Hoppa till huvudinnehåll

Ojämlikheten i samhället syns i skolan - "Det är inte längre fråga om små skillnader"

Skolväskor hänger på rad på ett staket
Skolväskor hänger på rad på ett staket Bild: yle / Marie Söderman skolor (läroinrättningar)

Är det fortfarande sant att vi har en jämlik skola i Finland – där alla barn får en lika god grundutbildning oberoende av bakgrund? Den frågan bör ställas och den bör ställas högt.

Den finländska grundskolans styrka har varit att barn från alla samhällsklasser suttit i samma klassrum och fått samma grundutbildning. Men de ökande klyftorna i samhället hotar den jämlika skolans ideal.

- Hotet finns där helt klart, säger linjedirektören vid Helsingfors utbildningsverk Marjo Kyllönen.

Marjo Kyllönen är linjechef vid Helsingfors utbildningsverk
Marjo Kyllönen vill diskutera hur skolan borde förändras för att motsvara dagens behov. Marjo Kyllönen är linjechef vid Helsingfors utbildningsverk Bild: YLE skolor (läroinrättningar),undervisning,utbildning,marjo kyllönen

Men hon fortsätter: Det är inget överhängande hot för tillfället. Men vi måste diskutera utbildningens jämlikhet också här i Finland. Landet som resten av världen ser som ett ideal i just den bemärkelsen.

Skolan är samhällets spegel

Det finns en risk att den ökande segregeringen i samhället också segregerar våra skolor. Pisa-mätningarna visar att inlärningsresultaten i Finland sjunkit.

Men inte bara det. Skillnaderna i kunskapsnivå inom årskullarna har ökat markant. Skillnaderna kan vara så stora att de motsvarar två års studier för elever i samma årsklass.

- Det är inte längre fråga om små skillnader, säger stadsforskare Venla Bernelius vid Helsingfors universitet.

Forskare Venla Bernelius
Redan väldigt små skillnader påverkar en skolas rykte vet forskare Venla Bernelius Forskare Venla Bernelius Bild: Yle / Jonna Nupponen skolor (läroinrättningar),utbildning,Jämlikhet,venla bernelius

Bernelius forskar i hur ojämlikheten i samhället syns i skolvärlden. Hon understryker att det inte är utbildningen i sig som är segregerad i Finland. Vi kan inte prata om att vi har bra och dåliga skolor, där undervisningen skulle vara bättre eller sämre.

- Den segregering som syns i skolan beror på segregationen av bostadsområden och den ökande ojämlikheten mellan familjer, säger Bernelius.

Skillnaderna mellan skolor hänger samman med en starkare regional segregeringsutveckling. På sina håll går den socioekonomiska och etniska segregationen mycket snabbt. Det gäller speciellt i de stora städerna i huvudstadsregionen och i Åbo.

Den mer traditionella uppdelningen mellan stad och landsbygd finns kvar, men är inte länge den enda tydliga delningen.

- Tidigare förknippades segregationsproblemen med enslig landsbygd. I dag ser vi samma typ av enslighetsutveckling inom städerna, säger Venla Bernelius.

För en geograf är det här fenomenet en intressant förskjutning, säger hon. Inom en och samma stadsdel kan man i dag hitta hela Finland representerat när det gäller människors välmående och inlärningsförutsättningar.

- Skolor som ligger bara några kilometer från varann kan fungera i fullständigt olika miljöer.

Fritt skolval ökar segregationsrisken

De familjer som väljer skola åt sina barn, i de kommuner det är möjligt, hör oftast till de högre samhällsklasserna. Möjligheterna till skolval har ökat ojämlikheten mellan familjer och förstärker tendensen att utbildning går i arv.

Framförallt i de större städerna har det uppstått en slags skolmarknad, som ytterligare ökar klyftan mellan skolor och klasser. Elevunderlaget i flera skolor kommer inte längre ur alla samhällsklasser.

Det här beskriver utbildningssociologen Janne Varjo i sin forskning kring skolmarknader och segregation.

Ofta handlar skolvalet om förutfattade meningar om både områden och skolor, visar Venla Bernelius forskning.

- Man föreställer sig att skillnaderna skolor emellan är större än de i verkligheten är och väljer en annan skola än närskolan, säger Bernelius.

Slutresultatet blir att skillnaderna verkligen ökar skolorna emellan. Just för att de som väljer, eller väljer bort närskolan, är barn med de bästa studieförutsättningarna.

Skolkorridor i Kyrkfjärdens skola, nya delen.
Skolkorridor i Kyrkfjärdens skola, nya delen. Bild: Yle/Marica Hildén skola

Praxis varierar mycket från kommun till kommun. Vissa kommuner hänvisar barnen till närskolan, utan möjlighet att välja skola utanför det egna upptagningsområdet. Så har skolmyndigheterna i Vanda valt att göra.

I andra städer får barnen välja skola fritt, förutsatt att det finns plats i en skola utanför det egna elevupptagningsområdet. Så går det till i exempelvis Helsingfors.

Intensifierad undervisning, som musikklasser eller naturvetenskapligt betonade klasser, dit elever väljs utifrån lämplighetstest är ett sätt för familjer att välja en annan skola än närskolan. Men intensifierad undervisning finns inte överallt i Finland och är ovanlig på svenskt håll.

På mindre orter, där alla barn går i den enda skolan, finns inga möjligheter till skolval.

Segregeringssnacket kan skada undervisningen

Ingen skola vill bli stämplad som den i det där området med mycket socioekonomiska problem eller invandring. Det har man ändå fått dras med i Myllypuron koulu tidigare år.

- Jag känner till forskningen om ojämlikheten skolor emellan. Men vardagen i skolan handlar om att ta hand om och ge det bästa vi kan till de barn som vi har i vår skola, säger Anna Hirvonen, rektor i Myllypuron koulu i Helsingfors.

Anna Hirvonen är rektor vid Myllypuron koulu i Helsingfors
I Helsingfors finns ett intresse att motverka segregering, menar Anna Hirvonen. Anna Hirvonen är rektor vid Myllypuron koulu i Helsingfors Bild: YLE skolor (läroinrättningar),utbildning,undervisning,anna hirvonen,rektorer,Helsingfors

Anna Hirvonen har varit lärare och rektor i skolan i tiotals år. Hon säger att problem både varierar i styrka och över tid.

Myllypuron koulu ligger i en förort där det traditionellt bott mycket invandare. Språkproblemet var länge en stor utmaning. För tio-tjugo år sedan var majoriteten av eleverna första generationens invandrare. Nu är det deras barn som går i skolan och språket är inte längre ett lika stort hinder.

Det syns i skolans resultat. I de nationella proven klarar sig Myllypuron koulu betydligt bättre än tidigare år.

Men segregering handlar inte enbart om invandring. Det handlar även om långtidsarbetslöshet, långvarig utslagning av familjer och sociala problem som hopas. Mycket handlar också om attityder och föreställningar om vissa bostadsområden.

Förberedande undervisning i Haga skola i Vasa.
Segregering handlar inte enbart om invandring Förberedande undervisning i Haga skola i Vasa. Bild: YLE/Filip Stén haga skola

- Allt det här segregerande pratet som förknippas med skolan kan ha negativa konsekvenser för inlärningen. Får eleverna en bild av skolan som en ”förlorarskola” så påverkar det deras bild av sig själva som studenter och deras tro på sina framtidsmöjligheter, säger Anna Hirvonen.

Positiv diskriminering

För att utjämna skillnaderna i inlärningsresultat utövar många kommuner en slags utjämningspolitik. Helsingfors har sedan 1990-talet följt en modell av positiv diskriminering i resurseringen av skolor.

De skolor som ligger i socioekonomiskt utmanande områden och även uppfyller vissa andra kriterier får mer resurser än andra skolor. I Helsingfors får 39 procent av skolorna tilläggsresurser enligt positiv diskriminering.

- Vi har redan länge identifierat bostadsområden i Helsingfors där segregationsrisker förekommer. Den positiva diskrimineringen har varit en stor sak för oss och responsen har varit mycket positiv, säger linjedirektör Marjo Kyllönen.

Tilläggsresurserna upplevs ha stor betydelse för att öka jämlikheten skolorna emellan. De motverkar även elevflykt eftersom tilläggsresurser har betydelse när föräldrar gör skolval.

- Det är en betydande resurs i vår skola. Vi kan köpa många undervisningstimmar för de pengarna. I praktiken innebär det att vi kan ha mer specialutbildad stödpersonal för undervisningen. Mer än vad en grannskola kanske har, säger rektor Anna Hirvonen.

Skolan är den enda där man kan få tvåspråkig undervisning på finska och ryska. Anna Hirvonen skrattar glatt och säger att man alltid kan se saker ur olika perspektiv.

- Vi brukar säga att vi har en skola med god finansiering och internationell inriktning.

Även på statligt håll har man fått upp ögonen för positiv diskriminering i resurseringen av skolor. Undervisningsministeriet delar i år ut 20 miljoner till stöd för ökad jämställdhet i grundutbildningen.

Skolan motverkar inte segregering ensam

Polariseringen ser annorlunda ut i dag än tidigare. Marjo Kyllönen menar att när fenomenet är identifierat finns det mycket man kan och bör göra för att motverka ytterligare tudelning. Hon är glad över att behovet att förnya skolan nu diskuteras aktivt.

- Den gamla skolan där allt skedde samtidigt och i samma takt fungerade i det industriella samhället. Men den skolan möter inte de behov eleverna har i dag, säger Kyllönen.

Marjo Kyllönen påminner om att vi alltid har haft former av ojämlikhet i samhället. Nu har globaliseringen stärkt ojämlikheten inte bara mellan stater utan även inom stater. Men hur stor och stark den ojämlikheten blir går att påverka.

Väggen i ett klassrum på Vaasan keskuskoulu.
Väggen i ett klassrum på Vaasan keskuskoulu. Bild: Yle/Joni Kyheröinen skola

- Grundskolan är det ställe dit alla barn kommer. Där har vi en gyllene chans att bygga en god framtid åt alla barn. På det sättet har skolan en central roll, men skolan kan inte fungera ensam, säger Kyllönen.

Rektorn i Myllypuon koulu Anna Hirvonen betraktar sin stadsdel Kvarnbäcken med långt perspektiv. Hon gläds åt att Kvarnbäcken förändras och byggs ut, först det snofsiga köpcentret och nu nya ägolägenheter. Bostadspolitiken spelar en viktig roll i att motverka segregation.

- Det finns en vilja att lösa problemen, börjandes från bostadspolitiken. Man bygger så att gettofiering och segregering inte ska uppstå. Jag har nog en positiv känsla inför framtiden, säger Anna Hirvonen.

Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes