Hoppa till huvudinnehåll

Bristande IT-kunskaper i alla åldrar - stor klyfta mellan högutbildade och lågutbildade

IT-undervisning vid Arbis.
Jan Amnell undervisar Carola Liljequist i hur man kan använda Microsoft Office. IT-undervisning vid Arbis. Bild: Yle/Niklas Fagerström jan amnell

Många finländare står utanför det moderna IT-samhället på grund av att deras kunskaper om datorer och internet är begränsade. Det här kan få allvarliga konsekvenser. Forskare efterlyser nu mer utbildning om digital teknik.

Pensionären Leif Granqvist i Helsingfors är nybörjare när det gäller datorer och internet.

- Det är nog ganska svårt, för jag har aldrig gjort det i mitt arbetsliv, jag har börjat med det först nu som pensionär på äldre dagar.

Varför är du intresserad av att lära dig mer?

- Det är så att man inte klarar sig i det här samhället om man inte har vissa kunskaper i IT.

Leif Granqvist
Pensionären Leif Granqvist anser att han borde kunna mer om digital teknik. Leif Granqvist Bild: Yle/Niklas Fagerström leif granqvist

Granqvist ser framför allt fram emot att kunna ha digital kontakt med olika myndigheter. Han får hjälp med det i samband med en kurs i vardags-IT som pågår vid Svenska arbetarinstitutet Arbis i Helsingfors.

Hans kurskamrat Carola Liljequist har också gått på flera IT-kurser tidigare. Hon hoppas bland annat få lära sig att betala räkningar via sin hemdator.

- Det finns säkert mycket som man kommer att gå in på. Därför har det varit väldigt trevligt att gå på de här kurserna här genom att man lär sig så mycket vad allt man kan göra.

Också yngre kan vara okunniga

Men det är inte bara äldre som kan ha svårt med datorer och som kan behöva lära sig mer.

Eszter Hargittai, professor i masskommunikation vid universitetet i Zurich, forskar i digital ojämlikhet. Hon poängterar att också många unga har stora luckor i sina IT-kunskaper.

- Skolor och andra utbildningsinstanser borde absolut låta bli att anta att barn och unga alltid kan IT-frågor. Att de skulle göra det är en myt, säger Hargittai.

Forskningsprofessor Caj Södergård.
Forskningsprofessor Caj Södergård. Forskningsprofessor Caj Södergård. Bild: Yle/Niklas Fagerström forskningsprofessor

Caj Södergård, som är forskningsprofessor på Teknologiska forskningscentralen VTT, är inne på samma linje.

- Det är ju en sak att man har tillgång till digital utrustning, det har ju de flesta unga, men sen är det en lite annan sak hur man använder den, säger han och tillägger:

- Använder man den till att spela eller till att söka upp intressant information, eller sådan information som man behöver för att klara sig bättre i vardagen.

Elever om sitt teknikkunnande

Yle Nyheter träffar tre elever vid Tölö gymnasium i Helsingfors. De säger att de i första hand inte har lärt sig teknik via IT-utbildningen i grundskolan.

- Jag har bara själv dragit slutsatser om hur man gör saker. Datorer är ju otroligt logiska. Det är bara att följa den logiken och så lär man sig, berättar Tekla Jäntti.

Hon berättar att hon främst använder digital teknik för att spela och för att leta fram information till skolarbeten.

Franscesco Paukku säger för sin del att han främst hänger på sociala medier, tittar på videor, och gör informationssökningar.

I gymnasiet använder man också nuförtiden datorer eller surfplattor i flera olika skolämnen.

Tre elever i Tölö gymnasium.
Gymnasieeleverna Tekla Jäntti, Franscesco Paukku och Brandusa Gardberg. Tre elever i Tölö gymnasium. Bild: Yle/Niklas Fagerström tölö gymnasium

Är unga alltid bra på teknik?

- Ja, nuförtiden är unga jättebra på teknik, surfplattor och dator och sådant här, när föräldrar köper dem elektronikapparater, kommenterar Paukku.

Jäntti håller inte med.

- Definitivt inte. Bara för att man är ung betyder inte att man har något slags högre kunnande. Förstås så lär man sig lättare men det finns nog många som ännu är hopplösare än min morfar.

Vad kan utmaningarna vara?

- Nå till exempel att komma ihåg olika koder och komma igång och förstå olika system när man ska lämna in uppgifter, och speciellt skolprogram. Och förstå att man måste faktiskt ha egna inloggningar och att det kan vara olika för olika sidor. Det kan vara ganska jobbigt för många faktiskt, vilket är ganska överraskande, säger Jäntti.

Elever som använder dator.
Elever i Vasa övningsskolas gymnasium (arkivbild). Elever som använder dator. Bild: Yle / Felix Ollus, Filip Höglund, Eddi Koistinen elever,skolan (fenomen),teknik,skolarbete,vasa övningsskolas gymnasium

Att kunna teknik är viktigt, påpekar Brandusa Gardberg.

- Det är nog väldigt nödvändigt i dagens samhälle. Inte bara att kunna använda, och till exempel söka information, utan också att kunna programmering och det som ligger bakom tekniken, anser hon.

Hur bra skulle du säga att du själv är på digital teknik?

- Inte så jättebra.

Jäntti påpekar ändå att unga ofta kan ha tyst teknikkunnande som de till exempel har lärt sig när de har spelat datorspel eller tv-spel. Äldre kan ha svårare att lära sig tekniklogiken.

- När man är ganska ung har man lättare att förstår hur det fungerar. Jag tänker inte på själva spelandet utan till exempel hur man ska ändra volymen eller ljussättningen i ett spel, via olika menyer.

Foto på en telefon där appen Snapchat är öppen på Yle X3M:s användarkonto.
Yle X3M på Snapchat. Foto på en telefon där appen Snapchat är öppen på Yle X3M:s användarkonto. Bild: Yle/Niklas Fagerström snapchat,Yle X3M

Unga hänger också mycket på sociala medier och det kräver inte så stort tekniskt kunnande.

- Att använda sociala medier är helt lätt. Men inte lär man sig någon kunskap om att använda datateknik, bekräftar Paukku.

- Jag håller helt med. Speciellt Snapchat är otroligt primitivt. Du tar en bild och sen trycker du på sänd-knappen och sen väljer du till vem du ska skicka det. Det är ju inte nånslags programmering. Däremot på Youtube kan det vara svårare att orientera sig än på vissa andra sociala medier. Men det är ingalunda svårt, säger Jäntti.

Forskare menar att IT-undervisningen borde bli bättre så att de unga skulle få ett mer mångsidigt teknikkunnande. Jäntti är inne på samma linje.

- Jag skulle säga att det nog definitivt finns ett sådant behov, och jag kan tänka mig att just det lättaste sättet skulle vara att redan utbilda förstaklassare till exempel med hjälp av roliga pedagogiska spel.

Franscesco Paukku påpekar däremot att han är nöjd med den IT-utbildning han fick i grundskolan.

- Den gav mig en bra grund, till exempel i produktivitetsprogram såsom Excel och Word, säger han.

Skillnader i användningen av digitala tjänster

Överlag använder yngre personer ändå internet mer mångsidigt än vad äldre gör.

I ny forskning som VTT och Åbo universitet har gjort med hjälp av Statistikcentralen framkommer till exempel att yngre betydligt oftare använder e-post och internetbank, och att de oftare är i kontakt med myndigheter via nätet.


Socioekonomisk status ofta avgörande

Internetanvändningen är mångsidigast bland högskoleutbildade och de som bor i städer. De som är lägre utbildade och de som bor på landsbygden använder samtidigt internet i mindre utsträckning och mer ensidigt.

- Det här är bekymmersamt eftersom tanken med internet är att förbättra folks möjligheter i livet, och om det främst är så att folk med högre socioekonomisk ställning använder IT på nyttiga sätt så innebär det att internet för tillfället faktiskt ökar skillnaderna i samhället, kommenterar Hargittai.

Till exempel har 94 procent av de med högskoleutbildning använt internetbank medan endast 53 procent av de med grundskoleutbildning har gjort det. Motsvarande siffror för att använda webben för att hitta information från myndigheter eller den offentliga sektorn är 86 procent vs 45 procent.

Statistik över nätbanksanvändning
Statistik över nätbanksanvändning Bild: Yle/Martin Huldin, Yle/Peter Sjöholm jämlikhet
Hur stor andel som letat fram myndighetsinfo på webben.
Hur stor andel som letat fram myndighetsinfo på webben. Bild: Yle/Martin Huldin, Yle/Peter Sjöholm jämlikhet

Det finns också tydliga skillnader i hur stor andel som har använt e-post, och hur stor andel som har handlat eller beställt på webben.

Statistik över e-postanvändning.
Statistik över e-postanvändning. Bild: Yle/Martin Huldin, Yle/Peter Sjöholm jämlikhet
Hur stor andel som handlat eller beställt på webben.
Hur stor andel som handlat eller beställt på webben. Bild: Yle/Martin Huldin, Yle/Peter Sjöholm Jämlikhet

Att någon har tillgång till en dator och en snabb internetkontakt är därmed ingen garanti för att han eller hon faktiskt drar maximal nytta av utrustningen.

Eszter Hargittai
Eszter Hargittai är en framstående expert på digital ojämlikhet och dess konsekvenser. Eszter Hargittai Bild: Foto: privat eszter hargittai

Lågutbildade är mer aktiva än högutbildade är när det gäller att konsumera digital underhållning, och när det gäller att spela penningspel på nätet, och det ser Hargittai inte som särskilt positivt.

- Det behövs fler kurser för att IT-kunskaperna överlag ska bli mer jämlika. De flesta länder inser inte hur viktigt det är med sådana här kunskaper och de har heller inte infört åtgärder som verkligen främjar digital jämlikhet, säger hon.

IT-undervisning vid Arbis.
Deltagare på kursen Vardags-IT får här veta hur moderna ikoner brukar se ut, till exempel på typiska pekplattor. IT-undervisning vid Arbis. Bild: Yle/Niklas Fagerström jan amnell

I början lär sig många digital teknik på ett enkelt sätt.

- De lär sig var man ska klicka för att vissa saker ska ske. Och om operativsystemet eller programmet ser annorlunda ut, till exempel efter en uppdatering, så fungerar inte logiken. Med tiden kommer också förståelsen vad det betyder och då är det lättare att hitta om utseendet har förändrats, säger IT-läraren Jan Amnell.

Mångsidig användning givande

Helsingforsbon Lotta Stude är van vid att använda Mac-datorer, både hemma och på jobbet. Hon siktar nu på att lära sig mer om PC-datorer under de kommande veckorna för att kunna klara sig bättre på arbetsmarknaden.

- Hela den här Windows-världen är ny för mig. Så om jag någon gång mot förmodan ska byta jobb så är jag ganska ute och cyklar om jag får en Windows-dator framför mig. Så det är nog på tiden att lära sig.

Hargittai påpekar att nästan varje del av livet kan påverkas av hur bra man är på digitala frågor. Man kan till exempel hitta information på ett effektivare sätt om man kan använda internet väl.

Det kan bland annat göra det lättare att hitta ett nytt jobb och kan öka ens deltagande i samhällsdebatten. Dessutom kan man ta del av uppgifter om sin egen hälsa och lättare få kännedom om olika sociala evenemang.

- Sammanfattat går det att gynna sin personliga tillväxt på många olika sätt med hjälp av digital teknik och internet, kommenterar hon.

Bra för personer med funktionsnedsättning

Också för hörselskadade är internet mycket viktigt som forum och informationskälla.

- Och blinda personer kan ha stor nytta av nätet. För dem är det viktigt att webbsidorna, om de så är myndighetssidor eller företagssidor, ska vara byggda med sådan källkod som gör dem mer kompatibla med vissa tekniska hjälpmedel för blinda, kommenterar Hargittai.

En punktskriftsplatta är ett bra hjälpmedel för synskadade
Hjälpmedel för synskadade (en punktskriftsdisplay). En punktskriftsplatta är ett bra hjälpmedel för synskadade Bild: YLE/ Maria Helsing punktskrift

Attityder också avgörande

En del personer kan ändå vara ointresserade av att lära sig använda datorer.

Men enligt Hargittai vid Zurichs universitet beror det oftast på att de inte har förstått hur hjälpsam teknologin faktiskt kan vara för dem själva.

- För att skeptikerna, som vi kan kalla dem, ska inse vad de går miste om, så måste de först få veta vad internet faktiskt möjliggör, säger hon.

Men måste alla använda internet?

- Nej, alla måste inte göra det. Men det är viktigt att förstå att personer som inte använder nätet troligen blir missgynnade eftersom internet alltså för med sig så många olika möjligheter, kommenterar Eszter Hargittai.

Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes