Hoppa till huvudinnehåll

Korsnäströjan lever än

Korsnäströjan har bevarats i sin ursprungliga form i närmare 170 år och intresset för tröjan lever vidare. I handarbetskretsar världen över uppskattas denna unika hantverksform som kombinerar både stickning och virkning. Tröjan är inte bara en hyllning till de två teknikerna utan även ett praktexempel på det handgjorda eftersom det inte går att göra en Korsnäströja på maskin.

Tre personers händer som stickar på samma tröja samtidigt.
Tre personer som samtidgt stickar på samma korsnäströja. Tre personers händer som stickar på samma tröja samtidigt. Bild: Yle/Lee Esselström Korsnäs,stickning,Tröja,hantverk

På hembygdsmuseét i Korsnäs gör man allt för att hålla traditionerna vid liv. Här kan man få se något så unikt som tre personer som stickar på samma tröja. Så kunde det nämligen gå till innan rundstickorna fanns. Då kunde man hjälpas åt med de stickade partierna på det här sättet. Alla damer som förevisade hur det kunde gå till förr i världen är dock eniga om att det är betydligt lättare att sticka ensam med en modern rundsticka. Enligt tradition stickar den skickligaste prickvarvet medan de två andra stickar naturvitt. Det gäller det att ha bra samarbetsförmåga och jämnt tempo. De virkade delarna kunde man få hjälp med av en virkningsexpert i byn. Idag kan man säga att den personen är Gun-Britt Stenberg som antagligen innehar världsrekordet i flest egengjorda Korsnäströjor med 45 tröjor och en korsnäsklänning på meritlistan.

Virkat mönster med flickor och blommor
Närbild på en Korsnäströja med de dansande flickorna i mönstret. Virkat mönster med flickor och blommor Bild: Yle/Lee Esselström Korsnäs,virkat,handarbeten (produkt),hantverk

Att göra en Korsnäströja är ett mycket tidsdrygt arbete. Det tar en timme att virka ett mönstervarv runt tröjan, om man är skicklig. Man använder ett tunt 2- eller 3-trådigt yllegarn och stickor nr 2 och virknål nr 1,75 eller 2.

Även om tröjorna kan ha sina individuella små skillnader finns det en klar och tydlig enhetlighet. Det som gör en tröja till en Korsnäströja. Både ärmar och bål är virkade både upptill och nertill. De virkade partierna har röd botten med mönster i främst gult och grönt men även blått, lila och rosa kan förekomma. De virkade mönstren är många olika storlekars blommor, geometriska former, slingor, timglas eller de speciella dansande flickorna. De virkade partierna virkas med så kallad pälsbältesteknik. Det betyder att man virkar fasta maskor med nedtag i den bakre maskbågarna i varvet under. Varvets alla färger löper med under virkningen så att de trådar som inte används döljs av den man virkar med. Det här betyder att även baksidan blir snygg och inga trådar lämnas hängande.

Två gamla Korsnäströjor på skyltdockor
Två gamla Korsnäströjor på hembygdsmuseét. Två gamla Korsnäströjor på skyltdockor Bild: Yle/Lee Esselström Korsnäs,Tröja,hantverk

Mittpartierna på ärmar och kropp är stickade med naturvit botten och prickar i rött och grönt eller rött och blått. Prickvarven varvas med två vita varv mellan varje färgrand. Det förekommer även en del mönsterstickning på de stickade partierna men i huvudsak är det mest mönster på de virkade delarna.

I början var det främst välbärgade män och viktiga personer i samhället som fick sig en Korsnäströja. Sedan blev tröjan en populär fest- och kyrkklädsel för män och senast vid giftermålet borde varje man ha denna festtröja i sin ägo i enlighet med den tradition som föddes i slutet av 1800-talet.

De första varianterna hade en kantig halsringning som gjorde att tröjan kunde användas båda vägar och på så sätt slitas jämnt. Sedan när det blev mer allmänt att även kvinnor hade en Korsnäströja så gjorde man den öppen med knäppning framtill eftersom det ansågs mer praktiskt.

Fyra kvinnor klädda i korsnäströjor arbetar på korsnäströjor.
Hantverksexperter på Korsnäshembygsförening. Fyra kvinnor klädda i korsnäströjor arbetar på korsnäströjor. Bild: Yle/Lee Esselström Korsnäs,Tröja,hantverk

Läs mer om Korsnäströjan i "Korsnäströjor förr och nu" av Gretel Dahlberg 1987 eller i "Lankapaitoja ja muita asusteita" av Luutonen, Bäckman och Bäckman 2016.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Trädgårdsentusiaster flockades till Strömsö

    Närmare 2000 personer besökte trädgårdskvällen på Strömsö.

    Närmare 2000 personer besökte Strömsö på torsdagen när portarna öppnades upp för sommarens trädgårdskväll. Besökarna fick bland annat fynda på plantloppis, testa ogrässhots och höra hur trädgården kan gynna hälsan.

  • Odla själv så vet du vad du äter

    Anlägg trädgårdsland, bygg varmbädd eller odla i låda.

    Att odla sin egen mat är snällt för såväl plånbok som miljö. Dessutom vet man precis vad det är man stoppar i sig då man följt hela processen. Här har vi samlat idéer för dig som är intresserad av att odla grönsaker och rotfrukter. Vill du ha mera inspiration för trädgården? Kom till Trädgårdskvällen på Strömsö den 8.6.2017.

  • Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid