Hoppa till huvudinnehåll

Parkinson-sjuk: Folk kan tro man är berusad

Lennart Österberg har Parkinsons sjukdom
Lennart Österberg tycker att det är viktigt att föra fram information om sjukdomen Parkinson. Lennart Österberg har Parkinsons sjukdom Bild: Yle/Christoffer Kaski parkinson

Under Folkhälsans kurs ”Det där med Parkinson” hade personer med diagnosen Parkinson möjlighet att träffa varandra och utbyta erfarenheter.

Deltagarna på kursen var 13 till antalet. Åtta av dem har Parkinson och fem var anhöriga. Två av deltagarna var Kaj Sundell, från S:t Karins, och Lennart Österberg, som kommit ända från Ekenäs. De har fått diagnosen Parkinson.

Lennart Österberg tycker att det är viktigt att föra fram sjukdomen Parkinson. Han har själv gått öppet ut med att han har sjukdomen.

- Sjukdomen kan märkas i alla vardagliga situationer. Till exempel om du står i en kassakö och så får du inte fram plånboken. Då blir du stressad och mera spänd och allt börjar strejka. Då kan folk i kön börja fundera att vad är det där för tok som står där, säger Österberg.

Han tycker att det är viktigt att understryka att trots att rörelserna blir långsammare så har man fortfarande kvar sin gamla hjärna.

- I det vardagliga livet kan många missförstånd uppstå. Någon kan till exempel tro att man är berusad. Så det skulle vara viktigt att föra fram information om vad sjukdomen egentligen är fråga om.

Parkinsons sjukdom är vanligare än vad många tror. Ungefär 12 000 människor i Finland lider av Parkinson, varav cirka 10 procent är under 50 år gamla. De allra flesta får sin diagnos när de är i 50-70 års ålder.

Parkinson är en neurologisk sjukdom och man vet inte vad den orsakas av. De vanligaste symptomen är att musklerna stelnar, rörelserna blir långsammare och balansen försämras. Också nedsatt talförmåga kan förekomma. De allra synligaste syndromen är att olika delar, till exempel handen, börjar skaka när den är i viloläge.

Gunilla Öller
Gunilla Öller från Folkhälsan var med och arrangerade kursen. Gunilla Öller Bild: Yle/Christoffer Kaski folkhälsan

Diskussioner och gymnastikövningar

Österberg deltar i kursen för första gången, medan Kaj Sundell är mer rutinerad. Det här var hans tredje gång. Kursen som sådan har inte ordnats tidigare men arrangör Gunilla Öller, från Folkhälsan, säger att de redan länge har ordnat anpassningskurser för personer med långtidssjukdomar.

- Då träffas personer med långtidssjukdomar för första gången och man diskuterar hur det är att ha en sjukdom. Då kom det fram önskemål om en uppföljningskurs där man har möjlighet att träffas igen och diskutera sjukdomens utveckling, säger Öller. Kursen var alltså resultatet av de här önskemålen. Nu ordnar vi kursen för första gången, med hjälp av Penningautomatföreningen (RAY).

Både deltagare och arrangörer uppskattar att det finns mycket tid att diskutera med de andra deltagarna och utbyta erfarenheter under kursen. Öller säger att hon upplever att diskussionen löpt bra.

- Man ser att deltagarna pratar och diskuterar med varandra också utan uppmaning.

Österberg säger att han uppskattar att diskutera med de andra deltagarna.

- Samvaron och att få träffa människor som är i olika skeden av sjukdomen har nog varit det bästa med kursen, säger han.

Kursens program har bestått av diskussioner, gymnastikövningar och föreläsningar av till exempel en talterapeut. Dessutom har deltagarna hunnit med annat roligt program.

- Vi har haft mycket vila och ätit god mat. Och ikväll ska vi sjunga karaoke, säger Kaj Sundell.

Kaj Sundel har Parkinsons sjukdom.
Kaj Sundell lider av Parkinson. Kaj Sundel har Parkinsons sjukdom. Bild: Yle/Christoffer Kaski parkinson,Parkinsons sjukdom

Små glädjeämnen

Sundell fick sin diagnos år 2012 och har nu lärt sig leva med sjukdomen.

- Man är så illa tvungen till det.

Han deltar i kursen för att få mer information om hur han kan motarbeta Parkinsons sjukdom. Han säger att när han fick sin diagnos var ordet Parkinson helt främmande för honom.

- Jag undrade vad det var för något. Hela familjen, och också släkten, undrade vad jag råkat ut för. Det var innan jag förstod vad det var frågan om.

Lennart Österberg fick sin diagnos för ungefär två år sedan. Han trodde först att stelheten och smärtorna berodde på en allvarlig bilolycka han råkade ut för i sin ungdom. Därför hade han tudelade känslor över sin diagnos.

- Jag visste att det måste vara frågan om någonting annat än olyckan och därför var det en lättnad då jag äntligen visste vad jag led av. Men samtidigt är det ju klart att det var ett tufft besked, säger Österberg.

Ett av målen med kursen "Det där med Parkinson", var att försöka få deltagarna att se något positivt i vardagen och att hitta de små glädjeämnena. Den positiva attityden har också smittat av sig till Lennart Österberg och Kaj Sundell.

Hur ser du på framtiden?

- Positivt. Jag vill leva ett positivt liv, svarar Kaj Sundell tvärsäkert.

Också Lennart Österberg ser ljust på framtiden.

- Eftersom jag fått svar på de frågor om mina krämpor jag hade tidigare är det lättare att hantera dem.

- Jag har nog en kämparglädje och det märker jag hos de andra kursdeltagarna också. Jag har sällan hört så många skratt som vi har haft under dom här dagarna och det tycker jag är jätteroligt, avslutar Österberg.

Läs också