Hoppa till huvudinnehåll

Jonas Jungar: Bubblorna vi lever i handlar inte bara om sociala medier - därför granskar vi tudelningen i Finland

Jonas Jungar
Jonas Jungar Bild: Yle jonas

Än så länge har Finland berörts mindre av vår tids stora samhällstrend - den växande klyftan mellan de som har och de som inte har. Men visst börjar utvecklingen synas också hos oss. Framväxten av ett A- och B-Finland - hur tar det sig uttryck? Yle Nyheters redaktionschef Jonas Jungar förklarar veckans storsatsning.

OECD har varnat för det, likaså Internationella Valutafonden IMF.

Klyftan mellan rika och fattiga.

På 1980-talet förtjänade den rikaste 10 procenten av befolkningen (i industriländerna) 7 gånger mera än den fattigaste 10 procenten.

I dag förtjänar de nästan tio gånger mera. Tar man med annat än lön i jämförelsen (t.ex. fastigheter), blir klyftan ännu större än så.

Tudelningen är ett oerhört mångfacetterat problem, och man kan anlägga hur många som helst perspektiv på frågan. Dessutom är skillnaderna stora mellan enskilda länder.

Sammantaget handlar det om en gigantisk politisk utmaning.

Spontant tänker säkert många förstås på just inkomstfördelningen - på arbete och lön.

Fast anställning eller snuttjobb? Bonusar och optioner eller osäkra frilansarvoden?

Men av den ekonomiska ojämlikheten följer en lång rad andra problem - de hänför sig till boende, hälsa, politiskt deltagande, social status, ensamhet, kostvanor, livskvalitet o.s.v.

Sammantaget handlar det om en gigantisk politisk utmaning.

Nu kan man ju förstås uppgivet konstatera att vi alltid har haft en tudelning. Vissa har alltid haft det bättre ställt än andra, och det hör till livets oundvikliga orättvisor.

Och Finland är inte i ljuset av statistiska jämförelser ett ojämlikt samhälle i dag.

Ett - trots allt - någorlunda välfungerande välfärdssystem har lindrat de största skillnaderna och utgjort ett skyddsnät för dem som faller mellan stolarna.

Inkomstklyftorna (och skillnaderna i förväntad livslängd) ökade visserligen kraftigt i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, men sedan dess har utvecklingen de facto stabiliserats.

Det senaste decenniet har klyftorna i Finland alltså inte vuxit (delvis p.g.a. finanskrisen), däremot har skillnaderna mellan de två ytterligheterna (de som det går allra sämst respektive bäst för) klart ökat. Det handlar t.ex. om hur den förväntade livslängden ser ut i olika inkomstklasser. Dessutom drabbar fattigdomen framförallt unga, som nu för första gången får det sämre ställt än sina föräldrar.

Skillnaderna i hälsotillstånd har varit tydliga redan en längre tid, forskarna talar redan om olika verkligheter i västra respektive östra Finland. Det har också blivit allt svårare att få bukt med långtidsarbetslösheten, och nästan en halv miljon finländare lever fortsättningsvis på mindre än vad som anses vara en rimlig s.k. minimibudget.

Om inte klyftor, så finns det alltså åtminstone redan tydliga sprickor.

Dessutom drabbar fattigdomen framförallt unga, som nu för första gången får det sämre än sina föräldrar.

Varför är det då relevant att titta närmare på det här just nu?

Om ojämlikheten tar sig olika bekymmersamma uttryck på det individuella planet, så har det desto mer oroväckande samhälleliga följder.

När demokratin börjar vackla i ett land, har det nämligen ofta en koppling till en splittring av folket. Vissa anser sig förfördelade och förbigångna. Det får i sin tur återverkningar på den förda politiken.

Då upplevelsen av det finns något gemensamt att värna om, att vi trots allt “sitter i samma båt” försvinner, då minskar också tilltron till att politiken och demokratiska val är legitima sätt att lösa utmaningarna.

Om ojämlikheten tar sig olika bekymmersamma uttryck på det individuella planet, så har det desto mer oroväckande samhälleliga följder.

Forskaren Frank Martela konstaterar i en relativt färsk rapport om ämnet, att då skillnaderna inte är så stora mellan befolkningsgrupperna, då ökar också sannolikheten för att man förhandlingsvägen skall nå resultat då det krisar till sig.

Ekonomiskt utanförskap skapar frustration.

Den amerikanska presidentvalskampanjen ger en tydlig fingervisning om vad ömsesidig misstro leder till - en kraftig polarisering av både politiken och medierna, en djupt rotad misstänksamhet som göder hat och diverse konspirationsteorier.

Då skillnaderna inte är så stora mellan befolkningsgrupperna, då ökar också sannolikheten för att man förhandlingsvägen skall nå resultat då det krisar till sig.

Orsakerna till den inflammerade situationen i USA är förstås mer komplexa än bara det som gäller socio-ekonomisk tudelning, men det är en helt central ingrediens.

Hos oss är vi lyckligtvis inte ens i närheten av ett amerikanskt scenario, och hänvisningen kan alltså tyckas överdriven. Likaså kan rubriken för vår satsning ("Ett tudelat Finland") framstå som onödigt dramatisk.

Men samhälleliga förändringar av det här slaget sker inte över en natt. De avtecknar sig i backspegeln först långt senare.

I en tid då vi lever i våra respektive åsiktsbubblor är det dessutom lätt hänt att man har ännu mindre förståelse för hur verkligheten ser ut för andra mänskor.

Vi tror därför att det är både intressant och relevant att försöka synliggöra vissa finländska trender gällande tudelningen redan nu.

Samhälleliga förändringar av det här slaget...avtecknar sig i backspegeln först långt senare.

Hela den här veckan behandlar vi därför ämnet ur en mängd olika synvinklar i radio, tv och på webben. Dessutom kommer vi att diskutera frågan i Slaget efter 12 på Yle Vega och i Obs Debatt på Yle Fem.

Det årligt återkommande offentliggörandet av skatteuppgifterna (på tisdag 1.11) knyter naturligt an till temat och vårt tv-magasin Närbild tar också en titt på frågan ur en finlandssvensk synvinkel. Det hela avrundas med vårt grävande magasin Spotlight som granskar specifikt barnfattigdomen.

Jag hoppas du hittar något som väcker tankar!

******

Fotnot: Uppgifterna jag hänvisar till finns bl.a. i OECD:s rapporter här och här, IMF:s rapport , Institutet för hälsa och välfärds (THL) statistik samt Kalevi Sorsa-stiftelsens rapport "Jakolinjojen Suomi"

Läs också