Hoppa till huvudinnehåll

Hillary Clinton är en krigshök - sanning eller myt?

Hilalry Clinton 27 oktober 2016.
Hillary Clintons utrikespolitik skulle inte skilja sig markant från Barack Obamas linje, hävdar forskare. Hilalry Clinton 27 oktober 2016. Bild: EPA/BRIAN BLANCO Hillary Clinton

Det är ingen vågad gissning att Clinton som president i många avseenden skulle gå i Obamas fotspår - men kanske inte i fråga om utrikespolitik.

Hillary Clintons utrikes och säkerhetspolitiska beslut är väldokumenterade.

Som senator röstade hon för invasionen av Irak år 2002, vilket hon upprepade gånger under valkampanjen sagt att hon ångrar.

- Beslutet att starta ett krig mot Irak var ett misstag. Och att jag röstade för att ge president Bush fullmakt att starta kriget, var ur mitt perspektiv ett misstag. Jag tycker att det är viktigt att vi tar lärdom av våra misstag, sade Clinton i september i en intervju för tv-kanalen NBC.

Men Clinton har också efter Irakkriget visat att hon stundvis har en aggressiv utrikespolitisk linje. År 2009 stödde hon beslutet att sända fler amerikanska soldater till Afghanistan och år 2011 förespråkade hon en militär intervention i Libyen.

Internationellt samarbete har hög prioritet

Professor Raymond Kuo, vars specialinriktning är internationell säkerhetspolitik och USA:s utrikespolitik, förutspår att USA:s utrikespolitiska linje skulle förändras endast marginellt om Clinton väljs till president.

- Utrikespolitiskt har de en hel del gemensamt. Båda två är måna om att samarbeta med USA:s allierade via Nato och med andra nationer mer generellt via internationella institutioner som FN.

- Den stora skillnaden är att Hillary Clinton skulle vara mer benägen än Barack Obama att ty sig till maktmedel. Maktmedlen skulle inte vara hennes första utväg. Men nog mer legitima utrikespolitiska verktyg än för Obama. Clinton skulle kunna tänka sig att använda maktmedel för att försvara principer som en majoritet av nationerna i det internationella samfundet stöder, säger Kuo.

Raymond Kuo, professor i statskunskap vid Fordham University
Raymond Kuo: Dikatomin krigshök-fredsduva är inte relevant i sammanhanget. Raymond Kuo, professor i statskunskap vid Fordham University Bild: Yle / Christian Vuojärvi raymond kuo,Fordham University

Unga amerikaner är misstänksamma

Hillary Clintons rykte som en krigshök oroar en del väljare i USA. Framför allt de unga amerikaner, som stödde Bernie Sanders under primärvalet, är skeptiska till Clintons utrikespolitiska meritförteckning.

- Jag kommer att rösta på Gröna partiets kandidat Jill Stein. Jag har avskräckts av Hillary Clintons inställning till krig och stora banker. Under hela mitt liv har jag varit bekymrad över USA:s inblandning utomlands. Att vi som nation tenderar att blanda oss i andra nationers angelägenheter på ett våldsamt sätt. Vi gör mer skada än nytta.

- Jag blir nedslagen då Hillary Clinton uttalar sig om Islamiska staten eller föreslår flygförbudszoner. Det skrämmer mig att det finns en risk att vi blir indragna i ytterligare krig, säger Renae Widdison som studerar vid Pratt Institute i Brooklyn.

Renae Widdison, student vid Pratt Insitute
Renae Widdison röstar på Gröna Partiets kandidat Jill Stein i presidentvalet. Renae Widdison, student vid Pratt Insitute Bild: Yle / Christian Vuojärvi renae widdison,Pratt Institute

I motsats till Renae Widdison så hävdar en majoritet av studenterna, som Yle Nyheter talar med vid Pratt Institute, att de kommer att rösta på Clinton i presidentvalet. Men de flesta gör det med långa tänder, och frågor om hennes utrikespolitik resulterar oftast i veckade pannor.

- Om vi talar om utrikespolitik och krig så känns hon för aggressiv. Hon har ingått skumma avtal med andra nationer. Ut utrikespolitisk synvinkel tycker jag att hon är suspekt, säger Evan Jackewicz.

Evan Jackewicz, student vid Pratt Institute
Evan Jackewicz är skeptisk till Hillary Clintons utrikespolitiska meriter. Evan Jackewicz, student vid Pratt Institute Bild: Yle / Christian Vuojärvi evan jackewicz,Pratt Institute

Forskare: Maktmedel inte nödvändigtvis av ondo

Professor Raymond Kuo är däremot inte villig att stämpla Hillary Clinton som en krigshök. Han hävdar snarare att den svartvita dikotomin krigshök kontra fredsduva inte fungerar särdeles väl då man analyserar utrikespolitiska beslut.

- Ja, Clinton skulle sannolikt använda maktmedel i högre grad än till exempel Bernie Sanders skulle göra som president. Men det är inte nödvändigtvis av ondo.

- För vi måste ställa oss frågan: Vad händer om vi inte gör det? Vad skulle ha hänt om USA inte ingripit i Balkan på 90-talet? Vi skulle sannolikt ha sett ytterligare grymheter. USA ingrep inte i Rwanda. Det var en katastrof. 800 000 människor dog, då västvärlden var skotträdd, säger Kuo.

Mer fokus på utrikespolitiken efter valet?

Såväl Hillary Clintons som Donald Trumps kampanjer har vid sidan om pajkastning i mångt och mycket fokuserat på inrikesfrågor. Vem än som väljs till president kommer sannolikt ändå att ägna en stor del av sin tid åt utrikespolitik.

- USA står onekligen inför stora inrikespolitiska utmaningar. Nationalekonomin är i behov av reformer och infrastrukturen vittrar sönder. Presidenten måste samarbeta med kongressen för att driva igenom reformer i dylika frågor.

- Men knutarna i beslutsprocessen kommer knappast att försvinna. Kongressen kommer sannolikt att vara splittrad även efter valdagen och viljan att kompromissa lär vara sällsynt. På grund av det kommer utrikespolitiken nästan per automatik att spela en större roll i Vita Huset, säger Kuo.

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes