Hoppa till huvudinnehåll

Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.
Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage. Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage. Bild: NRK kön,könsorgan, kvinnliga,könsorganen,slidan

Där många föräldrar stammande och röda av skam försöker berätta för dig om "blommor och bin", tar Line Jansrud i "Newtons serie om puberteten" med dig på en resa i den pubertala kroppen. Vad händer i kroppen under tonåren? Är mina bröst för små eller min snopp sned? Varför får man finnar? Följ med!

Hormoner

När man kommer i puberteten börjar hormonerna rasa! Flickornas och pojkarnas kroppar börjar ändra, och de förvandlas sakta efter hand till kvinno- och manskroppar.

Bröst

För tjejerna är en av de synligaste förändringarna i puberteten den som förbereder dem på att mata babyn. Till det behövs små mjölkfabriker, alltså bröst!

Snoppen

Som barn behöver pojkarna sina snoppar bara till att kissa, men i puberteten växer penisens storlek och betydelse.

Kroppshår

Hår här och där. I puberteten förvandlas de ljusa fjunen till tjocka hår och börjar samla sig på olika håll på kroppen.

Tillväxt

Under puberteten växer allt fort. Benen blir längre och musklerna starkare. Flickornas höfter blir bredare, och hos pojkarna växer struphuvudet och de hamnar i målbrottet.

Snippan

För tjejerna är menstruationen en milstolpe under puberteten. När mensen börjar kan flickan bli gravid.

Svett och kvisslor

Pubertetens hormonsvall gör att svetten börjar lukta och man kan få röda fläckar, kvisslor.

Sex och sånt

Förutom att kroppen ändrar fysiskt mognar också psyket under puberteten. Tankarna far omkring och känslorna går upp och ner, och till slut är man klar för sex. Och med tiden för att få barn.

Grundskola, åk 3-6

  • Barn på stranden i Ho Chi Min.

    Björn Ådahl: Ojämlik utveckling i mångsidigt Vietnam

    Vietnams minoriteter lever långt från turisternas solkust.

    Vietnams minoriteter lever långt från den idylliska solkust som turisterna känner till. Svenska Yles medarbetare Björn Ådahl skriver om landets spirande ekonomi och de utsatta minoriteterna.

  • Brygga renoveras.

    Glädje i Dalsbruk efter att industriområdet äntligen såldes

    Nu hoppas man att affären blåser nytt liv i orten.

    Beskedet att kommunen och lokala företag köper upp Valsverksholmen i Dalsbruk tas emot med glädje på orten. De ortsbor som Yle Åboland talat med hoppas nu att affären blåser nytt liv i Dalsbruk.

  • Kimi Räikkönen.

    Blåvitt kalaskval – Räikkönen i första startledet

    Ferrari spände musklerna i kvalet i Sotji.

    Ferrari spände musklerna i kvalet i Sotji och tog en dubbelseger. Kimi Räikkönen gjorde säsongens överlägset bästa kval, men en liten miss gjorde att han inte tog pole position.

  • Polisbil.

    Polisen utreder dödsolycka i Nådendal

    Ung man föll i vattnet från klipporna vid Kopparberget.

    Polisen undersöker en dödsolycka som inträffade i Nådendal natten mot lördagen. En ung man föll i vattnet från klipporna vid Kopparberget invid stadens centrum.

Läs också

  • Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

    Kampen om det svarta guldet i Arktis

    Norge för den mest expansiva oljepolitiken på decennier.

    Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

  • Ett porträtt av Donald Trump på hans installationsceremoni.

    Trumps 100 dagar – en cirkus som förändrade världen

    Förvirringen i USA och världen är stor.

    Donald Trumps hundra första dagar vid makten har varit en cirkus utan like. Gång på gång har han stångat pannan blodig då han inte har fått igenom den politik som han har önskat. På en del punkter har han i all fall lyckats. Vi har frågat experter och politiker i Finland om hur de ser på Trumps första tid som president.

Vetamix

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix