kan följden inte bli något annat än en krasch, säger Kiianmaa.

Det är enligt Kiianmaa viktigt att fundera hur man tillsammans kan arbeta för ett bra parförhållande.

En psykisk mognadsprocess kräver utrymme

När man närmar sig medelåldern börjar man omvärdera sitt liv. Det är lätt hänt att man skyller på sitt parförhållande, fastän det är man själv som har en kris.

För att möjliggöra den psykiska mognadsprocessen söker man förändring.

– Om (förändrings) processen stöter på motstånd förlamas förhållandet. Om paret börjar övervaka varandra stagnerar förhållandet och man kommer ingen vart. Stressen ökar vilket lättare leder till skilsmässa, poängterar Kiianmaa.

Men man kan utvecklas som person tillsammans med sin partner, bara man är redo att arbeta hårt.

Separera från förhållandet du lever i och inte personen du lever med

Kriser blommar upp i människans utvecklingsprocess ungefär med tio års mellanrum. I framgångsrika förhållanden skapas därför med jämna mellanrum ett nytt manus.

– Då bygger man en ny grund för förhållandet. Därefter lever man nöjd med samma person i ytterligare tio år, och förhållandet tillfredsställer bådas behov och förväntningar. Om manuset inte uppdateras börjar förhållandet lida. Då dyker det igen upp tankar om huruvida man borde separera eller vad man borde göra, analyserar Kiianmaa.

Då man skapar ett nytt manus innebär det i praktiken att paret tillsammans begrundar sina värden, det viktiga i livet, vad man förväntar sig och hur man vill leva sitt liv.

– Om diskussionen leder till att man finner ett gemensamt mål kan man i bästa fall medvetet utveckla förhållandet så att förväntningarna uppfylls, summerar Kiianmaa.

ursprungstexten på finska
översättning: Annika Ljungberg

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP