Hoppa till huvudinnehåll

Dramatisk ökning i hatbrott - muntliga attacker övergår till fysiskt våld

Stäng gränserna demonstration i S:t Karins
Samhällsklimatet har hårdnat. Bilden är från en Stäng gränserna-demonstration i S:t Karins. Stäng gränserna demonstration i S:t Karins Bild: Yle/Monica Forssell demonstrationer (samhälleliga händelser),s:t karins

Hatbrotten ökade med över 50 procent ifjol från året innan, visar en färsk utredning vid Polisyrkeshögskolan. Samhällsklimatet har hårdnat och hatretoriken övergår från muntliga attacker till fysiska handlingar, säger polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen.

Antalet hatbrott har hållits stabilt i många år, men ifjol skedde en dramatisk ökning från 822 fall till 1 250. Ökningen var särskilt kraftig mot slutet av året i och med de många attackerna mot asylsökande och asylboenden.

- Det finns en atmosfär i Finland som har gett rum för ökad hatretorik. Ökningen i hatbrott kan förklaras dels med att folk som tidigare hållit sig sig till muntliga attacker har övergått till handling, dels med att diskussionen har fått människor att rapportera om sina upplevelser, säger Enqvist.

Det finns också ett stort mörkertal, det vill säga fall som polisen aldrig får veta om.

Fientligt mot muslimer

Brottsrubriceringen berättar inte hela bilden av ett brott, därför undersöks hatbrott varje år skilt vid Polisyrkeshögskolan. Till arbetet hör att man går igenom tiotusentals brottsanmälningar.

Liksom tidigare år hade också i fjol de flesta fall rasistiska förtecken. Nu syns en tydlig fientlighet mot muslimer, men också andra minoriteter som personer med funktionsnedsättning faller oftare offer än tidigare.

- Tidigare har motivet varit etnicitet, men nu ser man religiösa, tydligt antimuslimska motiv, säger Enqvist.

Hatet gror på nätet

De flesta av hatbrotten sker i huvudstadsregionen, men antalet brott per capita är högt också i vissa delar av östra Finland. Trenden är inte unik för Finland utan syns också i andra delar av Europa.

För att motarbeta utvecklingen satsar polisen på närvaro i sociala medier och underrättelse på nätet. Målet är att få fler specialiserade nätpoliser.

- Via sociala medier får aktörer som håller på med hatretorik igång människor på ett annat sätt, till exempelvis att delta i tillställningar, där hatretoriken också gror, säger Enqvist.

Också i början av det här året ökade hatbrotten men enligt Enqvist är situationen lite lugnare nu.

Läs också