Hoppa till huvudinnehåll

Hälsokost marknadsförs på falska grunder - "Många struntar i lagen"

Kosttillskott till försäljning i motionssal
Hälsokost säljs både i hälsobutiker och i motionssalar. Yle Nyheter tar inte ställning till hälsopåståendena hos produkterna på bilden. Kosttillskott till försäljning i motionssal Bild: Mikael Crawford/Yle protein,motionssalar,Kosttillskott

Flera hälsokostprodukter marknadsförs i Finland med olagliga påståenden om förbättrad hälsa. Myndigheterna har svårt att hänga med då en stor del av marknadsföringen sker på nätet.

Det går bra för hälsokostbranschen och butiker som säljer kosttillskott och så kallad supermat har blivit vanligare.

Men många av företagarna bryter mot lagen i sin marknadsföring av kosttillskott då de påstår att livsmedlen skulle ha en hälsofrämjande effekt, trots att de alltid inte har det, berättar Annika Nurttila som är som är överinspektör på Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

- Det finns företagare som mycket väl känner till lagstiftningen, men trots det använder sig av förbjudna hälsopåståenden. Man kan säga att de ger blanka rackarn i lagstiftningen, säger Nurttila.

Det är EU-kommissionen som bestämmer vilka hälsopåståenden som är tillåtna, utgående från forskning av Europeiska livsmedelssäkerhetsverket Efsa. Hälsopåståendena finns samlade i en databas på Kommissionens webbsida.

Ett tillåtet hälsopåstående är till exempel att kalcium behövs för att upprätthålla ett normalt skelett och tänder.

Annika Nurttila är överinspektör på Livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Lagen känner inte till begreppet hälsokost, berättar Annika Nurttila vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Det man stoppar i munnen är antingen mediciner eller livsmedel, i hälsobutikernas fall livsmedel. Annika Nurttila är överinspektör på Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Bild: Niklas Evers evira,livsmedelssäkerhet,Evira

Koffein ökar inte fettförbränningen

Olagliga hälsopåståenden är däremot att koffein skulle öka fettförbränningen eller att taurin skulle stärka koncentrationsförmågan.

Det kan vara svårt för konsumenten att hålla reda på vad som är livsmedel och vad som är medicin.― Annika Nurttila, Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Det är fullt lagligt att sälja preparaten, men inte att marknadsföra dem som hälsofrämjande, vilket flera av de hälsobutiker som Yle Nyheter kollat upp gör.

Enligt Nurttila på Evira är det kosttillskotten som orsakar de störta problemen för både försäljaren, kunden och myndigheterna. Kosttillskott är livsmedel, alltså inte mediciner, som säljs i dosform till exempel som pulver eller extrakt.

- Förpackningen kan se ut som en medicinförpackning och det kan vara svårt för konsumenten att hålla reda på vad som är livsmedel och vad som är medicin, säger Nurttila.

Erektionspiller säljs på falska grunder

En snabb genomsökning av de finländska hälsobutikernas nätbutiker visar att flera produkter säljs på tveksamma grunder.

Många produkter har namn som antyder att de hjälper mot en viss typs åkommor eller förpackningar som starkt påminner om mediciner, vilket enligt Evira räknas som ett hälsopåstående även om det inte är utskrivet i text.

Det är alltid förbjudet att säga att ett livsmedel botar, behandlar eller förebygger en sjukdom.― Annika Nurttila, Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Men det finns också produkter vars marknadsföring är mindre diskret. Kosttillskottet Prelox, som säljs i åtminstone två finländska hälsokostaffärer, påstås förbättra den sexuella hälsan hos män.

Preparatet, som listas som en bästsäljare, ska både främja blodcirkulationen och förlänga erektionen.

Life:s hälsokostbutiker säljer bland annat kosttillskott som på falska grunder lovar längre erektion.
Förbättrad sexuell hälsa och långvarigare erektion lovar preparatet Prelox. Men enligt EU finns det inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att Prelox verkande ämnen skulle ha en hälsofrämjande effekt. Life:s hälsokostbutiker säljer bland annat kosttillskott som på falska grunder lovar längre erektion. Bild: Skärmdumpar prelox,Kosttillskott,hälsokost,hälsokostaffärer

Innehållsförteckningen visar att Prelox innehåller L-arginin och taurin, ämnen vars påstådda hälsoeffekter ratas av EU. Pillren innehåller också en liten mängd pycnogenol, ett extrakt som utvinns ur barken i franska tallar och vars vetenskapliga effekter är mycket oklara. Efsa har inte ännu tagit ställning till ämnet.

Kosttillskott som säljs i liknande förpackningar som mediciner och antyder att de hjälper mot prostataproblem är också vanliga i hälsobutikernas sortiment. Ett av preparaten. Prostaflow, innehåller tranbärspulver, vars positiva effekt på urinvägarna inte heller kunnat styrkas av Efsa.

SVT: Hälsobutiker rekommenderade kosttillskott mot Alzheimers

Medan det kan vara svårt för både konsumenter och försäljare att hålla koll på vilka hälsopåståenden som är tillåtna, är lagen tydligare när det kommer till medicinska påståenden.

- Det är alltid förbjudet att säga att ett livsmedel botar, behandlar eller förebygger en sjukdom, säger Annika Nurttila.

Tidigare i oktober genomförde SVT en granskning av hälsobutiker i Sverige. Det visade sig att hälften av de 30 butiker som SVT:s journalister besökte med dold kamera rekommenderade hälsokost mot Alzheimers, efter att ha hört en påhittad historia om att journalistens glömska mormor.

Att sälja hälsokost som botemedel för alzheimer är ett klart lagbrott. Men förbudet mot livsmedels medicinska påståenden gäller också lindrigare sjukdomar, som feber.

- Om påståendet låter för bra är det ofta inte sant. Man ska alltid komma ihåg att livsmedel aldrig får ha egenskaper som behandlar, sköter eller förebygger en sjukdom.

Efter SVT:s granskning lovade landets största hälsokostkedja Life att göra om sin internutbildning för butiksbiträden.

Hälsobranschen växer – myndigheterna har svårt att hänga med.

Medan flera andra branscher har backat under recessionen har hälsokostbranschen klarat sig förhållandevis bra. Enligt uppskattningar från hälsokostbranschen är marknaden värd närmare 500 miljoner euro.

Också på Evira är uppfattningen att det rör sig stora pengar i branschen. Men en större hälsokostbransch betyder också mera jobb för Evira, och kommunerna vars jobb det är att övervaka livsmedelsförsäljningen.

Livsmedelssäkerhetsverket Evira i Vik i Helsingfors.
Myndigheterna har svårt att hänga med i marknadsföring på sociala medier och webbforum. Livsmedelssäkerhetsverket Evira i Vik i Helsingfors. Bild: Niklas Evers evira,livsmedelssäkerhet

- Det har blivit ganska krävande att ha koll på marknadsföringen eftersom en så stor del sker på nätet, säger Nurttila.

Enligt Nurttila kan marknadsföring med falska hälsopåståenden bero på okunskap, men det finns också företagare som medvetet bryter mot lagen eftersom de räknar med att små lagöverträdelser lönar sig.

- Myndigheterna har möjlighet att ingripa men våra medel är ganska långsamma. Företagarna hinner ofta få ut sitt budkap till konsumenterna innan vi hunnit befatta oss med produkten.

Evira kan både förbjuda försäljningen av en viss produkt eller belägga företaget med vite. Det är mycket sällan ett fall går till rätten.

Nurttila hoppas på mera resurser för myndigheterna. Till exempel skulle företag som säljer hälsokost på falska grunder vara lättare att tillrättavisa om Evira fick dela ut böter.

Bland konsumenter verkar ändå inte marknadsföringen av hälsokost ha skapat speciellt stor oro. Konkurrens- och konsumentverket har sedan 2014 fått 21 förfrågningar kring de olika hälsobutikernas produkter och marknadsföring. Av dem är majoriteten, 12 stycken, frågor kring de strålskyddsklistermärken som hälsobutiken Ruohonjuuri drog bort från sitt sortiment hösten 2015.

Läs också