Hoppa till huvudinnehåll

Press att som finlandssvensk gå i gymnasium

Sofi Huldin i närbild. Hon har valt yrkesutbildning istället för gymnasiet.
Sofi Huldin i närbild. Hon har valt yrkesutbildning istället för gymnasiet. Bild: Yle/ Kalle Ranta sofi huldin

Hur känns det att gå mot strömmen och sin egen familj, och välja en yrkesutbildning istället för gymnasiet? Sofi Huldin vet.

Sofi Huldin är utbildad närvårdare efter tre år på yrkesskola. Att hon skulle bli det var ändå inte ett helt enkelt val.

- Jag valde yrkesskola eftersom jag inte alls har något läshuvud, men pressen på att välja gymnasiet var väldigt stor från den ena sidan av familjen, berättar hon.

Det var främst den äldre generationen som tyckte att gymnasiet var det enda rätta valet för Sofi.

- De kom med små kommentarer som ”är du nu säker på att det där är en bra idé? Kommer du få jobb sedan? Får du en bra lön senare om du inte gått i gymnasium?”. Allt sådant där, säger Sofi.

"Jag blev jättestressad"

Sofi vet inte varför det var just de äldre i familjen som lobbade så hårt för gymnasiet – kanske hänger det på traditioner, eller så tror de verkligen att gymnasiet är den bästa vägen för precis alla. Men så är det ju inte, och att tvingas in i en mall man inte alls passar i kan vara väldigt frustrerande.

- Jag blev jättestressad av det för jag började tänka att jag inte kommer någonstans vad jag än väljer. Det blev väldigt obekvämt att vara med just de familjemedlemmarna eftersom man visste att de dömde ens val och nästan hela existens.

Jag lärde mig att det är jag som vet bäst vad jag vill göra.

Sofi vågade ändå tro på sig själv och gick ut ur alltihop med en positiv erfarenhet.

- Jag lärde mig att det är jag som vet bäst vad jag vill göra. Det är något alla ska komma ihåg – att det är ditt liv, det är inte din farmor eller någon annan som ska leva ditt liv. De har haft sitt redan, så de får hålla sig till det och leva med sina beslut, så får jag göra mina egna.

Alla borde få stöd när de ska välja

Sofi har en mamma och en pappa som stöttat henne under tider när hon tvivlat och velat inför vad hon vill göra och studera. Hon tycker att alla borde ha tillgång till ett bra stöd när man ska välja vad man vill göra efter nian. Sofi jobbar just nu på en ungdomsverkstad som är till för unga i åldern 16 – 28. De flesta hon pratat med där har haft svårigheter med att välja en utbildning eller ett yrke.

- Det är inte bara familjen utan också samhället som kan komma in och påverka ens beslut. Vänner till mig har berättat att det känns som om de inte gör rätt sak eftersom de inte gör samma saker som resten av samhället gör i deras ålder.

Förväntas finlandssvensken bli högutbildad?

Och nu till den brinnande frågan: Förväntas du som finlandssvensk gå i gymnasiet för att sedan kunna bli högutbildad? Det finns inga siffror på det, men Sofi känner att det finns en sådan förväntan på många unga finlandssvenskar.

- Jag gick i Norsen och där var det bara jag och en annan på hela årskursen som for till Prakticum. Resten fortsatte till gymnasiet.

Sofi berättar att många fortsatte till gymnasiet för att det var ett bekvämt val eller för att de inte visste vad de ville göra.

- Det tycker jag är helt okej, men det var också några som blev kvar eftersom deras familj har pressat dem att bli … det man nu blir när man studerar vid Hanken. Det var målet för de flesta – att komma in till Hanken.

För ung för att välja när man är 16

Sofi tycker det största problemet är att man bara är 16 år när man tvingas välja mellan ett yrke eller att gå i gymnasiet.

- Många såsar omkring i gymnasiet eftersom de inte vet vad de ska göra, men jag tycker ändå det är för tidigt att tvingas välja vid 16 års ålder. Man tror man är så vuxen då fastän man inte ens är nära att vara det.

Alla har en åsikt om vad du ska göra med ditt liv och du påverkas av dem allihop.

Det är också en enorm press på unga i dag.

- Alla har en åsikt om vad du ska göra med ditt liv och du påverkas av dem allihop. Sedan kommer ännu samhället till med sina ideal, och alla relationer du ska ha som också ska fungera, och så vidare. När man lägger ihop allt blir det en enorm press, säger Sofi.

Känner ingen press i dag

När Sofi själv var 16 valde hon det som hon trodde var rätt för henne, och hon valde rätt just då. Hon gick från att ha uppfattat sig själv som dålig i skolan till att gå ut med bra betyg och dessutom med ett stipendium från närvårdarlinjen. Nu har hon kommit fram till att närvårdaryrket inte är något för henne, men hon tar det med ro.

- Jag tycker om att pröva på nya saker, så nu när jag har en chans att göra det tänker jag ta den. Jag vet inte vad det nya är ännu, men jag har inte bråttom med att bestämma det heller.

Hon är ändå nöjd med beslutet hon tog när hon bara var 16 år.

- Det var ett av de få beslut jag tagit helt själv, som påverkade mitt liv. Jag har fått vänner för livet och jag har en examen som syns och jag har också ett stipendium, säger hon.

Nyligen publicerat - X3M