Hoppa till huvudinnehåll

Avhandling: Klimatförändringen borde ges mer plats i skolan

Undervisning i ett klassrum i Korsholms högstadium.
Undervisning i Korsholms högstadium. Undervisning i ett klassrum i Korsholms högstadium. Bild: Yle/Anna Ruda undervisning,skolelever

Många högstadieungdomar har dålig koll på vad klimatförändringen innebär. Skolans undervisning hjälper inte eleverna att agera, visar en ny avhandling.

Jenna Sederström i Korsholms högstadium säger att hon har lärt sig om klimatförändringen från skolan, nätet och tv.

- Det är helt intressant att vissa saker kan påverka klimatet, säger Sederström.

Hon vet själv inte hur hon som enskild person kan påverka de förändringar som sker. Bland Sederströms klasskamrater skymtar man ändå ett relativt stort intresse för frågor kring klimatet.

Christian Foxell är inte bekymrad över klimatförändringen men vill lära sig mer.

- Jag tycker att man skulle kunna lära sig mer just i skolan.

Oskar Harajärvi känner till att klimatet förändras och blir varmare, och har också funderat en del på det.

- Jag skulle gärna vilja påverka, men det känns ganska svårt när man bara är en person.

Oskar Harajärvi
Oskar Harajärvi Oskar Harajärvi Bild: Yle/Anna Ruda korsholms högstadium
Christian Foxell
Christian Foxell. Christian Foxell Bild: Yle/Anna Ruda korsholms högstadium

Harajärvi kör själv moped och tänker att han kunde köra lite mindre.

Högstadieungdomarna har själva inte börjat med undervisningen om klimatförändrignen som ges i samband med geografitimmarna. Geografilärare Carita Ollila-Johnsen förstår att eleverna är i en sådan ålder att det finns annat som intresserar mer.

- De vet ju om att isbjörnarna håller på att försvinna och att inlandsisarna smälter. Men kanske inte så mycket hur det kommer att påverka dem sen när de blir vuxna, för just nu har vi det ganska bra i Finland.

Egocentriskt tänkande

Mikaela Hermans disputerar den 4 november vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Hennes avhandling bär namnet "Från förståelse till agerande. Niondeklassares och geografilärares syn på klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen."

Hermans är inte överraskad över högstadieungdomarnas kunskaper vad det gäller klimatförändringen.

- Vanligt är att man tänker att klimatförändringen inte är något som berör mig, så kallat egocentriskt tänkande.

Mikaela Hermans poserar i Yle Österbottens korridor.
Mikaela Hermans. Mikaela Hermans poserar i Yle Österbottens korridor. Bild: Yle/Kati Enkvist. hermans

Hermans säger att viljan att ändra beteende för att påverka utvecklingen vanligtvis också är liten bland högstadieungdomar. Hon tycker att man borde satsa på att få fram förhållandet mellan det lokala och globala. Helt enkelt att skapa personliga beröringspunkter.

- Alltså att på vilket sätt vi människor påverkar det globala klimatet, och hur det påverkar människors liv.

Det har också visat sig att de elever som är intresserade av naturen är mer benägna att vidta åtgärder och ta ansvar. Därför tycker Hermans att naturen skulle lyftas fram mer i undervisningen, gärna helt konkret.

- Det är viktigt med regelbunden uteundervisning och naturkontakt.

Bra läromedel saknas

I den nya läroplanen sägs det att eleverna efter högstadiet ska förstå allvaret i klimatförändringen och sträva efter en hållbar livsstil.

Hermans tycker att målsättningen dels är för otydlig och dels för lågt satt. Hon tycker att engagemang och visioner borde ingå. Dessutom borde eleverna ha praktisk erfarenhet av att förändra sin livsstil.

Vad det gäller läromedlen finns här också en hel del att önska, säger Hermans. I dag fokuseras det mest på konsekvenser för djur och natur.

- Det som skulle behöva få mer utrymme är bakgrunden till klimatförändringarna, men också konsekvenserna för människorna.

Också åtgärderna lyser med sin frånvaro i läromedlen.

Carita Ollila-Johnsen
Carita Ollila-Johnsen. Carita Ollila-Johnsen Bild: Yle/Anna Ruda korsholms högstadium

Geografiläraren Carita Ollila-Johnsen skulle gärna få mer undervisning som lärare i ämnet. Hon skulle vilja kunna vara mer konkret i undervisningen.

- Vi borde visa på konsekvenser, och visa på att det i slutändan också kommer att påverka dem.

Belysa möjligheterna

Redan från årskurs tre ska man enligt nya läroplanen börja beröra ämnet, men vissa saker borde man ta upp först i de högre årskurserna, menar Mikaela Hermans.

- Klimatförändringen är ett komplext fenomen, så en viss mognadsnivå behövs.

När man tar upp klimatförändringen med yngre barn borde man också fokusera till viss del på det positiva.

- Man ska poängtera att vi kan göra något åt detta.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten