Hoppa till huvudinnehåll

I kyla och hetta - tusentals elever tillbringar skoldagen i exil

Vårberga skola i baracker
Eleverna i Vårberga skola i Borgå måste klara en vinter till i exil i väntan på att en ny skola ska bli klar. Vårberga skola i baracker Bild: Yle/Fredrika Sundén barackskola,baracker

Barackskola är lösningen på många håll i Svenskfinland när skolan har blivit för farlig att vistas i. Tusentals skolbarn utsätts dagligen för dålig inomhusluft och många kommuner sölar med beslut om hur problemen ska åtgärdas.

På skolgården vid Sirkkala skola i Åbo är det trångt om saligheten. En del av skolgården är upptagen av en barack för två klasser. Orsaken är att en av skolbyggnaderna sedan ett år tillbaka inte längre överhuvudtaget får användas. Mögel och fukt har gjort inomhusluften farlig för både elever och lärare.

Sirkkalaskolans så kallade Kärnhus.
Sirkkala skolas sorgebarn står öde och tyst. Skolan skulle ha användning för utrymmena, men ingen får vistas i dem. Sirkkalaskolans så kallade Kärnhus. Bild: Yle/Monica Forssell sirkkala skola

Det var rektorn Elise Kurtén som fattade beslutet att stänga skolhuset. Då hade skolhuset renoverats i flera omgångar. Staden hade visserligen lappat de största skadorna och gett huset förstahjälp. Ingen hade ändå gått till grund och botten med problemen.

- Bottenplattan är våt, säger Kurtén. Den har man inte gjort något åt trots att man har åtgärdat ytmaterial och satt på ett nytt plåttak.

Rektor Elise Kurtén i den stängda byggnaden i Sirkkala skola i Åbo
- Det är mycket som måste kastas bort, säger rektorn Elise Kurtén i den övergivna skolbygganden. Rektor Elise Kurtén i den stängda byggnaden i Sirkkala skola i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe nb elise kurtén

Sirkkala skola består av flera byggnader. De äldsta är från början av 1880-talet. De är renoverade och inomhusluften är god i dem. Problemen finns i det nybyggda skolhuset från mitten av 1950- och 1970-talen.

- Vi reagerade på väldigt olika sätt, säger Kurtén. En del reagerar inte alls, andra fick utslag, några tappade rösten. Bland barnen märktes en konstig trötthet.

Läraren Lotta Svartsjö reagerade mycket och blev extra känslig för mögel.

- Mina stämband svällde och jag tappade rösten. Det känns som om någon hade klämt ihop lungorna och jag måste pressa ner luften genom stämband som sitter fel.

Lärare Lotta Svartsjö i Sirkkala skola
Lotta Svartsjö får antagligen dras med extra känslighet för mögel och infektioner resten av livet. Lärare Lotta Svartsjö i Sirkkala skola Bild: Yle/Maud Stolpe nb lotta svartsjö

Vad som ska hända med det mögeldrabbade skolhuset är oklart. Stadens politiker och tjänstmän tvistar om huruvida det ska rivas eller inte.

Uppfinningsrikedom behövs för att alla ska rymmas

Skolbaracker vid Sirkkala skola i Åbo
Baracken på skolgården har fått smeknamnet "Kronan på verket". Skolbaracker vid Sirkkala skola i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström sirkkalabaracker

För eleverna och lärarna betyder det undantagsarrangemang. Förutom att två klasser jobbar i en tillfällig barackbyggnad på skolgården, promenerar årskurs 6 en halv kilometer varje gång de ska ha musikundervisning.

- Vi har faktiskt lite mindre effektiv lektionstid på oss på grund av det här, säger läraren Elmo Karjalainen. Vi kör dubbeltimmar varannan vecka utan raster, men högstadiet har raster så dom springer omkring där ute och stör oss sedan. Det är ju inte heller så hemskt bra.

Musiklärare Elmo Karjalainen med elever
Elmo Karjalainen har märkt att det är svårt för eleverna att gå ner i varv efter promenaden till högstadieskolan. Musiklärare Elmo Karjalainen med elever Bild: Yle/Maud Stolpe nb elmo karjalainen

Om Åboeleverna får en ny skola är det alltså ännu ingen som vet. Enligt nuvarande planer ska Kärnhuset rivas sommaren 2017, men frågan om husets vara eller icke vara har diskuterats och ändrats flera gånger under processens gång.

Intensiv väntan på nytt skolcentrum i Borgå

I Borgå har besluten redan fattats.

Än så länge går ändå eleverna i bland annat Vårberga skola i baracker. Den gamla skolbyggnaden revs på grund av omfattande problem med inomhusluften.

Här har man varit utan permanent skolbyggnad i snart två år. En vinter till ska man ännu stå ut med exilen.

Vessorna fryser till is och det är lite kallt på vintern hela tiden i baracken.― Matias Rintala, årskurs 4

Eleverna i barackskolan har hunnit uppleva både frusna toaletter och inomhustemperaturer som har varierat mellan plus 6 och plus 30 grader.

- Nu när det är på hösten så är det nog lite kallt på golvet, säger fjärdeklassaren Johanna Eklund.

- Vessorna fryser till is och det är lite kallt på vintern hela tiden i baracken. Det är lite underligt när man hela tiden måste ha på sig extra kläder här inne, konstaterar Matias Rintala på fjärde årskursen.

- Kallt, men när man kom in hit var det mycket skönare än i den förra skolan, säger Benjamin Lindén.

Också han går i årskurs 4.

I den förra skolan hade jag tungt att andas. När man kom in i den kändes det direkt att det började vara tungt att andas.

- I den förra skolan hade jag tungt att andas. När man kom in i den kändes det direkt att det började vara tungt att andas.

Trots problem med temperaturen, var flytten till barackerna en välkommen förändring för både elever och personal.

Rektorn Niklas Läckström övertygad om att de utrymmen skolan har nu är betydligt bättre än i de gamla fastigheterna.

- Här är mycket som har fungerat överraskande bra, säger han. Vissa saker har till och men varit rena rama steget uppåt jämfört med den gamla fastigheten.

Ännu ett år måste Vårbergaeleverna vara i barackerna, men när de flyttar ut är det en splitterny skola som väntar.

Både elever, lärare och andra Borgåbor har fått ge sina synpunkter på vad skolan ska innehålla. Niklas Läckström skulle ändå ha önskat lite mera nytänk i samband med den nya skolbyggnaden.

Forskning säger att skolor borde ha minst 80 kvadratmeters klassrum för att kunna ha en flexibel undervisning och enkelt kunna växla från en sak till en annan.

- I Borgå har vi i princip gått från 60 kvadrats rum ner till 55 kvadrats rum, så vi går åt andra hållet, konstaterar han. Vi skulle antagligen inte ha behövt ha lika många klassrum, så det handlar inte om att vi skulle ha förstorat skolan med en tredjedel, utan rummen skulle ha haft en annan utformning.

Många barackskolor i Borgå

I Borgå går omkring en tredjedel av de svenska eleverna för tillfället i barackskolor. Många av skolorna byggdes under samma tid och därför hopas problemen samtidigt.

Ekonomiskt är det en stor sak för Borgå att investera i många skolor på en gång.

- På sikt är det här ändå det vi absolut ska göra, säger Catharina von Schoultz (SFP). Hon är
ordförande för svenska utbildningssektionen i Borgå.

Att bygga hela det här pusslet tar nog sin tid. Det finns många olika viljor och olika tankar.
― Catharina von Scoultz

Att bygga nytt och sanera skolor tar lång tid. Samtidigt pågår en ständig diskussion om hur skolväsendet ska spara och vilka skolor som ska läggas ner.

- Att bygga hela det här pusslet tar nog sin tid, säger von Schoultz. Det finns många olika viljor och olika tankar.

Hon är ändå övertygad om att det är bra att det tar tid.

- Vi gör ju något som ska hålla i många, många år.

Skola med plats för unga och äldre

Den ursprungliga planen i Vårberga var att staden bara skulle ersätta den rivna skolbyggnaden med en ny. Eftersom både biblioteket och ungdomsgården också är i dåligt skick, beslöt staden att inkludera dem i nybygget. Samtidigt beslöt man att bygga en större gymnastiksal. Resultatet blev ett allaktivitetscenter.

Catharina von Schoultz hoppas att centret ska bli en samlingspunkt för såväl unga som äldre.

- Det här centret ska leva nästan dygnet runt, säger hon. Också ur en ekonomisk synvinkel är det absolut bästa sättet att tänka. De kvadratmetrar vi bygger ska också användas.

Nytänk inom byggbranchen efterlyses

En kartläggning som svenska Yle gjorde i våras visar att hundratals skolor i vårt land har problem med inomhusluften. Hur är det möjligt?

På Bergö i Malax skärgård måste man sätta sig in frågan grundligt för några år sedan. Också här orsakade inomhusluften symptom hos både personal och elever.

Man står framför byggnad och bil
Vd Mikael Andersséns företag var med när Bergö skola undersöktes grundligt. Man står framför byggnad och bil Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa mögelskola

Fuktighetsundersökningen visade att alla fel man kan tänka sig hade begåtts när skolan byggdes.

- Det var problem i grunden, med riskkonstruktioner, med fuktmekaniken. Det fanns problem i fasaden och också i vattentaket fanns riskkonstruktioner, räknar Mikael Anderssén upp. Hans företag var med och gjorde undersökningarna.

Vi har ju de fastigheter vi förtjänar.― Vd Mikael Anderssén

Skolhuset hade dessutom platt tak som senare hade byggts om till sadeltak. Då var ändå skadan redan skedd.

- Vi har ju de fastigheter vi förtjänar, säger Anderssén lakoniskt. De är ett resultat av planering, byggprocessen och underhållet.

I Bergö skola, som i så många andra skolor som byggdes på 70-talet, kunde fukt tränga in i fasaden via bland annat fönsteröppningar. Riskkonstruktioner i grunden hade å sin sida lett till att fukt från marken hade trängt in i både organiskt material och golvbeläggningen.

Utredningen gjordes utförligt och i samarbete med yrkeshögskolan Novia. EU-bidrag gjorde arbetet möjligt.

Bergö skolas ytterfasad.
Resultatet av fuktundersökningen blev att den gamla skolan revs. I dag huserar eleverna i en ny skola. Bergö skolas ytterfasad. Bild: Yle/Sofi Nordmyr bergö

Resultatet blev att kommunen beslöt att riva hela skolhuset. Idag huserar eleverna i en splitterny skola.

Ingenting ont som inte har något gott med sig

Kommunala fastigheterna är dyra att bygga och värdefulla. Att förhindra fuktskador som förminskar byggnadernas värde och gör folk sjuka borde ha högsta prioritet i kommunerna.

- Vi har länge förespråkat en modell där vi har en konsult, alltså en fuktskadekunnig som följer med byggprocessen ända från planeringsskedet, säger Anderssén. Då kan man designa ut riskkonstruktioner och planera en långsiktig, hållbar lösning när det gäller fuktmekanik.

Den grundliga utredningen av Bergö skola och samarbetet med Novia har lett till att man nu jobbar fram nya processer för hur offentliga byggnader ska byggas och underhållas.

- I och med att vi har så stora problem med våra fastigheter och inomhusluftkvaliteten, vill vi se närmare på byggprocessen ända från planeringen, byggskedet och uppföljningen, säger Anderssén.

Målet är att få till stånd en österbottnisk byggnorm, där man kvalitetssäkrar byggprocessen både när det gäller nybyggen och renoveringar.

- Renoverar vi behöver vi också kvalitetssäkra på samma sätt som vid nybyggen så att vi faktiskt åtgärdar de riskkonstruktioner som finns. Bara så kan vi göra långsiktiga och hållbara lösningar.

Se programmet på Arenan:

Sänds även i Yle Fem måndag 31.10.2016 kl 20.00 samt på tisdag 1.11.2016 kl. 17.25