Hoppa till huvudinnehåll

Vi granskade 5 miljonbyggen - är 130 miljoner för ett Guggenheim realistiskt?

Vinnaren Art in the city i Guggenheims arkitekttävling
Vinnande bidraget i arkitekttävlingen för Guggenheim Helsingfors. Vinnaren Art in the city i Guggenheims arkitekttävling Bild: Moreau Kusunoki Architect art in the city

Då man bygger något unikt växer risken för att budgeten inte håller streck, säger en expert. 130 miljoner beräknas Guggenheimmuseet i Helsingfors kosta, men hur trovärdig är kostnaden? Vi har tittat på fem projekt i miljonklass.

Först en framtidsvision:

Biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen klipper av ett rosa band till ingången av en massiv byggnad med en fasad i förkolnat trä och stora glasytor som vetter mot havet. År 2016 stod Magasinsterminalen här men nu kan Helsingfors stoltsera med att ha ett eget Guggenheimmuseum.

År 2016 sades det att byggnaden kostar 130 miljoner euro, men vad kommer kostnaden vara om museet byggs?

Centrumbiblioteket skulle kosta 70 miljoner euro men kostar omkring 98 miljoner, Musikhuset skulle kosta 140 miljoner euro men slutsumman landade på 166 miljoner, Ringbanan skulle kosta 594 miljoner euro men kostade 780 miljoner euro. För att inte tala om Västmetron som skulle kosta 713 miljoner euro men nu ser ut att kosta över en miljard.

Då man bygger något unikt som man har lite erfarenhet av eller om det är frågan om en väldigt omfattande grundrenovering så ökar risken för att budgeten spräcks.― Jorma Forsman, enhetschef vid HSB-Byggherre

Det råder en allmän uppfattning om att det är mer regel än undantag att massiva miljonprojekt spräcker budgeten. Vid Helsingfors stads upphandlingsverk menar man ändå att de offentliga upphandlingarna fått ett oförtjänt dåligt rykte.

- Jag skulle nog våga påstå att det handlar om en snedvridning. Det noteras alltid i medierna när det går åt skogen men man ser sällan en rubrik om att projektet blev klart inom utsatt tid och höll budgeten, skrattar Patrik Gayer (SFP) som sitter i Helsingfors stads revisionsnämnd.

Aviapolis station vid byggnadsskede.
Ringbanan öppnade för trafik i fjol. Budgeten för projektet överskreds med 186 milojoner euro. Aviapolis station vid byggnadsskede. Bild: Trafikverket aviapoli

”Då man bygger något unikt växer risken för att kostnaderna skenar iväg”

Jorma Forsman är enhetschef vid HSB-Byggherre som ansvarar för att bygga infrastruktur och offentliga byggnader i Helsingfors.

- Majoriteten av stadens byggprojekt håller sig till kostnadskalkylen eftersom det är projekt som upprepas ofta, som till exempel grundrenoveringar eller nybyggen av skolor eller daghem. På grund av att projekt i den här stilen är så vanliga finns det också mycket kostnadsdata över dem, säger Forsman.

Jag tycker att man fortfarande för ofta på den offentliga sidan går enligt priset. Det leder lätt till att företag som kommer med anbud i en anbudstävling skruvar ner priset.― Patrik Gayer (SFP)

Men han konstaterar att det är då man bygger något helt nytt som risken växer att projektets budget inte håller.

- Då man bygger något unikt som man har lite erfarenhet av eller om det är frågan om en väldigt omfattande grundrenovering så ökar risken för att budgeten spräcks, säger Forsman.

* = exakt information saknas ** = Uppdaterad kostnadskalkyl för pågående projekt
ProjektKostnadskalkyl Slutlig summa eller uppdaterad kostnadskalkyl Överskridning sammanlagt
Västmetron (byggandet inleddes 2009)713 miljoner euro**1,1 miljard euro387 miljoner euro
Ringbanan (klar 2015)594 miljoner euro780 miljoner euro186 miljoner euro
Centrumbiblioteket (byggandet inleddes 2015)70 miljoner euro**98 miljoner euro28 miljoner euro
Musikhuset (klart 2011)140 miljoner euro166 miljoner euro26 miljoner euro
Kiasma (klart 1998)*38 miljoner euro*38 miljoner euro0

Varje år köper Helsingfors stad tjänster och produkter för sammanlagt 2 miljarder euro. Upphandlingarna sköts av experter vid de enskilda enheterna som till exempel HSB-Byggherre vid Byggnadskontoret, av stadens egen upphandlingscentral som har omkring 30 anställda med sakkunnighet inom offentlig upphandling eller av en tjänsteman på ett av de mindre kontoren vid sidan om annat.

Bättre upphandlingskunskaper skulle spara pengar

Patrik Gayer (SFP) som suttit i revisionsnämnden sedan år 2013 menar att Helsingfors stad borde bli bättre på upphandlingsprocesserna.

- Helsingfors stad måste skaffa bättre upphandlingskompetens. Jag är helt övertygad om att det skulle betala sig tillbaka genom bättre upphandlingar och bättre avtal ur skattebetalarnas synvinkel.

Musikhuset i Helsingfors.
Musikhuset blev 26 miljoner euro dyrare än väntat. Musikhuset i Helsingfors. Bild: YLE/Rolf Granqvist musikhuset

Enligt Gayer ligger felet ofta i att staden fortfarande stirrar på priset när man gör upphandlingar.

- Jag tycker att man för ofta på den offentliga sidan går enligt priset. Det leder lätt till att företag som kommer med anbud i en anbudstävling skruvar ner priset. Så var det till exempel i västmetron där man i pokertermer skulle säga ”pot committed”, det vill säga att om du byggt 90 procent av tunnlarna så kommer du inte att sluta mitt i och det vet ju de som sitter mitt emot staden vid förhandlingsbordet.

Jag är orolig för att man på offentliga sidan, om man inte är villiga att investera i upphandlingskompetens, kommer att bli i underläge (när man ska förhandla med vårdföretag).― Patrik Gayer (SFP)

Vårdreformen är enligt Gayer en orsak för städer och kommuner att satsa stort på kunnande inom offentlig upphandling.

- Med tanke på vårdreformen är jag jätteorolig för vad man ska kunna göra i 18 olika områden. I alla dessa områden ska det finnas tillräckligt med kunskap om upphandlingar för att effektivt kunna köpa av de stora vårdföretagen som sitter på bra kunskap, bra jurister och bra förhandlare. Jag är orolig för att man på offentliga sidan kommer att vara i underläge.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen