Hoppa till huvudinnehåll

Med tuberkulos och mässling i kappsäcken - sjukdomar ser inte till landsgränser

Enligt Världshälsoorganisationen WHO stod sex länder för 60 procent av alla tuberkulosfall år 2015: Indien, Indonesien, Kina, Nigeria, Pakistan och Sydafrika
Enligt Världshälsoorganisationen WHO stod sex länder för 60 procent av alla tuberkulosfall år 2015: Indien, Indonesien, Kina, Nigeria, Pakistan och Sydafrika. Enligt Världshälsoorganisationen WHO stod sex länder för 60 procent av alla tuberkulosfall år 2015: Indien, Indonesien, Kina, Nigeria, Pakistan och Sydafrika Bild: EPA tuberkulos-vaccin

Enligt professor Jussi Mertsola har invandring från länder där tuberkulos är vanligare nu aktualiserat vikten av att tidigt upptäcka tuberkulosfall, och hindra att sjukdomen sprider sig. Men att låta bli att vaccinera mot mässling är fortfarande ett större hot mot folkhälsan, anser Mertsola.

För tio år sedan slopade man tuberkulosvaccinet i Finland och man övergick till att vaccinera endast barn som tillhörde en riskgrupp. Enligt Jussi Mertsola, överläkare vid Åbo universitets centralsjukhus barnklinik, tillhör ett barn riskgruppen om någon i familjen haft tuberkulos eller om barnet fötts i ett land där tuberkulos är vanligt.

- I sådana fall strävar man efter att försäkra sig om att små barn skyddas mot tuberkulos, säger Mertsola.

Vaccinet skyddar inte barnet mot själva tuberkulossmittan, men nog mot till exempel den hjärnhinneinflammation som smittan kan orsaka. Att man slopade vaccinet år 2006 berodde på att nackdelarna var för stora i förhållande till nyttan med vaccinet.

- Under början av 2000-talet slutade man tillverka det vaccin man köpt in från England. Istället köptes då ett annat vaccin från Danmark. Det vaccinet orsakade klara biverkningar: barnen fick inflammationer i lymfkörtlarna och beninflammationer. Det var klart och tydligt att vaccinet gjorde mera skada än nytta och därför avstod man från vaccinet, precis som man gjort i Sverige redan 1975, berättar Mertsola.

Nu uppmanar Mertsola speciellt personal i daghem och skolor att vara medvetna om tuberkulosrisken. Om ett barn som tillhör riskgruppen lider av långvarig hosta hoppas Mertsola att tröskeln för att undersöka saken ska vara låg.

- Man ska hålla i tankarna att det kan handla om tuberkulos, även om sjukdomen har ganska långt glömts bort, påminner Mertsola.

Arbetsdryg sjukdom

Även om Mertsola vill att folk ska vara uppmärksamma anser han inte att tuberkulos idag utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan.

- Det är inte ännu ett allvarligt problem och knappast blir det ett sådant om vi nu handlar som planerat. Men nog kommer det att orsaka extra arbete. Man måste ta reda på om barn i tuberkulospatientens omgivning har smittats och dessutom används preventiv medicinering för de här barnen.

Tuberkulos är betydligt farligare för små barn än för vuxna. Mellan fem och tio barn insjuknar årligen i tuberkulos. Enligt Mertsola finns det tillsvidare inget tryck på att återgå till att ge tuberkulosvaccin åt alla barn i Finland.

Då en vuxen på ett daghem i Åboregionen ifjol fick tuberkulos undersöktes 100 barn som kunde ha smittats och de flesta av barnen fick tuberkulosmedicin i tre månader innan man kunde försäkra att de undgått en smitta.

- Det orsakade en hel del jobb, och oro inom familjerna. Men allt gick fint, familjerna förhöll sig till saken på ett bra sätt och risken för smitta kunde elimineras. I Sverige har man lungröntgat barn på daghem där tiotals barn faktiskt insjuknat, berättar Mertsola.

Kvinna drar en kappsäck efter sig
Kvinna drar en kappsäck efter sig Bild: YLE/ Sandra Snellman Baggage,väskor,reseväska

Sjukdomar utan gränser

Det är givetvis inte bara tuberkulos som följer med över landsgränserna då folk reser eller migrerar. Mertsola anser att det utgör en stor risk då personer som inte vaccinerats mot mässling semestrar i länder som Italien, Frankrike och England.

- Åker en person som inte vaccinerats dit kan hen med lite dålig tur få smittan och hämta den till Finland. Om personen är från en kommun där många låter bli att vaccinera sig får man nog en epidemi till stånd på den orten, säger Mertsola.

- För några år sedan hade man i snabb takt kring tjugo fall. Och liksom med tuberkulos krävs det en hel del undersökningar för att utesluta att andra i omgivningen inte smittats och för att kunna förhindra att sjukdomen sprider sig, och mässlingen är besvärligast.

För att ett samhälle ska vara skyddat mot mässling räknar man med att det krävs att 95 procent av barnen är vaccinerade. I många kommuner är mellan 90 och 95 procent vaccinerade, till exempel i Åbo är 93 procent skyddade.

- Men i Österbotten är procenten betydligt lägre i flera kommuner, och dessa utgör riskområden, säger Mertsola.

Av de som insjuknade i tuberkulos i Finland år 2014 var en tredjedel födda utomlands. Enligt Mertsola är andelen i dag upp till hälften av de insjuknade. Mertsola hoppas tuberkulosrisken uppmärksammas och tas hand om fort, utan att hotet överdrivs.

- Nationellt sett är det ett större hot då ovaccinerade reser ut i Europa eller till andra världsdelar.

Kritiker har lyft fram risker med vissa vaccin, bland dem vaccinet som skyddar mot mässling. Hur ser du på förhållandet mellan risker och nytta?

- Före ett vaccin tas med i vaccinprogrammet funderar man noga på de här sakerna. Sjukdomen som bekämpas måste vara en betydande sjukdom, man börjar inte vaccinera mot vilken sjukdom som helst. Det måste vara klart att vaccinet ger ett tillräckligt skydd mot sjukdomen och nyttan för hälsan ska överträffa nackdelarna. Också den ekonomiska nyttan ska överträffa riskerna och insatserna.

Enligt Mertsola redogörs det öppet om konstaterade biverkningar och hur ofta de förekommer på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) webbsida.

- Det finns alltid en risk med att vaccinera, helt riskfria vacciner finns inte överhuvudtaget. Men riskerna är nog minimala jämfört med nyttan, anser Mertsola.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland