Hoppa till huvudinnehåll

Kryptering förr och nu

Ett telegram krypteras på Östersjön 1943.
Ett telegram krypteras på Östersjön 1943. Ett telegram krypteras på Östersjön 1943. Bild: Eino Varo / SA-kuva krig,telegram

Fastän transparens och öppenhet är vår tids slagord blir kryptering allt viktigare. Utan kryptering kan vi inte använda oss av nätbanken eller ens spela Pokémon Go. Det här säger Kaisa Nyberg som är professor emerita i kryptering.

– Människor har alltid haft hemligheter. Om det funnits ett behov att förmedla hemligheterna har man använt sig av kryptering, säger professor emerita Kaisa Nyberg.

Nyberg har gjort sitt livsverk som kryptolog hos Försvarsmakten, i Nokias forskningscenter, på Aalto-universitetet samt i andra uppgifter.

– Största orsaken till att kryptering existerar är att den som haft något att säga inte behövt åka själv för att förmedla informationen utan har kunnat ge ett krypterat meddelande till vidareförmedling. Nu står vi inför samma situation: internet förmedlar vår information och vi kan sitta hemma, säger Nyberg.

Kryptering har funnits så länge som människan har skrivit. Redan 1900 år före vår tideräkning skrevs en del hieroglyfer på ett annat sätt än de brukade skrivas. Enligt Nyberg handlar det troligtvis om ett kodspråk i de egyptiska skrifterna.

Samma gäller för lertavlor från Mesopotamien 1500 år före vår tideräkning – också där har man använt sig av kodspråk enligt Nyberg.

Signalisten använder en krypteringslinjal som försnabbar tolkningen av krypterade meddelanden.
Signalisten använder en krypteringslinjal som försnabbar tolkningen av krypterade meddelanden. Signalisten använder en krypteringslinjal som försnabbar tolkningen av krypterade meddelanden. Bild: J.M. Vuorela / SA-Kuva Kryptering,Signalism

Språk eller matematik?

Då man talar om kryptering eller kodspråk brukar man uttryckligen tala om språk och skrift. Ändå handlar kryptering mer om matematik än om språk i sig.

– Modern kryptering är fullständigt oberoende av det språk som meddelandet skrivits på, säger Kaisa Nyberg.

Den moderna krypteringen baserar sig i stor utsträckning på siffror. Också tidigare kodspråk som har baserat sig på alfabetet har krävt matematiska kunskaper.

Till exempel i Caesarchiffern (som namngetts så för att hedra kejsar Julius Caesar) skrevs bokstaven A som ett C, bokstaven B med bokstaven D och så vidare. Varje bokstav skrevs ut med den bokstav som låg två bokstäver fram i alfabetet.

I den ursprungliga Caesarchiffern har en mer detaljerad metod antecknats på olika sätt i olika källor. En del källor anger att i stället för att gå två bokstäver framåt i texten, var det tre bokstäver som gällde. Andra källor anger däremot att man skulle gå bakåt i alfabetet, inte framåt. Oberoende är metoden den samma och Caeserchiffern användes fortfarande under första världskriget.

Ett gäng på sina mobiler/plattor.
Också Pokémon go använder sig av kryptering för att fungera. Ett gäng på sina mobiler/plattor. Bild: Marcos del Mazo / Pacific Press / Barcroft Media/ All Over Press Pokémon Go,Pokémon-anime,smarttelefon

Inget Pokémon Go utan kryptering

Enligt Kaisa Nyberg håller kryptering och kodspråk inte på att försvinna någonstans. Tvärtom – kryptering behövs allt mer.

– Det finns alltid information som inte ska finnas fritt tillgänglig för alla, eftersom endast en del personer eller aktörer ska ha tillgång till den. För att sådan information ska hållas hemlig behövs kryptering, säger Nyberg.

Det handlar inte endast om företags- eller bankhemligheter utan också om helt vardagliga saker i vår digitala värld.

Nätbankskoder.
Nätbankskoder. Bild: Yle nätattack

– Kryptering är viktigt då man handskas med all sorts digital information, framförallt i spel eller då man skapar virtuella världar, säger Nyberg.

– Till exempel så skulle inte spelet Pokémon Go fungera rätt om spelet inte skulle ha skyddats med kryptering. Hur skulle man annars kunna säkerställa att ingen hackar sig in i systemet och flyttar på pokemons till lämpliga ställen för en själv?

Blev du nyfiken på kryptering och kodspråk? Ett lästips är Simon Singhs The code book (Kodboken på svenska).

Text: Pasi Heikura & Jani Tanskanen

Ursprungstexten på finska Yles sidor.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap