Hoppa till huvudinnehåll

Grankullabor vill inte ha flyktingbarn som grannar - "Huset där de flyttar in är för fint"

Tegelbyggnad.
Så ser huset som ska bli familjegrupphem ut. Enligt grannarna ger det en fullständigt felaktig bild av medelfinländarens vardag. Tegelbyggnad. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn grankulla

Ett gruppboende för ensamkommande flyktingbarn stöter på hårt motstånd i Grankulla. Enligt grannarna är huset där barnen ska flytta in "över medelnivån och ger en fullständigt felaktig bild av medelfinländarens verkliga vardag". Lokalpolitikern Anna Lena Karlsson-Finne (SFP) är mycket förvånad över reaktionen.

Stadsfullmäktige i Grankulla beslöt i juni att bevilja kommunplats åt tolv asylsökande som har fått uppehållstillstånd. Nio ska flytta in i ett familjegrupphem, som upprätthålls av Helsingfors Diakonissanstalt.

Att hitta en lämplig fastighet där barnen kan bo har varit svårt, men Diakonissanstalten hittade en till slut. Den finns belägen i ett småhusområde i Grankulla.

- Det finns få tillräckligt stora hus för det här ändamålet då nio barn ska flytta in. Vår fastighetsavdelning hittade ändå till slut den här fastigheten på nätet där den hyrdes ut, säger Tuija Åstedt vid Helsingfors Diakonissanstalt.

Den som äger huset har flyttat utomlands.

Planen är att hemmet ska öppna under november månad.

"Inte värdigt mot Sanngraniborna"

I grannskapet väcker planerna ont blod. Eftersom ändamålet för fastigheten har ändrats, har ärendet behandlats i byggnadsnämnden. I samband med det har en granne skrivit ett utlåtande, som har undertecknats av flera andra.

I utlåtandet tar grannarna fasta på att det behövs en levande miljö för att invandrare ska integreras i samhället, men att området där gruppboendet ska öppna inte är en sådan. Grannarna skriver att det behövs egen bil om man bor där eftersom ingen kollektivtrafik finns.

Det här är knappast ett värdigt sätt att behandla de Sanngranibor som betalar kommunalskatt till Grankulla stad.― Utdrag ur grannarnas utlåtande

I utlåtandet står också "huset som planeras för det här är över medelnivån och ger en fullständigt felaktig bild av medelfinländarens verkliga vardag". Dessutom anser grannarna att "det här knappast är ett värdigt sätt att behandla de Sanngranibor som betalar kommunalskatt till Grankulla stad" (översatt från finska).

"Grannarna anser att flyktingarna inte är värda lika mycket som andra"

Anna Lena Karlsson-Finne (SFP) förvånades stort när hon fick reda på hur grannarna förhåller sig till planerna. Hon är ordförande för social- och hälsovårdsnämnden, som har godkänt avtalet med Helsingfors Diakonissanstalt om grupphemmet.

- Vi som fattade beslut och de flesta andra Grankullabor tycker att det är klart att man ska ta emot flyktingar. När det gäller minderåriga är det ännu viktigare att ge dem ett hem.

- Under hösten i fjol fanns det i allmänhet en stor vilja att hjälpa de flyktingar som kom och stämningen var likadan i Grankulla. Därför blev jag förvånad över att man är väldigt negativ när hjälpbehovet konkretiseras, säger Karlsson-Finne.

Vad anser du om att grannarna tycker att huset är för stort och fint?

- Ett hus som ska inhysa nio ungdomar ska vara ganska stort. Det är inte överdimensionerat utan ganska lämpligt för den här verksamheten. Grannarna har en attityd om att flyktingarna inte är värda lika mycket som andra och det är en hemsk attityd, säger Karlsson-Finne.

Under hösten i fjol fanns en stor vilja att hjälpa de flyktingar som kom. Därför blev jag förvånad över att man är väldigt negativ när hjälpen konkretiseras.― Anna Lena Karlsson-Finne (SFP)

Har staden tagit grannarnas kritik i beaktande på något sätt?

- Staden har samarbetat med Diakonissanstalten och ordnat informationsmöten med grannarna. Staden har försökt klargöra att hemmet inte är ett hot mot någon. Ungdomarna kommer att bo där och där finns också personal.

Granne: Här finns inget för en ung person

Yle Huvudstadsregionen talar med en granne som förhåller sig kritiskt till planerna på gruppboendet. Han vill vara anonym. Han säger att han inte i allmänhet motsätter sig flyktingar.

- Det är lätt hänt att man tror att det driver oss. Jag tycker att integreringen av flyktingar borde skötas på ett annat sätt än att de flyttas till en sovande förort där det inte är möjligt att bekanta sig med grannarna. Här finns inget för en ung person.

Finns det då i Grankulla någon plats där det skulle finnas mera liv?

- Grankulla är ingen metropol, men i centrum finns idrottsanläggningar, bibliotek och caféer där man kan bekanta sig med jämnåriga.

Jag tycker att integreringen av flyktingar borde skötas på ett annat sätt än att de flyttas till en sovande förort där det inte är möjligt att bekanta sig med grannarna.― Granne

Men det har varit svårt att hitta en lämplig fastighet.

- Det kan jag inte ta ställning till. Jag är inte i fastighetsbranschen, men jag känner till att daghem och barnhem i området har stängts.

En annan granne som Yle Huvudstadsregionen pratar med säger att han förbereder ett besvär till förvaltningsdomstolen om byggnadsnämndens beslut. Det kan försena planerna för hemmet.

Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors
Tuija Åstedt är direktör vid Helsingfors Diakonissanstalt. Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors Bild: Yle/Julia Holmvik asylsökande

Både pojkar och flickor ska flytta in

Tuija Åstedt vid Helsingfors Diakonissanstalt säger att både ensamkommande pojkar och flickor ska flytta in. En stor del av dem är från Afghanistan och de kom till Finland under hösten i fjol.

- Under dagarna kommer de att gå i skola i Grankulla. Vi ska också hitta hobbyer till dem. De bor nu på asylboenden i huvudstadsregionen och har beviljats uppehållstillstånd. Det är ett stort problem att hitta kommunplatser för dem som har beviljats uppehållstillstånd, säger Åstedt.

Enligt grannarna är området avsides och det finns inte sysselsättning för flyktingbarnen. Varför placeras inte familjegrupphemmet mer centralt?

- Det finns inte många byggnader att välja mellan. Men det här huset är inte heller i skogen. Det ligger ganska nära centrum och ganska nära service och skolor. Utanför huvudstadsregionen finns grupphem som ligger mer avsides.

Grannarna tror att gruppboendet ökar otryggheten i området. Tuija Åstedt säger att det inte alls behöver vara så.

- I Björnsö i Helsingfors har vi haft ett familjegrupphem i snart ett år och där har det inte varit några problem. Men jag förstår att man kan vara rädd eftersom alla inte har haft kontakt med flyktingar.

Av säkerhetsskäl vill Diakonissanstalten inte att boendets exakta adress offentliggörs.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen