Hoppa till huvudinnehåll

M. A. Numminen: Jag är ett evigt barn

Mauri Antero Numminen.
M. A. Numminen har aldrig haft ålderskris. Mauri Antero Numminen. Bild: Yle/Parad Media efter nio,Mauri Antero Numminen

När M. A. Numminen var ung berättade en god vän att när han fyller trettio kommer ålderskrisen att slå till. Alla som fyller trettio år fylls av en stor fruktan för döden. Så han var beredd på det värsta när 30-årsdagen närmade sig – men inget hände.

– Jag fyllde trettio år men märkte ingenting. Jag hade just kommit ut med den skiva som gjorde att musiken blev mitt yrke, Kissa vieköön. Två år senare gavs den ut på svenska under namnet Katten också, och gjorde ännu större succé.

Åren gick. M.A. Numminen fyllde fyrtio. Han ordnade en hemlig fest för sina vänner. Han hade hyrt en hel restaurang och lät alla “äta och supa” på hans bekostnad, men ingen visste om att det var en fyrtioårsdag man firade. Ålderskrisen lyste med sin frånvaro.

Femtioårsdagen firades tillsammans med hustrun Helena på ett hotell i Paris. Det blev en minnesvärd händelse.

– Klockan tjugo över två på natten kom en servitör till vårt rum, med vagnar lastade med champagne och fina tårtor. Jag är nämligen född klockan tjugo över två på natten.

Firade 75-årsdagen på bensinstation

M. A. Numminen kan inte längre minnas hur han firade sin sextio- eller sjuttioårsdag. Men i fjol fyllde han sjuttiofem, och den dagen har han i färskt minne.

– Min fru och jag firade på Hyvinge ABC-station. Vi beställde varsin kopp kaffe och lite tårta, och det var det!

Den ålderskris som drabbar de allra flesta människor någon eller några gånger i livet har han alltså undvikit galant.

Drillades att uppträda av fadern

Mauri Antero Numminen föddes i Somero år 1940, en dag innan Vinterkriget tog slut. Hans pappa förestod en lanthandel. Fadern hade stor betydelse för att lilla Mauri Antero i framtiden blev scenartist.

– Min far ville att jag skulle kunna uppträda redan när jag var barn. Jag uppträdde med dikter som liten pojke, och när jag var tretton anmälde han mig till en retoriktävling i skolan. Jag blev en god talare i gymnasieåldern och sedan dess har det varit mycket lätt för mig att uppträda.

Musikern M.A. Numminen, 1974
M. A. Numminen år 1974 Musikern M.A. Numminen, 1974 Bild: Yle/Arja Lento ma numminen

Svårt sjuk de första 24 åren

Barn- och ungdomen präglades ändå av sjukdom och smärta. M. A. Numminen hade allvarliga problem med magen ända tills han som 24-åring opererades för sin åkomma.

Fram till den dagen hade hade det varit otänkbart att dricka alkohol, magen sade nej. Två veckor efter operationen bestämde M. A. Numminen sig för att prova på att dricka en flaska mellanöl.

– Magen sade absolut ett stort nej. Men sedan väntade jag två veckor till, och då sade magen till ölet: Välkommen. Så jag tog ganska många flaskor, och märkte till min glädje att jag kunde supa öl som alla mina studiekamrater. Jag hade en, låt oss säga, en svängig vår.

Han blev sedermera en stor ölvän och -expert, och har också givit ut en bok om Finlands ölbarer (Baarien mies, 1986). Han var också ordförande för Finlands ölsällskap fram till år 2004 och skrev artiklar i öltidskriften Olut-lehti.

Efter magoperationen har M. A. Numminen haft turen att få vara förhållandevis frisk. Kanske det är en av orsakerna till att han inte har behövt tampas med ålderskriser. En annan orsak är antagligen att få artister i vårt land har varit så produktiva på så många olika fält.

Sångstilen kom till av en slump

År 1960 gick flyttlasset till Helsingfors och han inledde studier i sociologi, lingvistik och filosofi. Han specialiserade sig i språksociologi och forskade bland annat i “stadin slangi”. Vid sidan av studierna var han trummis i ett band – The Orgastic Nalle Puh Big Band – tillsammans med bland andra Pekka Gronow.

– En gång hade jag lånat ut mina trummor och kunde inte spela. Då föreslog pianisten att jag skulle sjunga i stället. Kanske var jag så pass blyg att jag inte vågade sjunga med min normala stämma utan valde en egendomlig röst. Jag tyckte själv att det lät lysande!

Så föddes den legendariska sångstil, som emellanåt hoppar upp i falsett, som gjort M. A. Numminen känd och älskad med hittar som Gummiboll och Med min kvinna i riksdagshusets park.

M.A. Numminen uppträder iklädd kanindräkt år 2004.
Pedro Hietanen och M. A. Numminen som Pommi och Gommi år 2004. M.A. Numminen uppträder iklädd kanindräkt år 2004. Bild: Wikimedia Commons, Tuomas Luukkonen ma numminen

Extraknäckte som jazzfotograf

Vid sidan av musikkarriären har M. A. Numminen också gjort sig känd som bland annat filosof och författare. Den första diktsamlingen kom 1970 och sedan dess har han givit ut tretton böcker, den färskaste för några månader sedan. Den heter Jazzin meining och innehåller bilder som en ung M. A. Numminen, som var en ivrig amatörfotograf med en mycket fin och dyr kamera, tog i början av 60-talet när världsartister som Count Basie, Duke Ellington och John Coltrane hade spelningar i Helsingfors.

– Jag hade en så fin kamera att alla trodde att jag var en proffskille. Även musikerna trodde att jag var proffessionell fotograf och jag fick därför komma närmare scenen än någon annan.

Det här är första gången bilderna publiceras. De har legat i förrådet fram till nu.

Konstnärlig mångsysslare

Han har medverkat i ett trettiotal filmer, som regissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare. Han har en stor och trogen följarskara i Tyskland, efter att han tonsatte och sjöng in den tyska filosofen Ludwig Wittgensteins texter på originalspråk. M. A. Numminen är också hedersdoktor vid Helsingfors Universitet och Åbo Akademi.

– Jag har alltid humor med i mina projekt, också när de handlar om allvarliga saker. På det sättet är jag ett evigt barn.

Samma takt håller han fortfarande, trots att 76-årsdagen har passerats. Hela året har M. A. Numminen turnérat tillsammans med sin långvariga vän och vapendragare Pedro Hietanen med showen Förbjudna sånger, som innehåller låtar som inte fick spelas i radio på 60-talet på grund av sitt chockerande innehåll.

– Jag är fortfarande pigg. Dessutom har jag ett gott mänskligt förhållande, med min fru, och det är väldigt bra.

MA spelar en kort etyd på piano
M. A. Numminen har glömt hur han firade sin 70-årsdag. Men han gjorde det vid pianot, bevisar den här bilden. MA spelar en kort etyd på piano Bild: Yle/Kjell Ekholm mauri antero numminen, m.a.numminen, fokus på

Brist på pengar till produktioner

De kriser som han trots allt har upplevt under sitt liv har främst varit ekonomiska. Det är inte alltid som han har fått pengar att genomföra sina, enligt många allt för stora, projekt. En gång fick han inte fyra miljoner mark för att skapa ett oratorium, och det ledde till en kris på ett par månader. Men det gick över, trots att det fortfarande råder större brist på medel än på kreativitet.

– Om ni ger mig pengar så kommer jag att producera ett och annat under de kommande fem åren, säger M. A. Numminen och plirar med ögonen, i hopp om att något välvillig mecenat ska nappa.

Se avsnittet med M. A. Numminen. Övriga gäster är FMX-föraren Sebastian Westberg samt mekanikern Sofia Björk, psykologen Jan-Henry Stenberg och författaren Mats Strandberg. I panelen Silvia Modig och Riko Eklundh.