Hoppa till huvudinnehåll

Oppositionens skuggbudgetar: så får alla det bättre

Budgetpropositionen för 2017.
Budgetpropositionen för 2017. Bild: Yle/ AG Karlsson budgetpropositionen

Oppositionspartiernas skuggbudgetförslag för år 2017 bjuder på många alternativ till regeringens politik. Oppositionspartierna kritiserar alla regeringen för mångt och mycket.

En enad front tycker till exempel att nedskärningarna som berör utbildningen är illa.

Samtidigt finns det också skillnader i tyngdpunkterna. Vänsterpartierna vill beskatta rika hårdast, De gröna vill minska låg- och medelinkomsttagarnas skattebörda. Svenska folkpartiet talar gärna familjepolitik och Kristdemokraterna oroar sig för skuldsättningen.

Socialdemokraterna värnar om sysselsättningen

Det största oppositionspartiet Socialdemokraterna talar i sin skuggbudget mycket om sysselsättande åtgärder. Partiet vill satsa på byggande, renoveringar och infrastruktur.

Vidare talar man för införandet av en så kallad sysselsättningssedel och för att låta kommunerna anställa långtidsarbetslösa.

Pensionärerna är en viktig grupp för SDP, vilket syns i skuggbudgeten. Genom en tillfällig sänkning av arbetspensionsavgiften för år 2017-2018 tror sig partiet också skapa arbetsplatser och samtidigt spara pengar.

SDP-ordföranden Antti Rinne
Partiordförande Antti Rinne presenterade SDP:s skuggbudget . SDP-ordföranden Antti Rinne Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press budgeter,Finlands Socialdemokratiska Parti,Antti Rinne,politik

SDP vill se över nedskärningarna av kommunernas statsandelar, satsa på lönestöd, ungdomsgarantin, studiestödet och universiteten.

Många av regeringens nedskärningar skulle enligt SDP kunna undvikas genom en annorlunda fördelad skattebörda. Partiet vill beskatta finanssektorn, arvtagarna och höginkomsttagarna hårdare än i dag.

Som motvikt till en del skattehöjningar vill SDP höja den nedre gränsen för mervärdesskattepliktig affärsverksamhet och göra det billigare att anställa en första arbetstagare i småföretag.

- SDP investerar i framtiden och kunnandet istället för att skära i dessa, säger partiordförande Antti Rinne.

Yle Nyheters hela artikel om SDP:s skuggbudget hittar du här.

Gröna vill vara rättvisa

De gröna vill utgöra ett ”rättvist och mänskligt” alternativ till regeringens politik. I sin skuggbudget för nästa år vill De gröna ge små- och medelinkomsttagare skattelättnader.

De gröna vill göra en höjning på sammanlagt 260 miljoner euro i grundavdraget i kommunalbeskattningen och en höjning på sammanlagt 80 miljoner euro i arbetsinkomstavdraget.

Enligt partiets beräkningar skulle detta gynna personer som tjänar mellan 1 300 och 2 500 euro i året.

I skuggbudgeten ersätts nedskärningarna i utbildningen med en gallring i olika för miljön skadliga stöd.

- När vi minskar dem får vi pengar för att inte skära från socialskyddet och grundtryggheten. Så kan vi behålla pengarna för utbildningen, som regeringen har skurit ned, säger partiordförande Ville Niinistö.

Partiet vill till exempel sänka kilometerersättningarna som betalas till folk som kör arbetsresor med egen bil.

presenterar De grönas skuggbudget för 2017
Partiordförande Ville Niinistö presenterade De grönas skuggbudget. presenterar De grönas skuggbudget för 2017 Bild: Yle/ AG Karlsson ville niinistö

De gröna vill satsa 200 miljoner euro på investeringar i bland annat förnybar energi och sanering av mögelskolor. Partiet vill också förbättra integrationen av invandrare.

I investeringspaketet ingår en förbättring av banavsnittet mellan Böle och Riihimäki, Tammerfors och Riihimäki samt Tammerfors och Jyväskylä.

De gröna vill vidare återbörda de pengar som regeringen tog från utvecklingsbiståndet, men göra det över en period på tre år.

Yle Nyheters hela artikel om De grönas skuggbudget hittar du här.

Vänsterförbundet stimulerar och lånar

Vänsterförbundet kallar sin skuggbudget för rättvis och stimulerande. Partiet kritiserar hårt regeringens politik och vill göra reformer i skattesystemet.

Partiet ger i sin skuggbudget utbildningen 400 miljoner och forskningen och produktutvecklingen 150 miljoner euro mer än regeringen i sin budget.

Vänsterförbundet upprepar sitt krav på att kapitalinkomster och löneinkomster borde beskattas enligt en och samma, progressiva skala.

presenterar skuggbudgeten
Riksdagsledamot Kari Uotila och partiordförande Li Andersson presenterade Vänsterförbundets skuggbudget. presenterar skuggbudgeten Bild: Yle/ AG Karlsson kari uotila, li andersson

Vänsterförbundet anser att konkurrenskraftsavtalet är illa för både Finland som helhet och löntagarna som grupp. Ett inhiberande av avtalet skulle enligt partiet till och med medföra inbesparingar.

Jämfört med regeringens budget innebär Vänsterförbundets skuggbudget ett minus på 600 miljoner euro.

Partiordförande Li Andersson talar om stimulanspolitik.

- De här 600 miljonerna har vi budgeterat för åtgärder, med hjälp av vilka vi vill skapa tillväxt och sysselsättning, snabbt och på kort sikt.

I praktiken handlar det bland annat om satsningar på byggande och sanering av mögelskolor.

Yle Nyheters hela artikel om Vänsterförbundets skuggbudget hittar du här.

SFP vill vara bättre för alla

Svenska folkpartiet anser att det ekonomiska läget är utmanande för hela samhället. Partiet värnar speciellt om familjerna.

SFP vill göra om föräldraledigheten och införa 6+6+6-modellen. I praktiken innebär det sex månader för mamman, sex månader för pappan och sex månader som familjen själv får bestämma om.

- Familjerna skulle få större möjlighet att vara längre hemma med barnen, det skulle bli större jämställdhet på arbetsmarknaden. Kvinnornas och männens löner skulle närma sig varandra, och också kvinnornas pensioner skulle kunna bli högre i framtiden, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

På frågan om hur man bekostar detta säger Henriksson att det blir ännu dyrare om arbetsmarknaden inte förnyas.

Anna-Maja Henriksson i riksdagen den 1 juli 2016.
SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson. Anna-Maja Henriksson i riksdagen den 1 juli 2016. Bild: All Over Press / Jarno Kuusinen Anna-Maja Henriksson,SFP,Svenska folkpartiet i Finland

SFP anser att en avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nykeln till Finlands framgång. Partiet godkänner inte nedskärningarna som regeringen gör i utbildningen och forskningen.

SFP vill att Finland bättre ska bära sitt internationella ansvar. Partiet vill höja biståndsanslagen med 213 miljoner euro.

Flyktingkvoten höjs i skuggbudgeten från 750 till 2500.

Yle Nyheters hela artikel om SFP:s skuggbudget hittar du här.

Kristdemokraterna vill bryta skuldspiralen

Kristdemokraterna är i sin skuggbudget oroade över Finlands skuldbörda. Partiet tycker att regeringen har gett upp på sin målsättning att bryta skuldspiralen.

I KD:s förslag tas det 112 miljoner euro mindre lån än i regeringens budget.

- Då vi är mindre skuldsatta är vi mer självständiga, säger riksdagsgruppens ordförande Peter Östman.

Peter Östman
Riksdagsgruppens ordförande Peter Östman vill göra Finland mindre skuldsatt. Peter Östman Bild: Yle/Kati Enkvist gromning

Kristdemokraterna kritiserar regeringens planer på att skära ner antalet anställda inom åldringsvården, samt nedskärningarna i utkomststödet för de fattigaste.

KD anser att skattelättnaderna som görs borde riktas så att de med låg arbetsinkomst gynnas. Solidaritetsskattens undre gräns borde sänkas till 70 000 euro.

Partiet vill höja skatten på kapitalinkomster. De som har kapitalinkomster på över 70 000 euro per år skulle i partiets förslag betala 36 procent i skatt.

Likt de andra oppositionspartierna kritiserar KD regeringens nedskärningar som berör utbildningen.

Yle Nyheters hela artikel om KD:s skuggbudget hittar du här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes