Hoppa till huvudinnehåll

Halvårs väntetid för att få samla in pengar - nu ska byråkratin ses över

Petra Auramo samlar in pengar till förmån för Nepal
Medborgarorganisationer upplever den tunga byråkratin som problematisk. Petra Auramo samlar in pengar till förmån för Nepal Bild: Yle/Anna Savonius donera

Snårig byråkrati och långa väntetider skapar frustration bland organisationer, som behöver penninginsamlingar för att trygga sin verksamhet. Meningen är att paragrafdjungeln ska ses över.

Det är kö hos Polisstyrelsen och det tar i snitt nästan ett halvt år att få svar på en ansökan om penninginsamling.

Vid medborgarorganisationerna finns det förståelse för att det behövs kontroll av vem som samlar in pengar och hur pengarna används. Den byråkrati som finns i dag upplevs ändå som ett problem.

Små organisationer som jobbar frivilligt säger att det är jättetufft.― Auli Starck, Kepa

- Det är byråkratiskt, man måste ha allt rätt när man ansöker om tillstånd. Små organisationer som jobbar frivilligt säger att det är jättetufft, säger Auli Starck vid Kepa.

Kepa är paraplyorganisation för medborgarorganisationer som sysslar med utvecklingsfrågor. Efter att staten skar ner bidragen till olika organisationer gäller det att hitta andra sätt att få in pengar.

En veckas jobb

Vid Jordens vänner sköts det mesta med hjälp av frivilligarbete, men det behövs ändå pengar för att till exempel ordna evenemang och trycka upp broschyrer.

Liisa Uimonen fick i uppgift att ansöka om penninginsamlingstillstånd och det var ingen lätt sak.

- Vi har kommit på nya och innovativa sätt att samla in donationer, och det gällde att ta reda på hurdant tillstånd som behövs - eller om det alls behövs något.

Uimonen säger att det tog sammanlagt en hel arbetsvecka i anspråk, uppdelat under en längre tid. Utmaningen var att ansöka om ett tillstånd som gör det möjligt att på kort varsel ordna olika sorts insamlingar.

- Jordens vänner ordnar insamlingar ganska spontant, och när det uppstår ett behov planeras det ganska snabbt. Att göra upp en plan för en insamling om ett halvt år känns som en ganska omöjlig uppgift.

Uimonen håller tummarna för att ansökan godkänns.

- När vi lämnade in den kändes det som om vi skulle ha tagit en risk då vi utgående från olika utredningar själva drog slutsatser om hur ansökan borde se ut. Med spänning väntar jag på svar från Polisstyrelsen.

Paragraferna ses över

En reform av lagen om penninginsamling förbereds som bäst. Det var meningen att det skulle gallras ordentligt i paragrafdjungeln redan för ett par år sedan. Ett lagförslag bereddes i snabb takt men stupade just före mållinjen.

Nu görs ett nytt försök, där det förberedande skedet inleddes i augusti och pågår fram till maj. Det finns fyra olika modeller att utgå ifrån, varav en är att bevara de nuvarande paragraferna.

Auli Starck vid Kepa, paraplyorganisationen för biståndsföreningar.
Auli Starck vid paraplyorganisationen Kepa Auli Starck vid Kepa, paraplyorganisationen för biståndsföreningar. Bild: Foto: Ville Kulmala / Kepa auli starck,biståndsarbete,hjälporganisationer,föreningar,allmännyttiga samfund,medborgarorganisationer

Andra modeller är att man bara skulle behöva ge in en anmälan om att man samlar in pengar och att man sedan redovisa noggrant för det. Här skulle det antingen finnas ett krav på allmännyttigt ändamål, eller så inte.

Också självreglering kunde vara ett alternativ, vilket betyder att det skulle vara paraplyorganisationernas uppgift att se till att insamlade medel används rätt. Det går att ta ställning till olika alternativ på sajten Din åsikt.

Kepa välkomnar en reform som minskar på byråkratin.

- Det borde vara ganska lätt. Det borde inte vara så att det är bara stora organisationer som klarar av det här, men det är också viktigt att rapportera. De som ger pengar måste få veta vart pengarna går, konstaterar Auli Starck.

- Vi måste också hinna med fredsarbete och inte bara samla pengar.― Laura Lodenius

Hon säger också att det är viktigt att det finns ett allmännyttigt syfte, så att inte vem som helst kan samla in pengar för sin verksamhet.

Auli Starck säger att det känns som om organisationerna nu får sina röster hörda, till skillnad från förra gången då en reform var aktuell.

- Just nu tycker jag att de lyssnar på oss, tidigare var det inte riktigt så. Förra gången ville de ha stora förändringar och ganska hastigt. Nu finns det workshoppar för föreningar, tjänstemännen lyssnar och har flera olika alternativ.

Också gräsrotsfinansiering intresserar

Fredsförbundet planerar att lappa på sin ekonomi med hjälp av olika insamlingar. Verksamhetsledaren Laura Lodenius låter bekymrad när hon pratar om ekonomin.

- Det var redan andra året i rad som stödet minskar. Dessutom blev vårt projekt fredsskolan, som erbjuder skolorna fredsundervisning, helt utan stöd.

Till råga på allt behöver Fredsstationen i Böle renoveras. I den gamla tågstationen förnyas golvet i nedre våningens festsal. Det här görs med hjälp av gräsrotsfinansiering via webbtjänsten Mesenaatti.

Fredsstationen i Böle står mitt bland stora betonghus.
Fredsstationen står mitt bland stora betonghus i Böle, Helsingfors., Helsingfors. Fredsstationen i Böle står mitt bland stora betonghus. Bild: Yle / Victoria Wirén fredsstationen,Böle, Helsingfors stad,fredsarbete,betongbyggnader,trähus

Lodenius blir glatt förvånad när hon tittar in i salen och ser att största delen av golvet redan täcks av grå linoleum.

- Det finns en lillajulssäsong när folk använder huset för julfester så vi försöker få golvet färdigt snabbt. Det ser ut som om det blir färdigt.

Gräsrotsfinansieringen av renoveringen räcker ändå inte för att hjälpa upp organisationens ekonomi.

Det gäller att bita ihop och ansöka om penninginsamlingstillstånd.

- Vi måste också hinna med fredsarbete och inte bara samla in pengar. Problemet för medborgarorganisationer är att många av oss har ganska stora saker vi vill syssla med innehållsmässigt. I dagens värld går mycket tid till insamlingar, att ansöka om stöd från olika fonder. Olika sätt att få pengar tar en massa energi.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes