Hoppa till huvudinnehåll

Här bor världens mäktigaste person - hen kan trycka på knappen

Vita Huset i kvällsbelysning.
Vita Huset i kvällsbelysning. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Vita huset

Inga andra ledare i dag anses ha lika stor makt som Förenta staternas president. Befogenheterna är omfattande både inom inrikes- och utrikespolitiken. Och den mest omtalade befogenheten är gömd i en svart väska.

När USA valt sin fyrtiofemte president får hen ärva maktbefogenheter som inget annat statsöverhuvud har.

Följ med Svenska Yles valvaka natten till onsdag

Förenta staternas president är både statsöverhuvud och regeringschef, i motsats till länder som Finland där de här uppgifterna är delade mellan presidenten och statsministern. I USA är presidenten också överbefälhavare. Dessutom har landets ledare förstås en hel del informell makt som opinionsbildare och världens kanske mest kända person.

Donald Trump och Hillary Clinton i den första tv-sända debatten inför presidentvalet 2016.
Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Hillary Clinton under den första tv-debatten inför valet. Donald Trump och Hillary Clinton i den första tv-sända debatten inför presidentvalet 2016. Bild: EPA/Justin Lane Donald Trump,Hillary Clinton, Presidentvalet i USA 2016

Här följer en uppräkning av några av presidentens centrala officiella maktbefogenheter.

Världspolisens chef

Presidenten innehar landets högsta officiella ämbete. I det ingår bland annat omfattande utrikespolitisk makt. USA:s president är den som har det främsta ansvaret för landets relationer med andra länder. Det här innebär bland annat att hen har rätt att ingå avtal med främmande makter. De här avtalen måste ändå ratificeras av senaten för att träda i kraft. Presidenten väljer också landets ambassadörer. De utrikespolitiska besluten fattas ändå tillsammans med utrikesministern.

USA:s president och Kubas president Raul Castro på baseballmatch i Havanna i mars 2016.
President Barack Obama följer med en baseballmatch i Havanna med Kubas president Raúl Castro. USA:s president och Kubas president Raul Castro på baseballmatch i Havanna i mars 2016. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS President Barack Obama on Space Exploration in the 21st Century,Raúl Castro

I och med att USA:s ledare också är överbefälhavare för de väpnade styrkorna har hen rätt att självständigt beordra truppförflyttningar. Presidenten får ändå inte förklara krig; den makten har kongressen.

Överbefälhavaren har rätt att kalla in nationalgardet från de enskilda delstaterna för att hantera kriser på federal nivå. Nationalgardet kallades in bland annat i samband med katastrofen efter orkanen Katrina.

Den kanske mest kända utrikespolitiska maktbefogenheten som USA:s president har är att bestämma om att avfyra kärnvapen.

Konkret handlar det inte om att trycka på någon knapp, utan om koder med vilka processen sätts igång. Koderna för att avfyra kärnvapen förvaras i en 18 kilo tung väska, som bland annat kallas The Football. I väskan lär det finnas förutom själva koderna bland annat en lista över bunkrar som presidenten kan ta skydd i, samt ett kort med koder som presidenten ska bekräfta sin identitet med. Väskan bärs av en officer som inte får vika från presidentens sida.

Officer bär president Obamas kärnvapenväska utanför Vita Huset i Washington.
Officer bär den så kallade kärnvapenväskan. Officer bär president Obamas kärnvapenväska utanför Vita Huset i Washington. Bild: EPA/JIM LO SCALZO kärnvapen,kärnvapenväska

Under valkampanjen har frågan om presidentens makt över kärnvapnen igen aktualiserats , i och med Donald Trumps inställning till de här vapnen. Den officer som har hand om väskan med koderna måste genomgå rigorösa kontroller. Men den person som väljs till president har absolut makt över själva beslutet, oberoende av exempelvis hälsotillstånd eller omdöme.

Supermäktig också på hemmaplan

Inom inrikespolitiken har USA:s president makt över sådant som ur finländsk synvinkel kan verka speciellt.

Makten delas mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen. Presidenten har viss makt också över de två andra institutionerna.

Presidenten utnämner federala domare och då riktas det största intresset gentemot utnämningarna till landets högsta domstol. Utnämningarna är på livstid och de anses ge viktiga signaler om presidentens värderingar. Även om det är presidenten som gör utnämningarna måste de godkännas av senatens majoritet.

Praktikanter springer för att leverera dokument till reportrar utanför Högsta domstolens byggnad i Washington DC.
Praktikanter skyndar sig att leverera dokument till reportrar utanför Högsta domstolens byggnad. Praktikanter springer för att leverera dokument till reportrar utanför Högsta domstolens byggnad i Washington DC. Bild: EPA/ANDREW GOMBERT USA:s högsta domstol

Presidenten har också möjligheter att ingripa i lagstiftningsarbetet i kongressen. Hen har vetorätt och kan på det sättet stoppa en lag som hen motsätter sig. I de här fallen återbördas lagen till kongressen som sedan kan köra över presidentens vilja. Förfarandet kräver ändå två tredjedelars majoritet i båda kamrarna och processen anses krånglig och är relativt ovanlig. Hösten 2016 skedde det ändå att president Obamas veto stoppades.

Oftast räcker det i alla fall med ett hot om presidentens veto för att lagförslagen ska ändras.

Rent formellt kan presidenten inte komma med initiativ till lagar men hen kan utföra exekutiva order, alltså dekret. Exempel på det här är frågan om vapenlagarna.

Dessutom har presidenten informell makt över beslutsfattandet bland annat i form av sitt årliga tal till nationen.

Bland annat det här bestämmer presidenten om

  • Utrikespolitik: Helhetsansvar för relationerna till andra nationer.
  • Inrikespolitik: Utnämner domare i Högsta domstolen. Kan stoppa lagar genom veto, kan utfärda dekret.
  • Försvarspolitik: Överbefälhavare för de väpnade styrkorna. Har hand om de koder med vilka man aktiverar kärnvapen.

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes