Hoppa till huvudinnehåll

Nätbankskoderna nyckeln till tjänster på nätet - nu ska alla få rätt till dem

Jan Amnell på Arbis.
Alla har inte nätbankskoder och har då samtidigt inte tillgång till ett flertal digitala tjänster, konstaterar Jan Amnell som jobbar med IT-frågor. Jan Amnell på Arbis. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle jan amnell

- Identifieringen på nätet är en misslyckad process i Finland eftersom den till största delen baserar sig på nätbankskoder. Det finns massor av finländare som inte har sådana.

Jan Amnell jobbar med IT-frågor, bland annat på Helsingfors arbis där han ansvarar för planeringen av IT-undervisningen.

Amnell ser det som ett stort problem att både äldre som aldrig skaffat sig nätbank och till exempel yngre som på grund av betalningsstörningar förlorat sin tillgång till den blir utanför en mängd digitala tjänster som kräver identifiering via bankkoder.

Enskilda banker beslutar själva

I dagens läge är det upp till bankerna att bestämma vem de beviljar tillgång till nätbank.

Utanför har blivit både personer med anmärkning i kredituppgifterna och exempelvis även sådana synskadade som själva inte kunnat använda nätbanken utan är beroende av utomstående hjälp.

- Det har setts som en säkerhetsrisk att de fått koder, berättar Armi Taipale, lagstiftningsråd på finansministeriet där man nu berett en ny lag som ska ändra på situationen.

Även personer som saknar giltiga ID-handlingar blir utan nätbankskoder, vilket berört till exempel en mängd asylsökande det senaste året.

Förändring vid årsskiftet

Initiativet til en förändring kommer från EU och riktlinjen ska nu bli samma för alla banker.

Endast vid misstanke om penningtvätt eller terrorism eller då giltiga ID-handlingar saknas ska man i fortsättningen kunna neka en person nätbankskoder.

Lagen ska behandlas av riksdagen inom kort och beräknas träda i kraft inkommande årsskifte.

Statligt identifikationssystem

Men det allra bästa skulle ändå vara en digital identifiering helt oberoende av bankvärlden.

- Det borde vara ett system som staten producerar, säger för sin del Jan Amnell.

Det har tagits steg i den riktningen, bland annat i form av tunnistus.fi och vetuma.

- Men de har aldrig riktigt slagit igenom, konstaterar Armi Taipale på finansministeriet.

Också där jobbar man på en förändring.

- Med tanke på utveckling och kostnader är det bra om det för konsumenten finns flera alternativa system att använda.

På statligt håll har man på gång projekt där tanken är att utveckla den elektroniska identifieringen även fristående från bankerna, säger Taipale.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle