Hoppa till huvudinnehåll

Bildningschef: Varför får Kimitoöns pojkar lägre vitsord i modersmålet än öns flickor?

Anvisningar om läxor skrivna på tavla i skola.
Anvisningar om läxor skrivna på tavla i skola. Bild: Yle/Monica Forssell modersmålet (läroämnen),skolan (fenomen),undervisning

Att pojkar får lägre vitsord i modersmålet än flickor på Kimitoön framgår ur en färsk undersökning som Svenska kulturfonden sponsrat.

Det är kanadensiska forskaren Satya Brink, som inom ramen för ett projekt kallat Feedback och feed forward, granskat vitsorden i matematik och modersmålet i klasserna 5 till gymnasiets sista klass i tolv kommuner i Svenskfinland.

Projektet Feedback och feed forward genomfördes 2015-2016 och handlade om att hitta nya verktyg för skolorna att förbättra elevernas kunskapsutveckling.

Könsskillnader sticker ut på Kimitoön

Det som sticker ut för Kimitoöns del är att det finns tydliga skillnader mellan könen. Flickor har klart högre vitsord både i matematik och modersmålet än pojkar, och i modersmålet är skillnaden i vitsorden större än i matematik.

Bland de årgångar (elever födda 1994-1996) som undersöktes fanns det exempel på att pojkarna i genomsnitt i en klass fått hela två vitsord lägre än flickorna.

Är det ett problem att pojkar får lägre vitsord i modersmålet än flickor, bildningschef Mats Johansson?

- Det är klart att det är ett problem. Inte vitsordet i sig, men modersmålet är viktigt för all annan inlärning. Om det sedan är historia, fysik eller kemi. Har du inte ett gott modersmålet har du svårt att ta in den kunskapen också. Och har du inte ett starkt modersmål har du också svårt att lära dig ett främmande språk. Så det är klart att kunskaper i modersmålet hänger ihop med hur det går i skolan i övrigt för pojkarna, förklarar Johansson.

”Pojkar vill skruva – inte läsa”

Bildningschef Mats Johansson har för Kimitoöns del kontrollerat resultatet i Satya Brinks undersökning genom att granska vitsorden också för de elever som inte gått i Kimitoöns gymnasium utan fortsatt till andra skolor efter grundskolan, och enligt Johansson håller trenden streck, också om den inte är riktigt lika markant som Brinks undersökning visar.

Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord.
Bildningschef Mats Johansson tycker att man bör fundera på varför pojkarna presterar sämre i modersmålet än flickorna. Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Monica Forssell bildningschef

- Vad kan vi göra? Jag utgår från att pojkarna inte år efter år är mindre begåvade. Det måste vara andra faktorer som påverkar vitsordet. Det kan vara allt från socioekonomiska orsaker till intresse för ämnet och förstås undervisningen. Men inte tror jag att undervisningen är dålig eftersom vi också har höga vitsord, säger Johansson och resonerar vidare så här:

- Här på landet är modersmålet kanske inte av tradition något som intresserar pojkar. Man har andra intressen och ett annorlunda språk än vad man har i en stad. Det handlar om att skruva mopeder eller köra traktorer, teknik. Pojkarna har så annorlunda intressen än vad skolan tar upp och det tror jag att ganska långt påverkar intresset för att lära sig ett korrekt språk.

Lärare: Inte ett stort problem

Heidi Ramstedt, som undervisar i modersmålet i klasserna 7,8 och 9 i Kimitonejdens skola är inne på samma spår som Johansson.

- Det finns nog många pojkar som är mera intresserade av att skruva och köra moped och traktor än att läsa och skriva, säger Ramstedt men fortsätter sedan: Och de kommer att klara sig långt också med det i framtiden.

Ramstedt tycker inte att det är ett stort problem att flickorna klarar sig bättre i modersmålet än pojkarna.

- Visst kan man ha det i bakhuvudet och fundera på det, men inte tycker jag att man behöver sätta alltför mycket tid och resurser på det, säger Ramstedt.

Är det möjligt att lärare bedömer olika beroende på elevernas kön?

- Nej, det tror jag inte. Vi är professionella och bedömer elevernas prestationer.

Modersmålslärare Heidi Ramstedt.
Den som läser mycket har ofta ett gott språk, säger modersmålslärare Heidi Ramstedt. Modersmålslärare Heidi Ramstedt. Bild: Yle/Monica Forssell heidi ramstedt

Ramstedt påminner också om att inte alla flickor får höga vitsord i modersmål.

- Det finns flickor som inte tycker om att läsa, inte gillar att skriva, men däremot kanske de anpassar sig lite bättre. Här finns nog en könsskillnad. Flickorna försöker och gör det man ber dem om att göra, medan pojkarna oftare sätter emot om de inte är intresserade.

Läsning är nyckeln

Att pojkarna klarar sig sämre i modersmålet än flickorna är en trend som syns också i andra kommuner, och inte bara i Kimitoön - också om trenden verkar vara extra tydlig just i Kimitoöns kommun.

Heidi Ramstedt tror att orsaken till att pojkarna presterar sämre i modersmålet åtminstone delvis kan handla om intresse för läsning.

- De som läser mycket har oftast ett gott språk, och traditionellt är det så att flickor, trots att de kanske inte mera läser så mycket i högstadiet, tidigare har läst mera än pojkar.

Glasögon vilar på gammal upplaga av Topelius Boken om vårt land.
Eleverna i Kimitonejdens skola får själva välja vad de läser. Huvudsaken är att de läser. Glasögon vilar på gammal upplaga av Topelius Boken om vårt land. Bild: Yle/Rolf Granqvist boken om vårt land

Ramstedt jobbar själv en hel del med att få alla elever att intressera sig för modermålet och framför allt läsning.

Det betyder att man i Kimitonejdens skola läser en hel timme i veckan, hela läsåret. Eleverna ska också läsa lite hemma mellan lektionerna.

Att inte bara fokusera på de skönlitterära klassikerna är viktigt, tror Ramstedt, och bland hennes elever finns det sådana som hellre väljer att läsa om till exempel jakt eller historia, istället för skönlitterära klassiker.

- Ju mer man läser, desto bättre, säger Ramstedt, och påpekar att man nog förstås också går igenom klassikerna, men på ett annat sätt.

För att höja pojkarnas intresse för modersmål skulle det också behövas fler manliga modeller, anser Ramstedt.

- Män borde visa att språket är viktigt och att det är viktigt att kunna uttrycka sig väl.

Bildningschef Mats Johansson hoppas att skolan och lärarna i framtiden fokuserar mera på individerna och den unika sammansättning av människor som varje klass utgör.

- Hur ska jag få just de här som nu finns i klassen intresserade? Alla är olika, sammanfattar Johansson.

Fotnot: Satya Brinks undersökning visade på en skillnad mellan vitsorden i Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola. I den ena skolan var skillnaden mellan vitsord och kön mera framträdande än i den andra. Ur undersökningen framgår ändå inte vilken av skolorna det gäller. Modersmålslärarna i både Dalsbruks skola och Kimitonejdens skola erbjöds möjlighet att medverka i artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland