Hoppa till huvudinnehåll

Vem hjälper om ett barn förs bort?

Lekande barn vid vattnet.
Lekande barn vid vattnet. Bild: Yle/ Frida Lönnroos lekande barn

Varje år förs barn utomlands av den ena föräldern utan den andras medgivande. Hittills i år handlar det om mer än 30 barn. Vad kan en förälder göra om barnet till exempel inte förs hem från utlandssemestern? Vilka myndigheter kan och får agera då vårdnadstvister leder till att barn förs utomlands?

Yle Spotlight har skrivit om Anna vars exmake tog barnet de hade gemensam vårdnad om utomlands. Det som skulle vara ett besök på ungefär fyra veckor blev i stället nästan fyra månader.

Frånskilda föräldrar måste vara överens

Frånskilda föräldrar som har gemensam vårdnad om barn måste vara överens om det mesta som rör barnen. Det framkommer tydligt i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. I femte paragrafen sägs att det är vårdnadshavare gemensamt som kan avgöra frågot som har stor betydelse för barnets framtid.

- Det har tolkats så att om den ena föräldern flyttar och vill ta med barnet, ska det finnas samtycke från den andra föräldern. Samma sak gäller barnets skolgång eller om den ena föräldern vill ändra barnets hemort. Föräldrarna ska vara överens om hur det ska skötas, säger Jan-Erik Helenelund.

Jan-Erik Helenelund
Jan-Erik Helenelund Jan-Erik Helenelund Bild: YLE/Pia Lagus helenelund

Helenelund är lektor på Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Han forskar bland annat i socialrätt och mänskliga rättigheter.

Frivilligt avtal från socialen

Om vårdnadshavare inte hittar en gemensam linje kan ortens socialbyrå hjälpa.

- På samma sätt som vi gör upp vårdnadsavtal vid en skilsmässa, kan vi göra upp avtal om den ena föräldern planerar att flytta utomlands. Men avtalet bygger på frivillighet och på att föräldrarna är överens. Kan vi inte diskutera oss fram till en lösning som bägge föräldrar godkänner kan endera föräldern föra ärendet vidare till tingsrätten, säger Carola Snellman.

Snellman jobbar som ledande socialarbetare i teamet för familjerättsliga ärenden på Vasa stad. Hon har jobbat med vårdnadstvister i snart tio år. Hon känner inte till fallet med Anna, utan svarar på frågor på ett allmänt plan.

- Socialarbetare som jobbar med vårdnadstvister kan inte ta till tvångsåtgärder utan vi ska fungera som en medlare mellan föräldrarna. Är föräldrarna inte överens kan vi inte tvinga någon att till exempel skriva på ett vårdnadsavtal. Allt bygger på frivillighet och att man är överens, säger Carola Snellman.

Barnen i fokus i vårdnadstvist

Vid all kontakt med socialarbetare, oavsett om det handlar om en skilsmässa eller om att en vårdnadshavare tänker flytta utomlands, ska familjens tidigare kontakter med socialbyrån beaktas.

- Självklart ska man se till historien. Speciellt om man ser att det är svårt att komma överens. Vi kan också ha samarbete med socialarbetare som har hand om barnskyddsanmälningar för att se deras syn på det hela. Det är viktigt att se till barnets helhet i en vårdnadstvist, säger Carola Snellman.

Föräldrarna är frånskilda och har gemensam vårdnad om barnet. Den ena föräldern tänker åka utomlands med barnet. Den andra föräldern misstänker att barnet inte kommer att föras tillbaka och kontaktar ortens socialbyrå. Vad kan en socialarbetare göra?

- Man måste ju utreda om det finns fog för den här oron. Om det finns tydliga tecken på att det kan gå illa, kan vårdnadshavaren själv eller sociala myndigheter ansöka om att polisen drar in barnets pass. Sen kan socialarbetare be föräldern som tänker resa utomlands med barnet, att visa upp en returbiljett. Men vi kan inte kräva något utan det handlar om en diskussion och ett försök att återskapa förtroendet mellan vårdnadshavarna, säger Carola Snellman.

Vad kan en socialarbetare göra om det visar sig att föräldern som åkte utomlands på semester med barnet, inte kom tillbaka. Veckor har blivit månader och barnet är fortfarande utomlands?

- Vi kan inte åka till ett annat land och utöva makt. Men finns det barnskyddsperspektiv har vi en skyldighet att kontakta de sociala myndigheterna på den nya orten och föra ärendet vidare. I övrigt är vår roll stödande och rådgivande. Vi kan berätta åt föräldern vart han eller hon kan vända sig och vad man kan göra, säger Snellman.

Vart kan man vända sig?

Om barn olovligen förs utmlands av en förälder kan den andra föräldern antingen vända sig till Justitieministeriet eller till Utrikesministeriet. Vilket ministerium som kan hjälpa beror på vilket land barnet befinner sig i.

Om det handlar om ett land som undertecknat Haagkonventionen är det Justitieministeriet som är så kallad centralmyndighet i Finland. Justitieministeriet kan bland annat reda ut var barnet befinner sig och försöka få tillstånd ett frivilligt återlämnande av barnet.

Antalet bortförda barn 2011-2015

Diagrammet visar antalet bortförda barn till länder som undertecknat och inte undertecknat Haagkonventionen. Under årens lopp har antalet länder som undertecknat avtalet ökat.

Föräldern som misstänker att barnet olovligen förts till ett annat land (eller förälderns advokat) ska lämna in en ansökan om återförande av barn till Justitieministeriet. Ministeriet översätter och förmedlar ansökan till rätt myndigheter i landet det gäller.

I ansökan ska det förutom upplysningar om barnet, den sökande och föräldern som påståtts ha fört bort barnet, också finnas vårdnadsbeslut och en detaljerad beskrivning av bortförandet.

95 länder har undertecknat Haagkonventionen. Det gäller nästan alla länder i Europa, men också bland annat USA, Kanada och Australien. Finland ratificerade Haagkonventionen år 1994.

Trots att det finns regler för hur återförande av barn, enligt Haagkonventionen, ska gå till är det en juridiskt invecklad process. Ärendet kan ta lång tid att lösa. Från ministeriets håll uppmanas föräldern som finns kvar i Finland, att ta hjälp av en jurist. Samma råd ger Carola Snellman på Vasa stad.

- Mitt råd är att skaffa en jurist som hjälper i den juridiska snårskogen. Sedan är det viktigt att föräldern får andra former av stöd och råd också. Där kan vi socialarbetare hjälpa och visa föräldern vidare, säger Snellman.

Via en statlig rättshjälpbyrå kan man få information om vilka möjligheter till fri rättegång som finns.

Ett annat land

Om barnet förts till ett land som inte undertecknat Haagkonventionen är det Utrikesministeriet som har hand om ärendet. Då är ärendet beroende av lagstiftningen i landet barnet befinner sig i. Bland de länder som inte ratificerat Haagkonventionen finns Irak, Thailand, Zimbabwe med flera.

Utrikesministeriet och utrikesrepresentationen i landet kan inte hjälpa till att föra tillbaka barn till Finland eller driva ärendet. Myndigheterna kan hjälpa till när det gäller att ta reda på vilken lagstiftningen som gäller i landet. De kan också informera om rättsbiträden och förmedla uppgifter och handlingar till myndigheterna i landet.

Utrikesministeriets uppgift är att försöka få till stånd en uppgörelse i godo. Men det ersätter inte den process som den utländska statens rättssystem kräver för att barnet ska kunna föras tillbaka till Finland.

Föreningen som stöder

Kaapatut lapset ry jobbar Tarja Räisänen sedan 9 år tillbaka som verksamhetsledare. Föreningen ger information och stöd till föräldrar vars barn förts bort. Räisänen hoppas att resurserna för att handskas med barn som förts utomlands ska öka.

- Antalet fall kommer helt säkert att bli fler i framtiden. Då borde också våra myndigheter få mer resurser för att jobba med de här frågorna, säger Tarja Räisänen.

Enligt Räisänen har till exempel polisen blivit mycket bättre att handskas med situationer där barn förs utomlands. Men det finns mycket arbete att göra för att öka kunskapen både på lokal nivå och på statligt håll. Hon konstaterar också att allt för stort ansvar läggs på den förälder som är kvar i Finland.

- Det är en oerhört tung händelse då den ena föräldern tar barn utomlands utan den andra förälderns medgivande. Det är nästan som en sorgeprocess. Mitt i denna förtvivlan ska föräldern som är kvar i Finland vara aktiv och drivande för att få till en återföring. Föräldrar borde få mer stöd från statligt håll, säger Räisänen.

Från föreningen Kaapatut lapsets sida önskar man att det skulle finnas en koordinerande myndighet som sköter alla internationella fall med bortförda och försvunna barn.

- Där kunde det också finnas jurister som sköter hela processen för föräldrarnas räkning. För det är en byråkratisk och tidskrävande process, säger Tarja Räisänen.

Föreningen Kaapatut lapsets viktigaste uppgift är att stöda och ge information till föräldrar vars barn förts bort. Varje år hör omkring 70 nya föräldrar eller anhöriga av sig till föreningen.

Barnteckning på kylskåpet
Barnteckning på kylskåpet Bild: Yle/Anna Savonius brnskydd

Barnets svåra sits

Barn som förs bort av den ena föräldern reagerar väldigt olika på händelsen beroende på ålder, på förhållandet till föräldern som tagit barnet och andra omständigheter.

- Har barnet och föräldern ett bra förhållande kanske barnet bara njuter av tiden tillsammans och först efter ett tid inser att det inte handlar om semester, säger Tarja Räisänen.

Räisänen säger att ett barn som varit bortfört måste få hjälp att hantera och förstå situationen.

- Vi rekommenderar familjerådgivning eller andra typer av terapi. Även om barnet till en början inte visar några tecken på att ha tagit skada av händelsen kan symptomen dyka upp i efterhand. Då måste barnet få stöd och hjälp att bearbeta traumat, säger Tarja Räisänen.

Hon säger att det också är viktigt att få barnet att förstå att han eller hon inte har någon skuld i det som hänt. Sedan gäller det att bygga upp relationen till föräldrarna igen.

- Vissa barn vill inte har något att göra med den förälder som fört bort dem. Men vuxenvärlden måste också tillåta barnet att fortsätta älska den föräldern som ”gjort fel”, säger Räisänen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes