Hoppa till huvudinnehåll

En livsviktig fristad i Helsingfors

Bild på man som sitter i ett fönster, det är mörkt utanför.
Jowan Safadi tillbringade tre månader på Sveaborg i en så kallad Safe Haven i våras, nu är han tillbaka för några spelningar. Bild på man som sitter i ett fönster, det är mörkt utanför. Bild: Catariina Salo Jowan Safadi

Jag sitter i en konstnärsateljé med högt i tak på Sveaborg med den palestinska musikern Jowan Safadi. Jowan har återvänt till Finland för en spelning i Helsingfors. Han har just anlänt från Tammerfors där han haft ett par spelningar och förbereder sej nu för det stora Helsingforsgiget som vid intervjutillfället infaller om två dagar.

Jowan tillbringade i våras tre månader i samma ateljé på Sveaborg i en så kallad Safe haven, han fick en tremåndaers residensvistelse menad för förföljda konstnärer. Safe Haven kurateras av föreningen Perpetuum Mobile och är ett samarbete med Helsingfors stad och HIAP, Helsinki International Artist Programme.

Jowan Safadi är palestinier men bor i Haifa i Israel. Han gör politisk musik, är aktivist, och det är inte alltid välkommet i hans hemland.

Vila och inspiration

Jag träffade Jowan i mars när han precis startat sitt residensprogram och då kändes han stressad och trött. När jag träffar honom ett halvår senare är han lugn och mjuk. Jag frågar om han kände att han gagnades av de tre månader han tillbringade i Helsingfors.

- Väldigt mycket, på många olika sätt. För det första öppnade min vistelse många olika dörrar både här och på andra ställen i Europa. Jag träffade många professionella musiker som jag lärde mej att jobba med och lärde mej av, säger Jowan.

Han berättar att före tiden i Finland i våras hade han en lång period utan kreativitet. Här kom han igen igång med sitt skrivande och kunde producera mycket material till nya låtar.

Att vara borta från osäkerheten i Haifa gav honom också utrymme att göra ny sorts musik, att vända kreativiteten till något mer allmänmänskligt, istället för den endast politiska konsten.

Bor vid en labil vulkan

Nu har Jowan varit hemma i Israel i tre månader. För honom som politisk aktiv palestinier är det inte tryggt överallt.

- Det är som en labil vulkan, den kan få ett utbrott när som helst. Jag försöker ignorera realiteterna så mycket jag kan och leva mitt dagliga liv, men jag måste vara försiktig.

Jowan har egna “safe zoner”, ställen där han känner sej tryggare än på många områden. Han säger själv att han är väldigt begränsad, han lever hela tiden med gränser och osynliga barriärer runt sej.

Är du rädd för ditt liv?

- På vissa ställen, ja. Det finns platser jag undviker och jag måste ibland taka nej till och till och ställa in spelningar, mest på Västbanken och i Jordanien, men också i Jerusalem ibland.

Genom projektet Safe haven som kurateras av finländska Perpetuum Mobile har bildkonstnärer och musiker som lever farligt i sina hemländer en möjlighet att få några månaders paus för att kunna jobba med sin konst.

Behovet att reflektera är stort

Marita Muukkonen som är direktör på Perpetuum mobile berättar om tanken bakom projektet.

- Syftet med de här residenserna är att konstnärer kan komma ut från trängda lägen och reflektera över sin konst och sina liv.

Perpetuum Mobile har i flera år jobbat med konstnärer som är politisk aktiva och utsatta i sina hemländer. Safe Haven-residenserna har kommit till av att de sett hur olika konstnärer måste kämpa för att kunna överleva.

- Yttrandefriheten blir hela tiden mer begränsad, inte bara långt borta utan även här närmare. Vi erbjuder konstnärer tid och rum, konstnärer som verkligen har ett behov av att reflektera över om de kan fortsätta jobba i sina hemländer eller om de måste tänka om, säger Marita.

En kvinna i röda o svarta kläder sitter i ett fönster, i förgrunden syns ett staffli.
Marta Muukkonen är direktör på Perpetuum Mobile som kuraterar konstnärernas fristäder i Helsingfors. En kvinna i röda o svarta kläder sitter i ett fönster, i förgrunden syns ett staffli. Bild: Catariina Salo marita muukkonen

Fristaden i Helsingfors i våras gav Jowan tid att ta det lugnt en stund, han hade möjlighet att fortsätta skriva sin politiska musik efter en period utan kreativitet. Hemma håller han låg profil, men försöker ändå komma ut med sitt budskap.

- Tiden här gav mej också väldigt bra vila, det måste jag också säga, säger Jowan.

- Men det viktigaste är ändå att komma ihåg att hur negativt det än ser ut måste vi hålla fast vid hoppet. Det som vi ser runt omkring oss just nu är vad som händer trots att vi jobbar för en bättre värld, tänk på hur det skulle se ut om vi inte gjorde något! Jag kommer att fortsätta göra det jag gör och hela tiden fundera på hur vi kan bli ännu bättre.

Läs också