Hoppa till huvudinnehåll

Radikalisering risk i fängelser - också i Finland

Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda.
Staket med taggtråd och kameraövervakning vid fängelset i Vanda. Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelset i vanda,fängelse,taggtråd,staket,övervakningssystem,kameraövervakning,Övervakningskamera,Vanda,rannsakningsfängelse,Stängsel

- Man kan inte se på en människa vad han tänker, det finns inga entydiga kännetecken som visar vilka som är radikaliserade och vilka som inte är det, säger Jaakko Jokinen som ansvarar för säkerheten i fängelset i Vanda.

I samband med att en ovanligt stor mängd flyktingar de senaste åren kommit till Finland har oron för våldsbejakande extremism ökat också hos oss.

Erfarenheter från andra länder visar att risken för radikalisering är stor i fängelser, eftersom det är slutna miljöer och fångarna kan känna sig missförstådda och utanför samhället.

Det gör att de kan vara mottagliga för nya idéer och en gemenskap där de passar in.

Låsta dörrar till celler i rannsakningsfängelset i Vanda.
Rannsakningsfångarna är i snitt fyra månader i fängelset i Vanda. Låsta dörrar till celler i rannsakningsfängelset i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelse,fångar

Yttre tecken inte hela sanningen

Att känna igen vilka fångar som är radikaliserade eller i fara att radikaliseras är ingen lätt sak.

Yttre tecken finns det i någon mån, till exempel högerextremister kan ha tatueringar med hakkors eller andra symboler. Det kan också finnas yttre tecken på religiös radikalisering, men de är betydligt svårare att tolka rätt, säger Jokinen.

I fängelset i Vanda funderar man nu på hur man bäst förebygger och kartlägger risken för radikalisering bland fångarna.

- I Finland har vi haft relativt få utlänningar och vår kunskap om religiös radikalisering är ganska liten, säger Jokinen.

Det går inte att dra långtgående slutsatser om radikalisering utgående från enstaka incidenter.

Det går inte att bara fråga människor om de är radikaliserade och vänta sig att de svarar ärligt. Språkbarriären som gör det svårt att kommunicera med en del fångar gör det extra utmanande att ta reda på hur radikalt olika människor tänker.

Jokinen är noga med att säga att risken för radikalisering inte bara gäller invandrare eller muslimer. Det finns många olika sorters våldsbejakande extremism som kan spridas bland fångarna.

Till exempel rasistisk högerextremism och vänsterradikalism.

Många blir religiösa - och det kan vara bra

En del fångar hittar religionen då de hamnar i fängelse och inser att något gått allvarligt snett. Religiositet kan ha en positiv inverkan på fångarnas beteende, men för utomstående kan det vara svårt att bedöma om religiositeten är en positiv stöttande kraft eller om det övergår i radikalism.

Cell i Vanda fängelse. Genom fönstret ser man fängelsemuren med taggtråd.
Cell i Vanda fängelse. Genom fönstret ser man fängelsemuren och taggtråd. Cell i Vanda fängelse. Genom fönstret ser man fängelsemuren med taggtråd. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelse,rannsakningsfängelse,fängelsecell,Vanda

Inte heller brottet som rannsakningsfångarna misstänks för ger några klara ledtrådar.

I länder där det finns fångar som har dömts för våldsbrott med koppling till radikalisering kan man fokusera på dem. Vi har inte den sortens fångar och därför kan vi inte profilera fångarna enligt vilka brott de misstänks för, säger Jokinen.

Till exempel narkotikabrott kan göras antingen för egen vinning eller för att stöda extremism, förklarar Jokinen. Det är det bakomliggande motivet som är det intressanta, men det får man inte så enkelt reda på.

Försiktiga tolkningar

Det gäller för fängelsepersonalen att hålla ögonen öppna. Speciellt förändringar i fångars beteende och våld mot andra fångar på grund av religion eller ideologi är tecken som tas på allvar.

Det gäller ändå att vara försiktig i sin tolkning.

- Det går inte att dra långtgående slutsatser om radikalisering utgående från enstaka incidenter.

Läs också