Hoppa till huvudinnehåll

Folkets musikskola: Vad är tritonus?

ett rött djävulskramdjur
Tritonus kallas även Diabolus in Musica, Djävulen i musiken. ett rött djävulskramdjur Bild: sxc/no restrictions matcha ljudet

Vad är ett tritonus? Vad är ”djävulen i musiken”? Folkets musikskola utreder begreppen tillsammans med pianisten och musikdoktor Folke Gräsbeck.

- Tritonus är ett intervall, vilket är ett avstånd mellan två toner, förklara Gräsbeck. Som ordet låter förstå handlar det om tre toner efter varandra; tri = tre, tonus = toner.

- Det här var något man provade redan under medeltiden i kyrkliga sammanhang, då man ville ha en motsvarighet till den heliga treenigheten. Man tänkte att tre toner efter varandra skulle passa bra.

- Intervallet är ändå synnerligen kärvt och ogästvänligt för örat, och de tre tonerna lät mer som någon helt annan än Gud i musiken. Intervallet fick namnet Diabolus in musica istället. Namnet är latin och översätts till "djävulen i musiken".

Gustave Dorés ritning från Dantes Divine Comedy
Intervallet som skulle hylla Gud fick motsatta effekt. Gustave Dorés ritning från Dantes Divine Comedy Bild: Gustave Doré / Public Domain gustave doré

"Djävulen" finns med i många olika sammanhang, som man kanske som lyssnare inte direkt är medveten om. Kända sånger med tritonus i huvudrollen är t.ex.The Simpsons-temat, där intervallet mellan "The" och "Sim-" är ett tritonus.

En speciellt symbolisk mening har intervallet i sången "Maria" från West Side Story. Varje gång vår hjälte Tony sjunger sin älskades namn sker det med tritonus, som symboliserar parets komplicerade förhållande.

Även Jimi Hendrix, Black Sabbath och Metallica har djävulen i sin musik, rent musikteoretiskt.

"Djävulen" förr och nu

Under 1400-1500-talet satte kyrkan väldigt strikta regler för hurudan musik som fick komponeras. Tritonus fanns på den absolut förbjudet-listan, eftersom den hade en så stark koppling till djävulen. Det passade inte alls in i kyrkan.

Musikerna blev också förbjudna att använda det. Men det hörde till att sångarna kunde improvisera extra toner, vilket gjorde det lite svårare att garantera att tritonus aldrig skulle höras.

- De moderna musikerna tycker ändå hemskt mycket om tritonus, därför att det ger en stor frihet. Det har en tonalitet som är helt öppen, det vill säga det hör varken till den ledsna mollen eller den glada duren. Det används i massvis med film- och populärmusik.

Djävulen är alltså inte så farlig som man kunde tro.

Vad vill du att musikredaktionen ska ta reda på?

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje