Hoppa till huvudinnehåll

Det här vill niondeklassister veta om valet i USA - och kanske du också?

Klass nio i grundskolan norsen
Skulle något förändras i USA om en kvinna väljs till president, var en av sakerna som eleverna i klass 9 i Norsens grundskola undrade. Klass nio i grundskolan norsen Bild: Yle / Liselott Lindström Skolklass,norsen

Vi frågade eleverna i klass 9 i grundskolan Norsen i Helsingfors vad de skulle vilja veta om presidentvalet i USA. Medierapporteringen har varit så klickfokuserad att sakfrågorna helt har fallit i skymundan, säger eleverna.

- Man vet ju inte vad det är de lovar! Eller ja, Trump har lovat avskaffa arbetslösheten, det gjorde ju Adolf Hitler också, konstaterar någon.

- Och vad är egentligen grejen med de där e-postmeddelandena, det tycker jag ingen har kunnat förklara, säger någon annan.

Ett sorl av frågor går genom klassrummet, och det handlar om allt från spekulationerna kring Clintons hälsa till stödet för Donald Trump, och de rykten som florerar om kandidaterna.

Vad händer om Clinton vinner och Trump inte godkänner resultatet?

Någon tycker att det är pinsamt hur demokraternas Hillary Clinton försöker vara något annat än hon är när hon är med i TV-program. Man måste inte försöka vara rolig om man inte är det.

Och hur mycket kvinnosakskvinna är hon egentligen? USA säljer ju vapen till Saudiarabien som förtrycker kvinnor.

- Det gör Finlands regering också!

- Men Finlands regering är dålig, hörs någon mumla.

Vi har valt ut några av frågorna som Svenska Yles utrikesredaktörer har fått svara på.

Isabelle Sommardal: Hur ser kandidaternas miljö- och jämställdhetspolitik ut?

Donald Trump hävdar han att han varit en förkämpe för jämlikhet i den mansdominerade fastighetsbranschen och hans dotter Ivanka har till och med kallat honom för en feminist.

Men under valkampanjen har han förföljts av beskyllningar om att han har ofredat kvinnor sexuellt och exempel på hur han har uttalat sig nedsättande om kvinnor.

Trumps mest ambitiösa plan i jämställdhetsfrågor handlar om barnomsorg. Trump föreslår bland annat skatteavdrag för barnfamiljer och sex veckors moderskapsledighet med full lön.

Hillary Clinton krossar, å sin sida, det högsta och hårdaste glastaket om hon väljs till president.

isabelle sommardal från norsens nionde klass
Isabelle Sommardal är själv vegan och undrar hur Clinton respektive Trump skulle tackla klimathotet. För henne är också mänskliga rättigheter viktiga. isabelle sommardal från norsens nionde klass Bild: Yle/Liselott Lindström isabelle sommardal

Under hela sin karriär har Clinton jobbat för kvinnors rättigheter och en större jämställdhet. Som USA:s första dam tog hon en aktiv roll i det politiska livet och ledde bland annat USA:s delegation i FN:s kvinnokonferens i Peking.
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter.― Hillary Clinton år 1995

På hennes webbsidor föreslår hon bland annat åtgärder som skulle reducera löneskillnaderna mellan män och kvinnor, högre minimilön (två tredjedelar av alla som jobbar för minimilön i USA är kvinnor) och bättre tillgång till dagvård.

I sammanhanget bör man också påpeka att Hillary Clintons meritförteckning i jämställdhetsfrågor har skönhetsfläckar. Hon har stött kvinnoförtryckande regimer och hbtq-personer fick länge vänta på hennes stöd.

I fråga om miljöpolitik är Hillary Clinton och Donald Trump i praktiken varandras motpoler.

Den miljöpolitiska fråga som debatterats mest under valkampanjen är klimatförändringen.

Hillary Clintons ståndpunkt är att klimatförändringen är ett akut hot både mot USA och den globala världsordningen. Donald Trump har kallat klimatförändringen en bluff och lovat att upphäva Parisavtalet ifall han väljs till president.

Clintons miljöpolitiska plattform följer i mångt och mycket de riktlinjer som det demokratiska partiet gemensamt har kommit överens om. Hon stöder en stringent reglering av energiindustrin, medan hon motsätter sig bygget av oljeledningen Keystone XL och oljeborrning i större skala utanför Alaska.

Donald Trump miljöpolitiska förslag lyser med sin frånvaro på hans webbplats. Under kampanjmöten och debatter har han emellertid opponerat sig mot miljömässiga regleringar, eftersom de gör livet svårt för amerikanska industrier. Trump har också föreslagit att den federala miljöskyddsmyndigheten, EPA:s, borde avvecklas.

Christian Vuojärvi, Svenska Yles USA-korrespondent

Cecilia Dahlberg: Hur kommer det sig att det är just de här två som har sållats fram av alla amerikaner? Vad krävs för att man ska bli presidentkandidat?

I USA finns formella krav på presidentkandidaten. Han eller hon måste vara medborgare i USA sedan födseln, vara 35 år gammal och ha bott i USA i 14 år.

Den person som funderar på att kandidera för presidentposten i USA brukar ofta börja med att testa sina popularitet på olika sätt innan han eller hon formellt ställer upp som kandidat. I allt detta är det till stor hjälp om man att man är ett känt namn från början, och det är sannerligen både Donald Trump och Hillary Clinton. Båda har också förekommit i kandidatspekulationerna länge.

Cecilia Dahlberg från norsen nionde klass
Cecilia Dahlberg undrar hur det av alla hundratals miljoner kandidater är just de här två som nu kämpar om presidentposten eftersom de båda är så hatade bland motståndarna. Fanns det ingen bättre? Hon undrar också över homosexuellas rättigheter under respektive president. Hon tycker att alla måste få ha samma rättigheter. Cecilia Dahlberg från norsen nionde klass Bild: Yle/Liselott Lindström cecilia dahlberg

Gällande megakändisen Donald Trump kan man säga att det inte var en så stor överraskning som många i Finland kanske tyckte att han ställde upp i republikanernas primärval. Trumps namn har figurerat i tidiga gallupar inför flera presidentval, trots att han inte ställt upp.

Också inför valet 2012, då president Barack Obama blev omvald, fanns Trumps namn högt uppe i galluparna, och då funderade Trump själv på allvar att ställa upp, men gjorde det till slut inte utan valde att stödja republikanernas kandidat Mitt Romney. Detta lär han ha ångrat.

Redan år 2013 sade Trump offentligt att många tiggt honom om att ställa upp i presidentvalet 2016 och det ryktas att han samma år lät göra en undersökning för att utreda sina möjligheter till framgång.

Republikanernas presidentkandidat Donald Trump
Många har bönat och bett att jag skulle ställa upp i valet, säger Trump. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump Bild: EPA/JIM LO SCALZO Donald Trump, Presidentvalet i USA 2016,Republikanska partiet,USA,presidentkandidat

I början spekulerades det över att Trump ställde upp för att det gynnade hans affärer, och få trodde att han hade en verklig chans att bli republikanernas presidentkandidat.

Han lyckades inte heller samla in lika mycket pengar som de andra republikanska kandidaterna, som var erfarna proffspolitiker med färdiga stödtrupper. Han hade ändå råd att i början finansiera sin kampanj själv.

Men redan i ett tidigt skede såg man att trots att Trump inte var populär bland dem som innehade höga poster i partiet lyckades han attrahera vanliga väljare.


Donald Trump är en skicklig talare och showman som lyckats skapa stor entusiasm bland publiken på sina kampanjevenemang.

Många anser att Trump var så framgångsrik just för att han kom utifrån, de republikanska väljarna var trötta på att partiet verkade styras av en politisk elit och ville ha en förändring.

Trump lyckades komma med ett folkligt budskap som gick hem hos framför allt vithyade män, som oroade sig för terrorismen, invandringen och sin egen ekonomi.

Hillary Clinton har förekommit i USA-politiken i tiotals år. Hon var gift med förra presidenten Bill Clinton och har dessutom gjort egen politisk karriär som demokratisk senator i New York.

Hon ställde upp i presidentvalet 2008 och förlorade då mot Barack Obama, som ändå valde henne som sin utrikesminister. Många utgick från att hon skulle ställa upp igen som kandidat i presidentvalet 2016 och redan 2014 började hennes kampanj ta form.

Hillary Clinton i talarpodiet.
Hillary Clintons trumfkort är att hon är en stabil och erfaren politiker. Hillary Clinton i talarpodiet. Bild: EPA/JIM LO SCALZO Hillary Clinton

Inför primärvalet reste Hillary Clinton runt i USA och träffade väljare, men hon undvek både de stora arenorna och att hålla presskonferenser, utan satsade på mera lågmälda tillställningar. Jämfört med förra kampanjen profilerade hon sig som mera liberal, inspirerad av Barack Obamas framgångar.

Många trodde att hon skulle vinna primärvalet överlägset, men hon fick ändå överraskande starkt motstånd från motkandidaten Bernie Sanders, som var populär framför allt bland unga och skapade stor entusiasm på sina kampanjevenemang.

Clintons trumfkort är att hon är en erfaren och stabil politiker. Hon uppfattas också som en som aldrig ger upp, efter motgångarna reser hon sig upp och fortsätter kämpa.

Johanna Törn-Mangs, Svenska Yles USA-korrespondent

Arne Moliis: Vad kan Trump vinna på att bli president? Hur mycket pengar kan han göra på sitt presidentskap?

USA:s president lyfter en årslön på 540 000 euro och får därtill årligen spendera drygt 200 000 euro för utgifter, resor och underhållning. De här summorna gäller för år 2016 när de har indexjusterats uppåt från de summor som slogs fast år 2001.

Efter presidentperioden i Vita huset får presidenten sedan 1959 en årlig pension på ca 180 000 euro. Det motsvarar den gällande årslönen för en minister i den amerikanska regeringen.

Det låter som en rimlig betalning åt en person inom den offentliga förvaltningen.

Men frågan gäller också vad Donald Trump kan tänkas tjäna på att flytta in i Vita huset. Han är ju känd för att vara en framgångsrik affärsman.

Nettovärdet på hans tillgångar uppskattas ligga mellan 2,6 och 3,7 miljarder euro, enligt Bloomberg News och Forbes. Men eftersom hans affärer inte är offentliga är det svårt att slå fast en säker siffra konstaterar Washington Post.

arne moliis från norsens niondeklass
Arne Moliis har hört att Trump förespråkar kärnvapen i Sydkorea för att han själv kan tjäna pengar på det. arne moliis från norsens niondeklass Bild: Yle/Liselott Lindström arne moliis

Trump är känd för att i över 45 år ha varit framgångsrik med sina fastighetsaffärer. Flaggskeppet Trump Tower ligger på Femte Avenyn på Manhattan men Trump Organization äger därtill byggnader, hotell och golfbanor över hela världen.

Men Trump räknas inte bland de tio mest framgångsrika fastighetsmogulerna på sin hemmaplan i New York.

Faktum är att hans storstilade kasinoprojekt Trump Taj Mahal i Atlantic City i New Jersey var ett utdraget misslyckande. När andra kasinon i staden var framgångsrika gick Trumps storsatsning i konkurs, och det flera gånger.

Själv skryter Trump med att han håvade in massor av pengar i Atlantic City. Han övertygade och överlistade investerarna, bankirerna och Wall Street som fick bära förlusterna på närmare 1,5 miljarder euro.

Ett centralt argument i Trumps presidentvalskampanj har varit att han kommer att hämta sin styrka i affärslivet till Vita huset. Han vill göra för Amerika vad han gjort för sina företag men alla är inte övertygade.

-Trump är en blandning av skrävel, misslyckanden i affärslivet och verklig framgång, fastslår Washington Post.

- Trumps största talang visar sig inte vara att bygga affärer utan att skapa ett kolossalt varumärke av sig själv och göra pengar på det, säger hans biograf Michael d´Antonio.

I valdebatten motsvarar hans syn på t.ex. kvinnor och flyktingar vad den konservativa extremhögern länge har stått för bland republikanerna i USA. Det gör också skrytet om att han inte på åratal har betalat någon skatt.

För extremhögern betyder frihet kapitalism, inte demokrati. De vill inte ha starka regeringar utan satsa på lönsamma affärer som gynnar entreprenörerna och företagarna. Det kan betyda stora pengar.

Ett bra exempel är Jack Abramoff kallad "Mannen som köpte Washington". Han var affärsmannen som år 2001 blev en mäktig lobbyist för Bushregimen.

Men risken med att blanda in privat business för att förtjäna pengar på presidentskapet heter korruption. Abramoff dömdes 2006 för mutbrott och flera andra brott med förgreningar in i Vita huset, senaten och till medlemmar av hela Bushadministrationen.

Nio personer dömdes som skyldiga i korruptionsrättegångarna som följde när George W. Bush var president.

Förespråkar Trump kärnvapen i Sydkorea för att han själv kan tjäna pengar på det?

Donald Trump har lättvindigt låtit förstå att Japan och Sydkorea borde skaffa sig kärnvapen för att skydda sig mot hotet från Nordkorea och Kina. Tanken är att länderna borde betala mera för sitt försvar om USA fortsätter på “sin nuvarande väg av svaghet”.

- Vi har en kärnvapenarsenal som är i ett förfärligt tillstånd, de vet inte ens om den fungerar”, har Trump sagt.

Också Saudiarabien kunde lätt skaffa sig kärnvapen och betala mera för att USA ska försvara friheten, menar Trump. Och tillägget att det skulle avsluta USA:s stora underskott, sänka skatterna och låta Amerikas ekonomi växa.

Därmed går Trump rakt emot vad USA:s alla tidigare presidenter har arbetat för i tio år: Att minska antalet länder som har kärnvapen för att minska risken för kärnvapenkrig.

Följderna för utrikespolitiken kan bli mycket allvarliga och kritikerna kallar Donald Trump för en radikal, inte någon realist, inom utrikespolitiken.

Han verkar inte ha en aning om att USA satsar offentliga en biljon dollar, alltså ettusen miljarder dollar, för att modernisera sina kärnvapen med bland annat den nya smarta kärnbomben B61-12. Den anses vara så farlig och så träffsäker att den också ökar risken för att en presidenten faktiskt använder den.

- Trump resonerar med en ren magkänsla när han talar om kärnvapen. I affärsvärlden är konkurrens bra, inte för kärnvapen, säger Joseph Cirincione. Han leder den amerikanska Plogbillsfonden som vill göra vapnen till plogar, enligt en liknelse i Bibeln.

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes