Hoppa till huvudinnehåll

Robotar gör läxorna - hoppas eleverna i Kirjala

Emilia Eriksson, Oliver Helenius och Lasse Rantanen sitter vid en dator i Kirjala skola.
Emilia Eriksson, Oliver Helenius och Lasse Rantanen i Kirjala skola lär sig programmera. Emilia Eriksson, Oliver Helenius och Lasse Rantanen sitter vid en dator i Kirjala skola. Bild: Yle/Linus Hoffman emilia eriksson

Från den här hösten ändrades läroplanen så att programmering lärs ut redan i förskolan och skolan. Det lär de unga att lösa problem och tänka logiskt.

- Jag skulle vilja ha en robot hjälper mig med mina läxor, tycker Emilia Eriksson i Kirjala skola i Pargas.

- Och den kan ge mig oändligt med världens minsta räknemaskiner så att jag också kan fuska med läxorna, säger Lasse Rantanen.

- Jag skulle vilja ha en cykel som man kan sova på, säger Oliver Helenius, så skulle jag åka till skola genom att sova, istället för att vakna så tidigt.

Och det är inte alls omöjligt att det här är verklighet om några år. Enligt forskaren Linda Mannila vid Åbo Akademi ser barnen möjligheter i det som för den äldre generationen var science fiction.

- Ungdomarnas fantasi är oändlig, säger Mannila. Barnen tycker det är klart ett kylskåp ska veta vad som finns i det och att det kan meddela dig i butiken vad som behöver köpas. Likadant är det med bilar som kan fjärrstyras och cyklar som kan kopplas upp till nätet.

Linda Mannila.
Linda Mannila. Linda Mannila. Bild: Yle/Linus Hoffman linda mannila

Världen förändras snabbt och det är viktigt att vi är en del av den digitala världen och kan påverka den. Från den här hösten ändrades läroplanen så att programmering lärs ut redan i förskolan och skolan.

- I framtiden kan det kanske vara någon robot som gör det jobbet som görs nu, säger Helenius, så därför är det jättebra att vi får lära oss programmering.

Åboländska elever har programmerat redan i flera år

Linda Mannila leder sedan 2014 utvecklingsprojektet PROFFS (Programmering för förskola och skola), som är ett samprojekt mellan fem kommuner: Pargas, Kimitoön, S:t Karins, Åbo och Vasa. Först ville man utveckla och utvärdera idéer för att jobba med programmering i skolan redan innan läroplansändringen trädde i kraft, och nu fortsätter man med att sprida arbetssätten till övriga skolor.

- Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, förklarar Mannila. Skolan måste alltså kunna ge det som alla barn inte nödvändigtvis får hemifrån. Det här är en del av allmänbildningen.

Dessutom förändras arbetsmarknaden så att det i framtiden kommer att behövas allt fler programmerare. Men fastän alla läser programmering i skolan behöver alla inte bli programmerare.

Elever jobbar vid en dator. En lärare står bredvid och håller i en pekplatta.
Programmering ingår som en del i den nya läroplanen i alla förskolor och skolor i Finland. Elever jobbar vid en dator. En lärare står bredvid och håller i en pekplatta. Bild: Bob Daemmrich digital kompetens,digitala läromedel,undervisning,klassrumsarbete,pekdatorer,skolarbete,skolor,klassrum,elever,datorer,informationsteknik,mediefostran,Datorkunskap,mediekunskap

- Det är som med kemi. Alla behöver inte bli kemister bara för att de läser kemi, säger Mannila. Det handlar mera om att förstå alla system vi har runt oss, vilka möjligheter och vilka risker det finns med dem.

Enligt Mannila söker undervisningen fortfarande sin form, men de flesta har tagit emot den nya utmaningen på ett positivt sätt. Men ibland kan diskussionen i media väldigt lätt fokusera på skärmtid, och att digitalisering betyder att vi för in mera teknik i skolan.

- Mina föräldrar har bara sagt att det är coolt, försäkrar Eriksson. De tycker det är fint att vi håller på med sådant här.

Hjälper de unga att lösa problem och tänka logiskt

- Programmering behöver överhuvudtaget inte ha med skärmen eller med tekniken att göra, säger Mannila, utan det handlar om att lära sig lösa problem på ett strukturerat sätt och att kunna korrigera sina lösningar om det gått fel.

- Det är fråga om att tänka logiskt, strukturerat, målmedvetet och se helheter och system, säger Pargas utbildningschef Ulrika Lundberg. Det har man stor nytta av i skolan och i andra sammanhang.

Och undervisningen ska vara så konkret som möjligt, där skoleleverna exempelvis ska programmera sin lärare eller sina klasskamarter som en robot.

I Kirjala skola har man gjort matematiktimmarna roligare på det här viset.

- Jag kröp under katedern med ett tal och kom upp på ett annat ställe med ett nytt tal, förklarar Rantanen. Klasskamraterna måste räkna ut hur jag hade programmerats.

- Om läraren går in i en vägg ska man kritiskt kunna analysera var något gått fel, för det är så vi måste göra när vi programmerar en dator, säger Mannila.

Kirjala skola.
Än så länge finns inga cyklar man kan sova på eller med inbyggda regnskydd utanför Kirjala skola, men i framtiden kanske? Kirjala skola. Bild: Yle/Lotta Sundström kirjala skola

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland