Hoppa till huvudinnehåll

Rika lever flera år längre än fattiga - skillnaden ökar i framtiden, befarar expert

Två män sitter på en parkbänk i Helsingfors.
Två män sitter på en parkbänk i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius män,parker

Det finns stora hälsoskillnader mellan oss finländare och när det gäller hälsa kan man säga att vi lever i ett slags klassamhälle. Vilken socioekonomisk status vi har är i många fall avgörande för hur vi mår och för hur länge vi lever.

Män som hör till den rikaste femtedelen av befolkningen - mätt enligt deras inkomst - lever i snitt 12,5 år längre än män som hör till den fattigaste femtedelen. Hos kvinnor är motsvarande skillnad 6,8 år. Det här enligt de färskaste forskningsresultaten som gäller hälsoskillnader och mortalitet i Finland, från år 2011.

Allt tyder på att läget inte har förändrats under de senaste fem åren, säger Tommi Vasankari, chef vid UKK-institutet i Tammerfors, och doktor i medicin.

- Vi känner till från andra studier att det inte ytligt sett har skett några större förändringar i olika befolkningsgruppers livsstil, påpekar han.

Tills vidare opublicerad forskning vid Helsingfors universitet, med fokus på både hälsa och mortalitet, stöder Vasankaris uppfattning. Enligt uppgifter till Yle Nyheter kommer den att visa att hälsoskillnaderna mellan den rikaste och den fattigaste femtedelen av befolkningen i stort sett har hållit sig på samma nivå sedan år 2011.

Före det ökade höginkomsttagarna sin förväntade livslängd år efter år, samtidigt som den förväntade livslängden för den fattigaste femtedelen var oförändrad sedan slutet av 1980-talet.

Hälsoklyftan enligt inkomst förklaras framför allt av skillnader i hälsovården men också av det arbete och den livsstil vi har.

Härnäst följer tre exempel, och sedan mer allmän analys:

1. Goda inkomster och aktiv livsstil

Den 33-årige Esbobon Mikael Lindgren lever mer hälsosamt än de flesta. Han grupptränar cirka fyra gånger i veckan i ett träningscenter.

- Jag får bättre hälsa, och så får jag utöva min hobby. Det är roligt att träna, kommenterar han.

Lindgren jobbar som programmerare och säger att han har en lön som är högre än medeltalet i Finland. Att betala månadsavgift för att få besöka ett träningscenter är inget problem för honom.

- Hobbyerna får kosta.

Mikael Lindgren tränar bodycombat i grupp i en konditionssal i Esbo.
Mikael Lindgren håller på med det högintensiva gruppträningsprogrammet bodycombat, där man utför rörelser från flera kampsporter. Mikael Lindgren tränar bodycombat i grupp i en konditionssal i Esbo. Bild: Yle/Niklas Fagerström elixia

Under sommarhalvåret passar han också ofta på att cykla till och från jobbet.

- Fastän jag får busskort från jobbet så försöker jag ändå cykla om det är fint väder. Det är ändå väldigt uppiggande, och så kan man gå i duschen på arbetsplatsen före man börjar jobba.

Han äter relativt hälsosamt. Dessutom tvekar han inte att satsa pengar på frukt och grönsaker.

Men han äter också medvetet ohälsosamt ibland.

- Eftersom jag ändå rör på mig så mycket så tycker jag att jag tillåter mig att äta lite mer ohälsosamt än jag kanske borde.

Tillgången till hälsovård är dessutom viktig när det gäller att upprätthålla en god hälsa.

- Vi får från jobbets sida gå till den privata aktören Diacor och då får vi alla deras bastjänster på jobbets bekostnad. Det är väldigt trevligt att inte behöva oroa sig över det, att man inte skulle ha råd med sådant, kommenterar Lindgren.

2. Arbetslös med sämre hälsa

Anna-Maija Tikkanen är en långtidsarbetslös ensamförsörjare som bor i stadsdelen Kasberget i östra Helsingfors. Hon säger att hon inte har haft råd att köpa tillräckligt nyttig mat på tjugo år.

- Jag har till exempel ledvärk som delvis beror på att jag inte har fått tillräckligt med vitaminer i kosten.

Under det senaste året har jag knappt alls kunnat köpa kött.― Anna-Maija Tikkanen

- Under det senaste året har jag knappt alls kunnat köpa kött för det är endast mycket fet malet kött som har varit billigt, tillägger hon.

Hon förklarar att varken hon eller hennes 11-åriga dotter kan äta det för att man lätt blir överviktig av det.

- Och vi har också en ökad genetisk risk.

Tikkanen kan dessutom inte köpa färdigt marinerat kött eftersom hon har kryddallergi.

Bild på Anna-Maija Tikkanen.
Anna-Maija Tikkanen. Bild på Anna-Maija Tikkanen. Bild: Yle/Niklas Fagerström arbetslös

- Det är en ganska absurd situation att vi inte kan köpa mer hälsosamma livsmedel, kommenterar hon.

Tikkanen säger att hon inte heller får särskilt mycket hjälp från brödköer, för det som delas ut där är oftast vitt bröd, vilket inte är särskilt hälsosamt. Det delas också ofta ut halvfabrikat med kryddor i, vilket inte heller är till någon nytta för henne.

Till exempel priset på gurka har inte sjunkit så lågt som det ofta har brukat göra.― Anna-Maija Tikkanen

Och nu på hösten och sommaren har familjen inte kunnat äta grönsaker så mångsidigt som de skulle ha velat göra.

- Till exempel priset på gurka har inte sjunkit så lågt som det ofta har brukat göra.

Morötter och rotsaker är relativt billiga men på grund av allergier kan hon inte använda dem i matlagningen.

Tikkanens ledvärk gör dessutom att hon inte egentligen kan motionera.

- Jag har mycket svårt att kunna promenera, vilket ju skulle vara gratis motion.

Hon drömmer ändå om att någon dag kunna få bowla tillsammans med sin yngsta dotter.

- Det är någonting vi båda skulle tycka om att göra och det skulle till exempel vara bra för mina skuldror. Men det är alldeles för dyrt, kommenterar hon uppgivet.

När det gäller den offentliga hälsovården upplever Tikkanen att den är av mycket varierande kvalitet.

- Det beror på hur man får tider till hälsocentralen. Ibland kan det vara långa väntetider. Och överläkarens åsikt kan också inverka på den vård man får, kommenterar hon.

Tikkanen nämner att hon i ett skede fick mycket bra akupunkturvård, vilket tillfälligt hjälpte henne att bli av med kroniska smärtor. Men överläkaren på hälsocentralen förbjöd sedan behandlingen.

- Den skulle bara få utföras i akuta fall. Nu har jag mer smärtor igen, trots att jag tar värkmediciner, säger hon.

3. Låginkomsttagare som försöker leva hälsosamt

Susanne Strömberg är ensamförsörjare till ett tvillingpar och jobbar långa dagar som frilansjournalist för finska tidningar.

Hon kallar sig själv för "totalensamförsörjare" eftersom barnens far och hans släkt inte alls är med i bilden.

Strömberg säger att hon har låga inkomster, men att hon ändå försöker prioritera sin hälsa.

- Sömn, motion och mat regelbundet är grundläggande, säger hon.

Bild på Susanne Strömberg tillsammans med en ananas.
Susanne Strömberg använder nyttiga råvaror i matlagningen. Bild på Susanne Strömberg tillsammans med en ananas. Bild: Foto: privat ensamförsörjare

- Mina pengar går till maten. Jag vill ha nyttig mat och hälsosam mat och massvis med frukter, bär och grönsaker, tillägger hon.

Strömberg nämner att hon också satsar på fisk och kött av god kvalitet, samt på nötter och vitaminer.

Hennes fokus på hälsosam mat innebär att hon ofta betalar andra utgifter efter förfallodagen.

- Firmorna kan vänta lite med sina pengar. Okej, jag betalar mina räkningar, men det kommer nog lite sent.

Hon konstaterar att hon lättare skulle kunna leva hälsosamt om hon hade mer pengar.

- Men allt är ju relativt. Du behöver till exempel inte köpa dyra gojibär, utan du kan torka brännässlor, frysa ned dem och sedan äta av dem då och då. Man kan ju vara kreativ också, kommenterar hon.

Strömberg behöver lyckligtvis inte betala för att spela tennis, som är en av hennes hobbyer.

- Jag får göra det i utbyte mot att jag undervisar juniorer, förklarar hon.

Hon promenerar också en hel del.

- Jag går regelbundet i skogen med mina två hundar åtminstone en och en halv timme per dag. Och det är ju gratis.

Hennes familj har varit lyckligt lottad och har inte behövt använda hälso- och sjukvård särskilt mycket.

Men hon tillägger att om hon till exempel skulle få cancer så skulle hon nog vara i klistret. Den offentliga hälso- och sjukvården är enligt hennes uppfattning inte så bra.

- Man kan inte vara säker på att få bra vård och inte heller på att få vård snabbt. Det är lite bingolotteri över det hela.

Stora hälsoskillnader

De finländska hälsoskillnaderna enligt inkomstklass är stora också internationellt sett. Höginkomsttagarna är ofta betydligt friskare än låginkomsttagarna. Dessutom är de arbetslösa i medeltal sjukare än de som är i arbetslivet.

- Det är mycket frågan om val, om vilka möjligheter du har att göra val. Vi har inte alla samma möjligheter beroende på vilken socioekonomisk ställning vi har i samhället, kommenterar Eva Roos, seniorforskare på Folkhälsan och docent i näringslära.

Eva Roos
Forskare Eva Roos på Folkhälsan. Eva Roos Bild: Yle/Niklas Fagerström eva roos

Den som har mer pengar att röra sig med kan alltså köpa många olika varor och tjänster.

- Vilken mat du har råd att köpa, vilka fritidsaktiviteter du har möjlighet att delta i. Det är ju på många sätt det som påverkar.

Och personer med hög socioekonomisk status kan få vård snabbt, till exempel av en privatläkare eller av arbetshälsovården.

Hur länge vi finländare lever.
Den uppmätta livslängden för män var i fjol 78 år, jämfört med 83,9 år för kvinnor. Men skillnaderna mellan olika inkomstklasser är alltså stor, vilket den här grafiken inte visar. Hur länge vi finländare lever. Bild: Yle/Harri Vähäkangas livslängd

Finländarnas hälsa varierar också beroende på region. Statistik från Institutet för hälsa och välfärd THL visar att befolkningen är sjukare i de östra delarna av landet. De friskaste bor i landskapen Åland och Nyland. På kommunnivå är befolkningen friskast i Esbo och sjukast i Kotka.

Tobak och alkohol ökar riskerna

Lågutbildade, fattiga personer med typiska arbetarjobb väljer också oftare att röka, medan det inte är så vanligt bland högutbildade tjänstemän med goda inkomster. Och regelbundet rökande minskar klart den förväntade livslängden.

Skillnaderna syns redan i skolåldern. Drygt 35 procent av yrkesskoleeleverna röker varje dag, medan endast åtta procent av gymnasieeleverna gör detsamma, enligt färska uppgifter från THL.

Alkoholanvändning är också en stor riskfaktor. Alkoholrelaterade sjukdomar förklarar en tredjedel av den skillnad i livslängd som finns mellan män med höga inkomster och män med låga inkomster. För kvinnor är motsvarande andel en fjärdedel.

Olika dryckesvanor kan ändå vara relaterade till olika hälsorisker. Högt utbildade dricker i regel oftare än lågutbildade, men mindre åt gången.

Om man dricker mycket per gång kan till exempel risken för olyckor öka, medan om man dricker ofta kan man ha större risk för vissa sjukdomar såsom bröstcancer.

En studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visade tidigare i höst att sju av tio dödsfall i världen beror på sjukdomar såsom slaganfall, hjärtsjukdomar, cancer och diabetes. De påverkas alla av dieten och livsstilen.

Många kämpar dessutom med dålig hälsa när de är äldre. Globalt sett har kvinnor hälsoproblem under sina sista tio år i livet, och män under sina sista nio år.

Tonåringar som röker och dricker öl.
Tonåringar som röker och dricker öl. Bild: Yle/Tiina Karjalainen alkohol

Men det är inte bara våra levnadsvanor och de val vi gör som inverkar på vår hälsa. Många jämför sig med mer framgångsrika personer, vilket kan vara ohälsosamt.

- Den relativa ställningen vi har i samhället kan också påverka våra stressnivåer, så det kan också finnas en mer klinisk förklaring som inte direkt har att göra med våra levnadsval, kommenterar Roos.

Hon menar att regeringens politik där man minskar på stöden till de allra fattigaste samtidigt som de rikaste får mer i handen kommer att öka skillnaderna ytterligare.

- Jag ser lite oroligt på framtiden för jag tror inte att vi kommer att se så mycket minskade skillnader. Det hänger ju mycket ihop med hurdan ojämlikhet det finns i inkomstskillnader. Om de kommer att börja öka så kommer också högst antagligen hälsoskillnaderna att öka.

Roos anser alltså att risken är överhängande för att fler finländare kommer att må sämre och dö tidigare ifall inkomstskillnaderna tillåts öka.

Pekka Puska, professor emeritus vid Institutet för hälsa och välfärd THL påpekar för sin del att det finns en generationsklyfta. Han betonar särskilt att yngre oftare äter socker - till exempel via läskedrycker och karameller - och därför också lätt blir mer överviktiga.

- Hos många människor blir det mera och mera övervikt, särskilt om man inte utövar mycket fysisk aktivitet. Och övervikt leder sedan till diabetes. Vi har väldigt stora diabetessiffror. Ungefär en halv miljon människor i Finland har typ 2 diabetes.

Olikheter hos daghemsbarn

De socioekonomiska skillnaderna syns till och med i mycket unga år - hos daghemsbarn - visar pågående forskning som Eva Roos är med om att ta fram.

Barn till föräldrar med högre socioekonomisk status äter till exempel mer frukt och grönt och tillbringar mindre tid stillasittande framför datorn, vilket gynnar hälsan.

Forskare hoppas kunna minska på hälsoskillnaderna bland de allra yngsta genom konkreta åtgärder i daghemmen och med hjälp av information till föräldrarna.

Konkret väntas det här ske med start om ett år när man har klarlagt ännu tydligare vilka skillnaderna på dagisnivå är.

Barn leker i dagis
Barn vid daghemmet Fanny i Helsingfors (arkivbild). Barn leker i dagis Bild: Mikael Crawford/Yle Dagisbarn,daghem,barn (familjemedlemmar),lek (barnlek),mammapappabarn

Det kan bli mer jämlikt

Att minska på hälsoskillnader är realistiskt, men kräver flera insatser på samhällsnivå.

Roos nämner att exempelvis Seinäjoki stad har lyckats halvera antalet överviktiga femteklassare.

- Och där har det faktiskt gått så att allt från stadsplanering till skolor, daghem och rådgivning, alla fokuserar på att man ska få en miljö som stöder de hälsosamma levnadsvanorna.

Men det finns inte ännu bevis på att Seinäjoki har lyckats minska på hälsoskillnaderna i allmänhet - endast på att andelen överviktiga har minskat.

Seinäjoki är enligt Roos ändå ett exempel på att man i Finland kan finna projekt som fokuserar på insatser på samhällsnivå.

- Annars finns det en trend där politiker allt mer överför ansvaret på individen, konstaterar hon.

Mer kunskap om skillnaderna på kommande

Nästa år kommer många finländska forskare att samla in en hel del ny information om befolkningens hälsoskillnader.

Det sker i samband med den statliga hälsoundersökningen Finterveys 2017, genom olika konkreta mätningar - alltså inte endast med hjälp av enkäter.

- Undersökningen kommer bland annat att ge oss ny exakt information om hur stora hälsoskillnaderna är och hur stor skillnaden i dödlighet är, påpekar Tommi Vasankari på UKK-institutetet.

Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.