Hoppa till huvudinnehåll

Valet i USA: En utdragen historia för hela världen

Presidentvalskandidaterna i USA 2016.
Presidentvalskandidaterna i USA 2016. Bild: AOP Presidentvalet i USA 2016,Donald Trump,Hillary Clinton

Alldeles snart kulminerar det utdragna och påkostade politiska spektakel som presidentvalet i USA utgör och som hållit på sedan år 1792.

I minst ett och ett halvt år per gång ska amerikaner - och omvärlden - följa med hur det stora landet i väster bränner miljarder dollar för att vaska fram en president åt sig.

Vart fjärde år, på den första tisdagen efter den första måndagen i november, väljer de registrerade röstberättigade medborgarna i USA president. I valet 2016, landets 58:e val är det 8 november som gäller.

Omkring 120 miljoner amerikaner går till vallokalerna för att säga sitt om huruvida republikanen Donald Trump eller demokraten Hillary Clinton ska bli landets 45:e president efter demokraten Barack Obama, som nu suttit sina två tillåtna ämbetsperioder.

Med i leken finns också Gary Johnson (Libertarian Party), tidigare guvernör för New Mexico, som hoppas på att fånga upp några av elektorerna, men valet står mellan Trump och Clinton.

Presidentvalet i USA är inget enkelt val. Systemet för att få fram en president kan benämnas komplicerat.

Karikatyr av Hillary Clinton och Donald Trump.
Karikatyr av Hillary Clinton och Donald Trump. Bild: Sebastian Dahlström Donald Trump,Hillary Clinton,Presidentval i USA,karikatyrer

Nästa tisdag väljs elektorerna som sedan utser president och vicepresident den 17 december. Valresultatet offentligförklaras av kongressen den 6 januari 2017.

Följ med Svenska Yles valvaka natten till onsdag

Den nya presidenten tillträder den 20 januari 2017 vid en ceremoni i Washington D.C. Dessförinnan ska elektorskollegiet sammanträda och rösta om saken, men det brukar vara en ren formalitet.

I samband med valet av elektorer väljs 33 senatorer och 435 ledamöter till representanthuset.

Det går inte att klampa in i valbåset hur som helst

Det är inte självklart att en vuxen amerikan får rösta i val. Först måste man registrera sig hos valmyndigheten, och senare vid behov uppdatera exempelvis adress- och namnuppgifter i registret.

Delstaterna bestämmer detaljerna, även i presidentval (federala val).

De herrar som formade grunden för USA ansåg att landet skulle styras av en upplyst elit och man ville utesluta pöbeln. Man eftersträvade inte demokrati i egentlig mening, och därför instiftades ett system där väljarna måste registrera sig så man kunde hålla koll på dem.

Frigivna slavar och övriga andra klassens medborgare hölls borta från valurnorna bland annat genom läs- eller skrivtest, och systemet höll i sig i nästan hundra år på sina håll.

Numera får man registrera sig som väljare i amerikanska val om man fyllt 18 år före valdagen, är amerikansk medborgare och uppfyller de av den egna delstaten fastslagna kriterierna.

Reglerna för att få rösta är olika i alla delstater, men myndigheterna har försökt göra registreringen enklare. I tiotals delstater kan man numera registrera sig på nätet, och formulär i pappersform ska finnas till hands på bland annat bibliotek.

Kampanjprylar till salu under Donald Trumps valmöte.
Valet står mellan Clinton och Trump. Kampanjprylar till salu under Donald Trumps valmöte. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Presidentvalet i USA 2016,Donald Trump,Hillary Clinton

Registreringen ska oftast ske minst 30 dagar före valet, men ett tiotal stater har registrering på själva valdagen.

En person borde vara mantalsskriven någonstans, men hemlösa utesluts inte automatiskt. Man kan rösta på den ort man angett som hemort och där man har en adress. Har man flera bostäder kan man välja var man röstar.

Studerande kan välja om de vill rösta på studie- eller hemorten. På så vis går det att styra röster till områden där läget är väldigt jämnt eller som annars är avgörande för valutgången.

En del delstater utesluter automatiskt personer med kriminell bakgrund (straffade). Omkring tio procent av alla straffade saknar rösträtt i USA.

Utdraget så det förslår

Valprocessen är komplicerad och börjar med att personer anmäler sitt intresse för presidentämbetet.

Det fortsätter med primärval och nomineringsmöten på våren och sommaren året innan valet äger rum.

Mellan januari och juni under själva valåret håller delstater och partier primärval och nomineringsmöten. Under de därpåföljande månaderna utser partierna sina kandidater, som sedan i september-oktober deltar i presidentvalsdebatter.

I december avger elektorerna sin röst i elektorskollegiet och i början av januari följande år kontrollräknar kongressen elektorernas röster.

Den 20 januari svärs presidenten äntligen in.

Nomineringsmöten (nomineringsval, caucus) är en form av primärval som tillämpas i en del delstater. Ett caucus är ”ett möte av grannar”. Inom respektive grannkrets röstas det fram ett antal kandidater som stöds genom att ett proportionerligt antal delegater skickas till delstatspartiets centrala nomineringsmöte.

Både primärval och nomineringsmöten kan vara öppna, slutna eller en blandning av dessa.

Under delstaternas primärval röstar invånarna i delstaten på den kandidat de vill att ska ställa upp i presidentvalet. Den kandidat som får flest röster får följaktligen flest delegater som deltar i partiets nationella konvent.

I en del av delstaterna får den vinnande kandidaten alla statens delegater. I andra delas delegaterna proportionsenligt utgående från antalet röster en kandidat tilldelats.

År 2016 måste demokraternas kandidat få 2 383 av 4 765 delegaterna för att bli vald till partiets kandidat.

För en republikansk kandidat krävdes 1 237 av 2 472 delegater för att bli nominerad.

I samband med nomineringen presenterar presidentkandidaten sin vicepresidentkandidat.

Indianas guvernör Mike Pence är Trumps vicepresidentkandidat och Tim Kaine, tidigare guvernör i Virginia, är Clintons radarpar.

Man behöver inte rösta på det parti man registreras för

Man kan registrera sig för ett visst parti eller obundet, och partierna anstränger sig för att få folk att registrera sig. För partierna gäller det dock sedan att försöka få folk att rösta på valdagen.

Det opinionsmätarna håller reda på är registrerade demokrater, republikaner och oberoende.

Registrering för ett parti betyder inte medlemskap och inte heller att man är tvungen att rösta för det partiet. Omkring 70 procent av medborgarna registrerar sig, men klart färre brukar rösta.

Valdeltagandet på 57 procent i valet 2004 ansågs vara högt. Valdeltagandet varierar också mycket från delstat till delstat - i vissa delstater är valdeltagandet mer än tio procentenheter högre än i andra delstater.

Det går inte att rösta direkt på sin favorit - elektorer fixar saken

Medborgarna röstar fram en grupp elektorer som i sin tur formellt utser en ny president.

Varje delstat har ett antal röster, så kallade elektorer som formellt väljer presidenten.

Kampen handlar alltså om att vinna delstaterna. Varje delstat har lika många elektorer som antalet personer delstaten har i kongressen.

Utöver dessa har huvudstaden Washington D.C. tre elektorer som inte representerar en delstat. I förra valet var antalet elektorer 538 och minst 270 krävdes för seger.

Hur många röster en delstat har beror på hur stor folkmängden är. Till exempel jättedelstaten Kalifornien har 55 elektorer medan lilla Wyoming bara har tre elektorer.

Rösterna räknas delstat för delstat. Den som får majoritet i en delstat får också samtliga elektorsröster som hör dit. Det här gäller i alla delstater utom i Maine och Nevada. I teorin räcker det med bara en rösts övervikt för att få alla elektorer.

Det kan sluta lika, 269-269. I så fall är det ledamöterna i representanthuset, kongressens ena kammare, som väljer president. Senaten, den andra kammaren, utser vicepresident.

En kandidat kan få flest röster totalt i landet som helhet men ändå inte vinna valet.

Grunderna till förfarandet ligger i USA:s historia då en del av landets grundare tyckte att kongressen borde utse landets president, medan andra tyckte att presidenten skulle väljas direkt av medborgarna. Elektorskollegiet blev en kompromiss.

Elektorskollegiet brukar fastställa resultatet

Den första måndagen efter den andra onsdagen i december röstar elektorskollegiet.

Alla elektorernas röster från en delstat går till den kandidat som har större understöd i den delstaten. Det finns ingen lag som hindrar en elektor att rösta mot hur delstaten röstat, men då skulle elektorn knappast bli omvald i nästa val.

Det här systemet gör att en kandidat som egentligen har ett större understöd bland medborgarna kan förlora presidentvalet. Detta skedde senast år 2000 då George W. Bush, trots att färre medborgare röstat på honom, vann valet och blev president.

Minst 270 elektorsröster krävs för att en president ska bli vald. Ifall den här majoriteten inte uppnås röstar riksdagen, det vill säga representanthuset, fram en president.

Alla pengar satsas på vågmästarstater - swing states

I de flesta delstater - cirka 40 av 50 - är valet i praktiken avgjort på förhand.

Demokraterna brukar vara ohotade i många delstater i nordöstra USA och på västkusten. Republikanerna har för sin del syd- och präriestaterna i sitt grepp. I dessa delstater förs egentligen ingen kampanj.

Presidentkandidaterna satsar alla pengar och allt krut på de övriga delstaterna där demokrater och republikaner väger väldigt jämnt i opinionen, nämligen vågmästarstaterna.

Demonstranter drabbade samman utanför republikanernas partikonvent.
Demonstranter drabbade samman utanför republikanernas partikonvent. Bild: EPA / Justin Lane republikanernas partikonvent,USA,Republikanska partiet,Konvent,demonstrationer (samhälleliga händelser)

I valet 2016 är de viktigaste vågmästarstaterna Florida, Ohio och Pennsylvania. Övriga betydelsefulla swing states är Wisconsin, New Hampshire, Minnesota, Iowa, Michigan, Nevada, Colorado och North Carolina.

Trump verkar nu ha kontroll över Ohio, och han får troligen draghjälp av den stora republikanska favoriten Rob Portman i det lokala senatsvalet som hålls samma dag.

Analytiker säger att Clinton antagligen är tvungen att vinna Nevada, Colorado, Michigan och Wisconsin. Hon leder i North Carolina med knapp marginal, men Trump borde vinna delstaten.

Florida är med sina 29 elektorer den tyngsta vågmästarstaten. Demokraterna vann där 2008 medan republikanerna vann i valet 2004.

Trump borde enligt valexperter vinna Florida för att nå upp till 270 elektorer.

Kongress- och senatsval samtidigt

Den 8 november hålls det förutom presidentval även kongressval; 33 nya representanter väljs till senaten och 435 till representanthuset. Vissa delstater ska dessutom välja guvernör.

Kongressen är USA:s högsta lagstiftande församling. Kongressen, även kallad Capitol Hill, består av två kammare, alltså senaten och representanthuset.

Valet till senaten gäller en tredjedel av 100 senatorer (50 delstater har två senatorer var, mandatperioden är sex år).

Valet till representanthuset gäller alla 435 mandat. I representanthuset sitter man två år i taget. Senaten betraktas som överhuset i USA:s federala folkrepresentation och representanthuset är underhuset.

Presidentinstallationen i USA 2013
Capitol Hill. Presidentinstallationen i USA 2013 Bild: EPA/PETE MAROVICH presidentinstallation 2013

Till senatens exklusiva befogenheter hör bland annat att godkänna avtal och fördrag regeringen ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt döma i riksrättsmål.

Därför är det stor skillnad för den nya presidenten hur sammansättningen demokrater-republikaner är i senaten.

USA:s vicepresident är senatens president och avgör med sin röst om en omröstning i senaten utfaller med lika röstetal. Om vicepresidenten inte är närvarande vid en dylik omröstning faller förslaget.

Det amerikanska presidentvalet 2016

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes