Hoppa till huvudinnehåll

”Finländska” Michigan delat inför valet

Gatuvy från Tapiola, Michigan
Frukostrestaurangen i Tapiola, Michigan Gatuvy från Tapiola, Michigan Bild: Yle/ Johannes Waris Michigan,småstad,USA

- Tervetuloa, hälsar stamkunderna på caférestaurangen Feed Mill Café i Tapiola, Michigan. En finsk flagga möter mig vid ingången medan det på en av väggarna i restaurangen hänger en skylt med texten "Proud to be American". Det är på sådana här ställen Donald Trump måste kamma hem varenda osäker väljare om han ska ha en chans.

Vi befinner oss i det finländska Amerikas hjärta i övre Michigan, på en ort som fått sitt namn av de finländare som bosatt sig här i början av 1900-talet.

Flera av dem flyttade hit för att bruka jorden efter att ha blivit svartlistade efter strejkerna i koppargruvorna längs Keweenaw-halvön för drygt hundra år sedan.

Koppargruvorna var ofta de nyanlända amerikaemigranternas första arbetsplats i det nya landet.

Michigan hör till de delstater som kan få vågmästarroll

Gruvorna är sedan länge nedlagda och få gårdar idkar jordbruk. Förutom valreklamer pryds vägkanterna av reklamer för hus som är till salu.

Närmaste storstad med amerikanska mått ligger bakom en bilfärd på sex timmar. Liknande småorter ligger utspridda i området. Det handlar om byar som Toivola, Nisula, Askel och Aura. Varken Trump eller Clinton har besökt övre Michigan under kampanjen.

Det doftar nybryggt kaffe och stekt ägg och bacon i restaurangen där Elizabeth Hakola, Melvin Kangas och Jim Saari har samlats vid sitt sedvanliga bord för att diskutera politik.

Edsel Laitila som har kallats in för att hjälpa till i köket hinner dricka en kopp kaffe innan den värsta frukostruschen.

Frukostgäng i Feed Mills diner
Det har ibland blivit hetsiga politiska debatter här, säger Melvin Kangas (längst till höger). Från vänster Jim Saari, Elizabeth Hakola, Edsel Laitila och Melvin Kangas. Frukostgäng i Feed Mills diner Bild: Yle / Johannes Waris Michigan,Diner

Michigan hör till de så kallade ”battleground states”, slagfältsdelstaterna.

Donald Trumps presidentvalskampanj har från första början varit inställd på att försöka vinna valet i delstater som tidigare har lutat åt demokraternas håll i Mellanvästern och framför allt i det så kallade rostbältet. Det handlar främst om Pennsylvania och Ohio, men också Michigan och Wisconsin.

Trumps kampanjchef Stephen K. Bannion har bytt fokus till att satsa stort på att föra kampanj i norra Mellanvästern i Michigan och Wisconsin. Det här i efterdyningarna efter nyheten om att undersökningen kring Hillary Clintons e-post tas upp igen.

Under slutrakan i presidentvalskampanjen har Donald Trump satsat krut på Mellanvästern med bland annat stora valmöten i Grand Rapids i södra Michigan.

"Presidentvalskampanjen har varit en skam för USA"

- Nej inte det där skräpet igen. Det har inte visats något annat på TV:n på över ett år, säger Laitila då han hör att det ska pratas presidentval och dryftar samtidigt en inställning som verkar vara rätt så vanlig.

Hela sällskapet vid bordet har trots allt enats om en kandidat, och det blir Clinton som får deras röster den 8 november.

- Ärligt talat så har den här kampanjen varit en skam för USA och presidentämbetet, säger Saari. Det är främst Trumps uttalanden om kvinnor och minoriteter samt hans beteende i stort och vad sällskapet kallar totalt brist på omdöme och Trumps försök att vända kritiken mot honom till Clintons hälsa och make.

- Det gnälls om affärer och Monica Lewinsky. Inte är det ju Bill Clinton eller Monica Lewinsky som ställer upp, säger Laitila.

- De måste hålla Trump-maskinen igång, säger Elizabeth Hakola som likt många andra tror att Trump är ute efter att grunda ett eget mediebolag efter valet. Men han är en person som inte lämpar sig för att vara president, fortsätter hon.

Valaffischer i Houghton County, Michigan
Förutom president väljer amerikanerna lokala beslutsfattare. Här demokraternas alternativ för Houghton County i övre Michigan. Valaffischer i Houghton County, Michigan Bild: Yle / Johannes Waris Michigan, Presidentvalet i USA 2016

Det är Högsta domstolen som styr folks val

Pete Olson vid bordet bredvid är av en annan åsikt än vännerna. Han kommer att ge Donald Trump sin röst.

- Jag gillar inte karln, men jag röstar på honom på grund av Högsta domstolen. Jag har inget val, säger Olson. Han får medhåll av en annan man i restaurangen som vill vara anonym.

Högsta domstolen som tar ställning till federal lagstiftning har under de senaste decennierna fått en allt mer politisk roll.

Det gäller bland annat abortlagstiftningen samt frågor kring en av långkörarna i amerikansk politik, grundlagens andra tillägg, som garanterar amerikanernas rätt att bära vapen.

Trump har under debatterna lovat att endast utse konservativa domare ifall han blir vald.

Bibelbältet är en term som i regel används om ett bälte som går igenom de gamla sydstaterna, men religionen har sin plats i politiken även i norra Michigan.

Flera konservativa religiösa väljare hade hellre sett Texassenatorn Ted Cruz bli republikanernas kandidat.

Han vann republikanernas primärval i Houghton County där Tapiola ligger, medan demokraternas Hillary Clinton besegrades av Bernie Sanders i Houghton County – och i hela Michigan.

Församlingsskylt i Tapiola, Michigan
Församlingsskylt i Tapiola, Michigan Församlingsskylt i Tapiola, Michigan Bild: Yle / Johannes Waris Michigan,församlingar (offentligrättsliga samfund)

- Jag förstår inte hur djupt religiösa människor kan rösta på Trump. Han strider mot allt som de ska stå för, säger Kangas.

Flera mätningar visar ändå att upp till 80 procent av gruppen som i USA kallas ”evangelicals” det vill säga religiösa väljare med mycket konservativa åsikter i så kallade värdefrågor, väljer Trump.

Folk är besvikna på systemet

Houghton County hör tillsammans med grannkommunerna till de områden där andelen personer av finskt ursprung är högst i hela landet. Även de övriga nordiska länderna är väl representerade. Det är inte frågan om ett särskilt förmöget område.

- Jag förstår att många här är besvikna på systemet och vill protestera men Trump är inte rätt sätt, säger Hakola.

Känslorna har gått heta i USA under valkampanjen och runt frukostbordet finns en oro för att det kommer att fortsätta också efter valet.

- Det viktigaste är att det inte blir något triumferande efter valet. Vi måste räcka ut en hand till den förlorande sidan, säger Saari.

Engelsk- och finskspråkiga skyltar i Hancock, Michigan
Vägskyltarna i Hancock är på både engelska och finska. I senaste mätningen uppgav drygt fyra procent av Hancockborna att de har finska som sitt första språk. Engelsk- och finskspråkiga skyltar i Hancock, Michigan Bild: Yle / Johannes Waris Michigan,Hancock,gatuskyltar

25 kilometer norr om Tapiola ligger Hancock, en småstad med omkring 5 000 invånare och har anseendet att vara något av det finländska Amerikas huvudstad.

Här finns bland annat Finlandia University, tidigare Suomi College, grundat 1896 för att förse finländarnas evangelisk-lutherska församlingar med präster.

På huvudgatan Quincy Street står det amerikansk-finländska kulturcentret.

Finlandia University i Hancock, Michigan
Finlandia University i Hancock, Michigan Finlandia University i Hancock, Michigan Bild: Yle / Johannes Waris Michigan,Finlandia,universitet

Förstagångsväljare som vet vad de vill

Studenterna Varon Shepeard, Shannon Forsberg och Sebastian Lozano sitter i Zoe Corsers vardagsrum och diskuterar presidentvalet vid sidan om Halloweenförberedelserna. Här finns heller inga osäkra förstagångsväljare.

19-åriga Sebastian Lozano får inte rösta eftersom han inte är amerikansk medborgare trots att han bott i USA sedan han var fyra år gammal, så gott som hela sitt liv.

Han föddes i Mexiko, det vill säga i det land som Trump lovat bygga en mur mot. Hans föräldrar är däremot amerikanska medborgare och Trumps uttalanden om mexikaner har gjort det lätt för Sebastians familj att välja sida.

- Obama är svart, det var ett problem för många. Clinton är kvinna och det verkar vara ett problem för samma människor, säger Lozano.

Tre unga kvinnor gör Halloweenprydnader av pumpor
Zoe Corser, Shannon Forsberg and Varon Shepeard tillverkar prydnader av pumpor inför Halloween. Tre unga kvinnor gör Halloweenprydnader av pumpor Bild: Yle / Johannes Waris Michigan,halloween

- Min pappa röstar på republikanerna men han har sagt att han inte tänker göra det den här gången. Han gillar inte precis Hillary heller, så jag vet inte vad han tänker göra, säger Shannon Forsberg. Hon tänker rösta på Hillary Clinton.

- Hon är inte en perfekt kandidat men jag tycker det är coolt att få välja en kvinna till president för första gången menar Forsberg och Varon Shepeard håller med.

- Mina värderingar ligger närmare demokraterna än republikanerna. Jag tror att studenter i regel har liberalare åsikter.

- Clinton är en karriärpolitiker med flera skandaler i bagaget och Trump… ja, han saknar respekt för människor och han tar fram det värsta i det här landet, säger Zoe Corser.

Corser vill se libertarianen Gary Johnson väljas till president. Johnson var guvernör i delstaten New Mexico mellan 1995 och 2003, då var han republikan. Johnson ställde senast upp i presidentvalet 2012 och fick knappt en procent av rösterna.

- Det skulle vara fint att ta ner tvåpartisystemet en gång för alla.

Det ser inte särskilt sannolikt ut i ljuset av opinionsmätningarna. Mätningarna har gett Gary Johnson ett stöd på mellan 3 och 10 procentenheter, vilket vore ett bra resultat för en kandidat utanför de två stora partierna.

Kompisarna är egentligen nöjda över att valet och den fulaste presidentvalskampanjen någonsin snart är över.

- Jag hoppas att det inte blir oroligheter efter att resultatet står klart, säger Lozano.

Följ med Svenska Yles valvaka natten till onsdag

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes