Hoppa till huvudinnehåll

Väl presterande yrkesskolor kan få mer pengar i framtiden

Stål
Stål Bild: Pixabay Järn- och stålproduktion,metallarbeten,gnistor,arbete,Jobb (musikstycke),arbetare,anställning

Yrkesskolor som presterar väl kan räkna med mer pengar i framtiden. Ett färskt lagutkast ger yrkesskolorna större resultatansvar, samtidigt som Undervisningsministeriet kommer att axla ett större ansvar för att styra verksamheten.

Målet med reformen är att anpassa utbildningen till det framtida behovet av arbetskraft. Enligt förslaget ska framtidens yrkesskolor bli bättre på att ta tillvara studerandenas kompetens, oberoende av hur färdigheterna förvärvats. I praktiken innebär det här att kompetens i framtiden ska påvisas via yrkesprov i praktiska arbetslivssituationer.

Enligt undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) är reformen av yrkesutbildningen den största reformen inom utbildningssektorn på tjugo år:

- Reformen är ett svar på de förändrade utbildningsbehoven i arbetslivet och därtill tryggar den ungas och vuxnas tillträde till utbildning och ökar samarbetet med arbetslivet. Införande av mer lärande på arbetsplatsen är en stor möjlighet i synnerhet för att stöda ungas utbildningsvägar och sysselsättning, säger Grahn-Laasonen.

Finansiering enligt prestationer

Reformen av yrkesutbildningen syftar också till en ökad resultatstyrning av yrkesskolornas verksamhet: I framtiden ska hälften av finansieringen basera sig på antalet studerande, medan den andra hälften ska betalas ut enligt avlagda examina och studerandenas framtida placering i studier och arbetslivet.

Enligt lagutkastet ska utbildningsarrangörerna också få större möjligheter att snabbt reagera på ett förändrat behov av kompetens inom arbetslivet. Tanken är också att det ska vara möjligt att ansöka om studieplats året om: den gemensamma ansökan som ordnas på våren skulle endast rikta sig till unga som gått ut grundskolan och personer som saknar en examen.

Examensstrukturen bibehålls

Lagutkastet utgår från att den nuvarande examensstrukturen med tre nivåer (grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen) bibehålls. Däremot kommer man att se över antalet examina och göra de enskilda utbildningsgrenarna bredare än i dag.

Den nya lagen syftar också till att ge studerandena mer individuell handledning. För varje studerande utarbetas en individuell plan som bland annat kommer att beakta tidigare kompetens och eventuella specialbehov.

Både möjligheter och risker

Då Svenska Yle rapporterade om yrkesutbildningsreformen tidigare i höst visade sig att man på fältet ser ett behov av att anpassa verksamheten enligt dagens krav. Samtidigt ser utbildarna också risker, speciellt då det gäller möjligheter att studera på svenska i framtiden.

En sannolik följd av reformen är att det i framtiden kommer att vara färre som ordnar yrkesutbildning i Finland. Via så kallad strategifinansiering planerar man att stöda utbildningsenheter som vill gå samman eller utveckla sin verksamhet på annat sätt.

Reformen innebär också att Undervisnings- och kulturministeriets inflytande över yrkeshögskolornas verksamhet ökar finansiering ökar på kommunernas bekostnad. Det här väcker oro i kommunerna, rapporterar Kuntalehti.

Den pågående strukturreformen är inte den enda utmaningen för landets yrkesutbildare. Parallellt med reformen har regeringen beslutat om nedskärningar på 190 miljoner euro som kommer att träda i kraft nästa år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes