Hoppa till huvudinnehåll

Många vill betjäna på svenska

Marianne Renvall
Marianne Renvall säger att det finns behov för att lära sig svenska i arbetslivet i Åbotrakten. Marianne Renvall Bild: Yle/Christoffer Kaski marianne renvall

För lite över tio år sedan grundades en utbildning på Åbo Yrkeshögskola för privata företag och statliga och kommunala organisationer. Tanken var att utbildningen skulle vara skräddarsydd och dess syfte var att få arbetstagare i företagen och organisationerna att tala svenska i arbetslivet.

- Eftersom Åbo är en tvåspråkig stad måste det finnas service på svenska också, säger Marianne Renvall, som är teamleader och ansvarig för kundbetjäningsutbildningen på Åbo Yrkeshögskola. Den svenska servicen ska dessutom fungera i praktiken.

Initiativet till utbildningen kom från företagen själva. Behovet att lära sig svenska var stort.

- Det var bara att paketera och erbjuda, säger Renvall.

Under årens lopp har behovet av svenskspråkig undervisning växlat. Nuförtiden är det inte så många privata företag, utan snarare statliga och kommunala organisationer som beställer utbildningen. Renvall tror att det rådande politiska läget är en orsak.

- Språkinlärning är över huvudtaget inte så populärt i Finland. Det har gjorts politiska beslut i fel riktning gällande inte bara det svenska språket, utan också andra språk, säger Renvall.

- Trenden har vänt mot det bättre och jag önskar att den kunde vända ännu mera. Det kan kanske ses som en signal till de politiska beslutsfattarna att vi behöver det svenska språket, och även andra språk.

Hon säger att arbetstagarna tidigare var tvungna att hanka sig fram på dålig engelska runtom om i världen och att det synts i praktiken. Därför har man nu kommit fram till att det är bra att kunna andra språk än engelska i arbetslivet. Det har lett till att trenden vänt.

Det viktiga är inte att det är korrekt

Renvall tror att en annan orsak till att offentliga organisationer söker sig till utbildningen är de förändringar som skett i samhället.

- I synnerhet inom hälso- och sjukvården tycks det svenska språket vara på tapeten hela tiden. Till exempel ÅUCS har nyligen tagit initiativ till att personalen ska kunna svenska, säger hon. Vår utbildning har också haft deltagare från äldrevården och räddningsverket.

Hon poängterar också att syftet med utbildningen inte är att lära arbetstagarna att prata grammatikaliskt korrekt svenska. Däremot är det viktigt att de ska göra sig förstådda och kunna få fram sitt meddelande.

Skräddarsydd inlärning

Utbildningen går inte ut på traditionell inlärning med en föreläsare i ett klassrum.

- I stället försöker vi vara med på arbetsplatsen under arbetes gång. Det är frågan om coachning, framom direkt inlärning i klassrum.

Först besöker läraren arbetsplatsen och pratar med arbetsgivaren för att få reda på vilket syfte utbildningen ska ha samt vilka mål och förväntningar arbetsgivaren har på utbildningen. Ofta pratar man också med de arbetstagare som ska delta. Då får man reda på hurdana kunskaper de har och vad de vill lära sig.

- Det är bra att träffa kursdeltagarna ansikte mot ansikte. Det kommer ofta fram att de är rädda för att öppna munnen, speciellt på svenska. De vågar inte använda språket trots en bra bakgrund och kunskap.

Innehållskartläggningen är alltså viktig. Därefter skräddarsyr läraren kursen enligt den målsättning och de kunskaper och behov arbetsgivaren och arbetstagarna har.

- I de allra flesta fall är sedan läraren med på jobbet och handleder och stöder under inlärningsprocessen. Så klart kan vi inte vara med i till exempel alla patientsituationer på läkarmottagningar, men oftast kan vi vara med och stöda under arbetets gång, säger Renvall.

Enbart positiv respons

De som tagit del av kursen har varit nöjda eftersom de känner att de direkt fått användning för sina kunskaper.

- Vi får mycket spontana reaktioner och kommentarer såsom ”jag blev mera modig” och ”jag vågar pröva”. Också kunder och arbetsgivare är nöjda eftersom arbetarna kan betjäna på båda språken.

Responsen har nästan enbart varit positiv, säger Renvall. Deltagarnas intresse för det svenska språket har väckts under kursens gång. De har lärt sig grundfraserna och vill därefter utvecklas ytterligare.

Renvall tycker själv att det svenska språket är viktigt.

- Jag bryr mig inte i huruvida det som sägs är korrekt eller inte. Många finskspråkiga är glada bara de får pröva på att prata svenska, säger hon.

Hon jobbar själv på Åbo Yrkeshögskola, som är en helt finskspråkig miljö. Hon har märkt att det finns finskspråkiga som kan prata svenska och sådana som vill kunna prata och är glada om de ges möjlighet att prata svenska.

- Jag skulle vilja uppmana svenskspråkiga i Finland att modigt använda svenska. På en arbetsplats är det ju alltid trevligt att småprata på svenska över kaffet.